Entreprenader

juni 3, 2007

Frågan om entreprenader av kommunal (och annan offentlig) verksamhet har under lång tid varit en stridsfråga. Jag har tidigare påstått att de borgerliga förslagen om entreprenader ingår i en långsiktig strategi som slutar i ett definitivt systemskifte (se gärna bloggen den 28 april).

Det första steget har hitills varit att föreslå entrepreander för att driva verksamheten billigare. I dag finns i Nerikes Allehanda en platsannons från ett företag i en traditionell entreprenadbransch. Det är Sandå Måleri i Örebro som söker målare. Jag tycker den annonsen är väldigt avslöjande.

Sandå Måleri söker ”den bästa målaren på ditt jobb?” ”Du som söker är (helst) mellan 25 0ch 50 år…”.

Jag har varit i kontakt med måleribranschen i mitt tidigare uppdrag som ordförande i Örebrobostäder. ÖBO handlade upp ganska mycket måleritjänster. ÖBO verkställande ledning var helt övertygad om att entreprenader var billigare än egen verksamhet och jag tror de har rätt. Det är alltså så här det går till:

Företag/kommuner handlar upp måleritjänster i stor konkurrens och de bästa, dvs billigaste företagen vinner. De som vinner anställer fler och de som förlorar säger upp eller lägger ner sin verksamhet. Dessa ständiga förändringar gör att anställningstrygghet knappast betyder nåt, åtminstone inte på sikt. De som ligger under genomsnittet åker ut, förr eller senare. Sandå vill ha de som är mellan 25 och 50 år. Kanske har de ”tagit ett jobb” från nån annan och de över 50 blir helt enkelt över.

Det kan nog stämma att entreprenader kan vara billigare än egen verksamhet om kalkylen görs väldigt begränsat, dvs inte tar hänsyn till kostnader som drabbar den arbetslöse. Men är det så här vi vill ha det? Är det ett rimligt sätt att hålla hög effektivitet. Jag tycker inte det och kanske borde jag gjort mer under min tid i ÖBO.

Det kanske är naturligt att vi som ligger utanför de åldrar som önskas är mest vaksamma på såna här annonser och värst är det väl om man ligger på fel sida intervallet, dvs man är inte på väg in de önskavärda åldrarna utan…. Men det är naturligtvis också intressant att Sandå Måleri inte vill anställa de som kommer från gymnasieskolan utan vill vänta 5 – 6 år. Var ska de unga jobba under den tiden? Och, förstås, var ska de över 50 ta vägen?

Marknaden är en sinnrik konstruktion. Den har ett svar på nästan allt. Ibland är svaret så cyniskt att det inte sägs rakt ut men svaret på ovanstående frågor är: De under 25 år och de som är över 50 år och därför inte efterfrågas får helt enkelt sänka sina löneanspråk. Nånstans på vägen ner mot noll (i lön alltså) så dyker ett jobb upp!

Annonser

Public service

juni 1, 2007

Public service kallas SVT, SR och UR, dvs de etermedia som ska driva en verksamhet i allmänhetens tjänst. Nu ska detta utredas av Rose-Marie Frebran och utredningen ska vara klar om exakt ett år. Jag tror att public service är en av de mycket viktiga frågor som påverkar hur vårt samhälle kommer att utvecklas.

Att kunna producera radio- och TV-program med nyheter, kultur och nöje oberoende av kommersiella krafter kommer att utgöra viktiga motkrafter till ett alltmer kommersialiserat samhälle. En kommersialisering som också tydligt påverkar ”traditionella massmedia” på många sätt. Ytligare förstås men också genom direkt påverkan som kan kallas ”kreativt samarbete” vilket innebär att annonsörer och journalister gör gemensam sak. P1-programmet Medierna redovisade detta för bara några dagar sedan.

Regeringens direktiv till utredaren verkar ju inte innehålla några väldigt stora förändringar och det är troligen det bästa utfallet (under dessa politiska omständigheter). Det verkar dock finnas en tydlig avsikt att begränsa public service-företagens programutbud. I direktiven finns en skrivning som innebär att varje program ska kunna motiveras ur public service-synpunkt. Då finns förstås faran att det blir de kommersiella företagen som avgör vad som blir över till public service. Nuvarande principer är att utbudet som helhet ska stämma med public service-idén.

Jag tror att det är viktigt att även breda underhållningsprogram görs i en kommersiellt oberoende TV/radiokanal. Inte vill väl ha matprogram, hemmafixarprogram bara i kommersiella kanaler och därmed lämna fältet helt öppet för matproducenter, prylproducenter att styra vilka inriktningar som ska gälla. Inte vill väl ha musik- och sportprogram som läggs upp i första hand för att de kommersiella finansiärerna ska kunna få tillbaka pengarna. Idag är naturligtvis public service-utbudet återhållande på hur de kommersiella krafterna slår igenom också i de kommersiella kanalerna. Vi som tittare kan ju jämföra. Släpp inte den idén.

Det är ju SVT/SR/UR som ”lagt beslag” på beteckningen public service men självfallet är det många fler verksamheter som skulle kunna kallas detta, till exempel mycket som kommunerna gör. Där kan vi också se riskerna med att kommersiella företag får definiera vad kommunerna ska tillåtas göra. Reglerna för kommunal verksamhet har (dessvärre) succesivt stramats åt med avsikten att inte konkurrera med privat/kommersiell verksamhet. Det har inneburit att kommuner tvingats anpassa sitt utbud inom områden som tidigare varit självklara ”i allmänhetens tjänst” (public service) därför att det dykt upp privata exploatörer. Så har det varit med motionssimning/motionsgymnastik som tidigare var självklart icke-kommersiell men numera har kommersiella aktörer dykt upp och tvingat kommuner till kompromisser. Så har det varit med lokaluthyrning till föreningar och småföretag som önskat lite konferensservice där kommunera tidigare självklart kunnat upplåta lokaler (i allmänhetens tjänst) men också här har kommersiella aktörer pressat tillbaka kommunerna. Anmälan mot Alnängsskolan är ett sånt exempel.

Tänk om nån börjar driva kommersiella parker! Kommer kommunerna då att tvingas minska sin parkverksamhet? Det är faktiskt ganska bedrövligt att de kommersiella krafterna flyttat fram sina positioner så att kommunerna tvingas underordna sin verksamhet i allmänhetens tjänst. Låt inte public-service-företagen (SVT/SR/UR) hamna i samma situation. Slå vakt om verkligt oberoende public-service-företag.