Det blev ett rejält köprekord i år igen! 6,5 % ökning av julhandeln, jämfört med förra året alltså. Jag tror att det blivit ett allt starkare fokus på just konsumtionen inför julen, men nytt är det definitivt inte.
1969, 38 år sen alltså, så deltog jag för första gången i en politisk aktivitet inför julhandeln. Det var i Degerfors, som vi i SSU-klubben hade en del aktiviteter som protesterade mot den överdrivna konsumtionen och samtidigt så genomförde vi en insamling till det socialdemokratiska ungdomsförbundet i Paraguay. Liknande aktioner genomfördes av SSU-klubbar i hela landet, vanligen på skyltsöndagen.
”Julen – kapitalismens orgasm” var ett av slagorden som vi använde i vårt material, alltså 1969. Sedan 1969 har BNP mer än fördubblats, realt alltså, och jag är övertygad om att julhandeln har ökat ännu mer. Det är lätt att få lite anti-känslor.
Det var en bra, och lärorik, aktivitet med väggtidningar och flygbladsutdelning där vi försökte ge en bild av förtrycket under generalen Stroessner i Paraguay. Eftersom vi hade några ”väggtidningar” uppsatta på allmän plats så hade vi varit tvungna att få polistillstånd och tillstånd från kommunen. Att söka tillstånden var min uppgift och det var väldigt lärorikt. Polisen (högsta befälet i Degerfors) klargjorde att man fick naturligtvis inte skriva ”vad som helst” på en väggtidning. Han förstod förstås vad det handlade och framhöll att det inte var tillåtet att kritisera andra länder.
På den tiden kunde man köpa ”Den lilla fickadvokaten” från Oktobers förlag. Den hade jag köpt och läst noga. Jag kunde därför enkelt lugna polisen med att vi naturligtvis tänkte följa lagen – vi ville ju ha tillståndet utan krångel så nån längre diskussion tog jag inte. Jag ska medge att jag kanske inte var så kaxig heller, där på polisstationen, bara 16 år gammal. Men det gör förstås polisens försök ännu mer förkastligt – alltså att försöka hitta på egna lagar som begränsade yttrandefriheten.
