Förbjud dumpning!

januari 31, 2008

Att förbjuda dumpning av fisk borde var helt sjhälvklart. Fiskebestånden i ”europeiska vatten” är ju allvarligt hotat och EU har därför sen många år haft fiskekvoter som ett försök att minska utfiskningen. Men samtidigt är det tillåtet att slänga i fångst som inte är tillåten. Döda fiskar räddar givetvis inte fiskebestånden.

Det är faktiskt en präktig skandal att EU inte kunnat lösa denna fråga som borde vara högprioterad. Dt är givetvis inte rimligt att tillåta att en hotat naturtillgång får helt och slösas bort. Norge har kommit längre och beslutat all fisk måste tas iland, däremot får ”fiskaren” inte några inkomster från otillåten fångst. Det är kanske inte den ultimata lösningen men ändå bättre än EU.

Idag så lämnas en rapport till EU-parlamentet som föreslår förbud mot dumpning av otillåten fisk. Det är den svenske EU-parlamentarikern Carl Schlyter (mp) som skrivit rapporten. Det är hög tid att EU agerar.

Samtidigt förbereder den svenska regeringen att staten ska köpa in och skrota fiskefartyg för att minska utfiskningen. Man kan verkligen undra om det är ett rimligt sätt. Fiskarnas organisationer har i årtionden hårt motsatt sig varje reglering och konskevent underskattat problemen med utfiskning. Tyvärr har deras synpunkter tillmätts för stor betydelse och nu ska de tydligen få betalt (en gång till) för att de pressat fram ett för stort fiske.

Fisket ä väl ett skrämmande exempel på hur det (inte) går att förena samhällets önskemål om ett ansvarsfullt brukande av naturresurser och enskilda vinstintressen som är marknadsekonomins grundbult.


Brandkår igen!

januari 31, 2008

Den amerikanska centralbanken har ryckt igen. Den förra räntesänkningen, för en dryg vecka sen, på 0,75 % räckte inte. Igår ryckte banken ut igen och sänkte med 0,5 %. Det verkar inte ha räckt den är gången heller. Börserna fortsatte neråt.

 Kanske är det rätt med en lägre ränta men varför först nu. Det var ju i somras som amerikaner med låga och måttliga inkomster började få på problem med sina räntebetalningar. Många har tvingats lämna sina hem. Men det är nu, när börserna tydligt börjar påverkas som centralbanken reagerar.

Den 12 februari ska den svenska riksbanken besluta om styrräntan. En höjning hängde i luften redan vid sammanträdet den 18 december och en ledamot föreslog en räntehöjning. Nu har ju också den svenska börsen svajat betänkligt. De senaste inflationssiffrorna är snarare högre än väntat. Det ska bli intressant att se hur riksbanken reagerar. Jag tror de väljer börsen! När börsen gått hyggligt har riksbanken alltid hävdat stor trohet mot inflationsmålet, som ju är riksbankens mål för penningpolitiken. Det kostade ganska stor arbetslöshet under flera år i slutet av 90-talet!


Konsumentmakt – har ”kunden” alltid rätt?

januari 28, 2008

Ibland presenteras konsumentmakt som en del av en demokratisk påverkan. Så är det förstås inte, vi skulle ju aldrig acceptera att röstandet i riksdagsvalet skulle vara graderat efter inkomsten. Men konsumentmakten är mer problematisk än så, åtminstone i en del delar av samhällsservicen.

Idag presenteras sifror som visar att användningen/förskrivningen av antibiotika har ökat kraftigt, efter flera års nedgång. Det är angeläget att hålla nere användningen för att undvika utveckling av resistenta bakterier. Störst har ökningen varit i Halland. I Hallande infördes inför 2007 nånting som kallas ”fritt vårdval”.

Smittskyddsläkare Mats Erntell menar att det kan finnas ett samband mellan ökad förskrivning av antibiotika och ”fritt vårdval”. Kollegor till Mats Erntell har framfört att de känt dig pressade att skriva ut mer generöst inför risken att tappa kunder/patienter.

Nu aktualiseras en (viss) privatisering av bilprovningen. ”Fritt provningsval” kanske det ska kallas. Förslaget anses ha flera fördelar, bland annat nämns minskade koldioxidutsläpp som en följd av flera provningsställen!

Kan man misstänka att det kan vara frestande att släppa igenom bilar för att inte tappa kunder? Självklart, skulle jag vilja påstå.

Jag är skeptisk till de flesta privatiseringar men har särskilt svårt att förstå hur nån kan förorda privatisering och ”fritt provningsval” i de fall där det handlar om samhällets kontroll, i det här fallet att kontrollera bilarnas trafiksäkerhet och miljöfunktion/utläpp. För att det överhuvudtaget ska fungera så kommer staten förstås att tvingas till ett omfattande kontrollsystem av bilprovarna. Kanske ska det bli fritt val av kontröllerna också?

Jag kan heller inte låta bli att kommentera slutsatsen att koldioxidutsläppen kommer att minska om Svensk bilprovning kommer att få konkurrens. Om vi gör tankeexprimentet att alla livsmedelsbutiker i Örebro skulle ha samma priser och samma utbud. Skulle det öka eller minska bilåkandet i Örebro? Själva idén med konkurrens är ju att ”kunden” ska välja också den som har sin verksamhet/butik lite längre bort. Inte minskar det bilåkandet…

Beklagligt är det att höra kommentarerna från företrädaren för Svensk Bilprovning. Han menade att det var väldigt bra med denna förändring (”konkurrens”) eftersom det skulle göra det möjligt för Svensk Bilprovning att erbjuda tilläggstjänster. Det borde självklart vara möjligt att göra även idag, trots att Svensk Bilprovning har monopol. Det skulle säkert vara bra för bilägarna.


Helt OK med höjda elpriser, men…

januari 24, 2008

Ganska bra, men förmodligen otillräckligt. EU-kommissionens förslag till klimatpolitik alltså. Och lite svårgenomtränglig, åtminstone med den information jag hittat. Förhoppningsvis leder det till minskade utsläpp av koldioxid med 20 % (från 1990 – 2020). Otillräckligt men ändå.

Höjda elpriser är en oundviklig följd och det är därför förstås helt OK. Men: En sannolik effekt av höjda elpriser kommer att vara ökade vinster till elproducerande företag. Under 2005 och 2006 ökade elföretagens vinster med 30 miljarder, bara till följd av de prisökningar som utsläppsrätterna ledde till. Utsläppsrätter som inte hade nån som helst miljöeffekt.

En mycket liten del av ”extravinsterna” togs in som skatt under 2006 och (faktiskt) den borgerliga regeringen har ytterligare höjt skatterna för att ”ta hem” en del av ”extravinsterna”. När riksdagen första gången höjde skatten (2005) så motsatte sig de borgerliga partierna detta, men det är bra att de ändrat sig.

Min poäng är egentligen att så här stora politiska regleringar som nu ska införas kommer att leda till att många tillgångar kommer att öka kraftigt i värde. Samtidigt som många andra kommer att pressas ekonomiskt av höjda priser på energi, transporter och mat. Det är nödvändigt att genomföra de politiska åtgärderna (och troligen ännu mer) men de bör följas av en fördelningspolitik som gör bördorna rimligt rättvisa att bära.

Jag är väldigt förvånad över att nästan ingen tar upp just de fördelningspolitiska frågorna. Mellan länderna görs en sorts fördelningspolitik, och det är nog rimligt, men det det räcker förstås inte.

Höjda skatter på vattenkraft, kärnkraft och mark borde vara självklara följder av EU´s klimatpolitik. En del av pengarna borde kunna användas till barnbidrag men även andra ekonomiska stöd som gynnar familjer med pressade ekonomiska förhållanden.


Enklare med ICA!

januari 23, 2008

Jag tycker privatiseringsförslaget av apoteken verkar väldigt dåligt. Men kanske finns ändå några skäl. Idag kan man lösa/höra/se att det finns ett lager av Tamiflu som köptes för 200 miljoner kronor för att ha i beredskap inför en influensaepidemi. Nu börjar ”bäst-före-dagen” att närma sig.

Nu ska det undersökas av socialstyrelsen och tillverkaren Roche om läkemedlen kan fungera längre tid än som anges på ”bäst-före”.

Jag är övertygad om att ICA kunnat lösa detta mycket enklare. Bra med privata lösningar!?


Centralbanken som brandkår!

januari 23, 2008

Det kom lite snabbare och häftigare. Alltså brandkårsutryckningen från den amerikanska centralbanken för att förhindra börsraset. Nu kommer sannolikt den svenska riksbanken att följa efter, inte lika snabbt och inte lika stort men det kommer att vara en tydlig kursändring efter mer eller mindre ”utlovade” fortsatta räntehöjningar.

Kanske kan det vara rätt att en centralbank är brandkår och den amerikanska centralbanken har ju ett bredare uppdrag än den svenska, därför ska det bli extra intressant att höra hur den svenska riksbanken kommer att argumentera. Men givetvis måste man undra varför riksbankerna/centralbankerna tar fram de starka resurserna just när det är aktiemarknaden som svajar.

Det kan ju bero på att riksbankerna bryr sig mera om aktier än om arbetslösheten. Den svenska riksbanken låg envist på en hög ränta (under 90-talet) när arbetslösheten var hög och inflationen knappt mätbar. Kanske var det också då som aktiekurserna styrde…

Det kan förstås också bero på att en svajig börs kan ställa till stora problem i den reala ekonomin och för att undvika verkliga ssamhällsproblem måste riksbanken rädda börsen. Jag förmodar att det är så riksbanken kommer att argumentera. Lite om nedskrivna inflationsutsikter måste de väl lägga till – det är ju det som är det officiella målet.

Om det är så att en svajig börs kan ställa till problem borde börsen naturligtvis kontrolleras på nåt sätt. Eller på annat sätt minska börsens inflytande. Det låter nästan lite socialistiskt…

När riksbankens nästa räntebesked kommer bör underlaget och argumentationen granskas. Banken har ju en unik och självständig ställning, grundlagsskyddad! Förutsättningen och hela idén är ju att riksbanken ska kunna agera enbart med utgångspunkt i penningpolitiken. Jag tycker hela konstruktionen är fel och möjligen kommer vi att få ytterligare en bekräftelse på detta snart. När riksbanken kommer att visa att det inte är möjligt att agera bara för att klara inflationsmålet. Det kommer troligen att ske i februari.

Ställ riksbanken under demokratisk kontroll. Bredda riksbankens uppdrag!


Chockdoktrinen

januari 22, 2008

Det är på många sätt en fantastisk bok som Naomi Klein (med flera) har åstadkommit. Chockdoktrinen kom på svenska i slutet av förra året men jag har inte läst den förrän nu.

Naomi Klein redovisar otroligt många exempel på nyliberalismens cynism och målmedvetenhet. Från kuppen mot Allende i Chile 1973, via Ryssland och Sydafrika till Irakkriget, orkanen Katrina och Tsunamin. Exempel på hur Milton Friedman nyliberala idéer lanserats och slagit rot. Det är en reportagebok!

Styrkan är just de många exemplen som redovisas från alla världsdelar (utom Australien). Mycket kändes nytt för mig. Till exempel hur högern säkrade sin ställning i Sydafrika. Eller hur cyniskt förändringen skedde efter tsunamin.

Kanske är en del exempel på just ”chock” lite sökta. Jag tror inte Falklandskriget hade nån avgörande betydelse för Thatcherismens framgångar i Storbrittanien.

Det svenska förlaget påstår att boken är ”Briljant och nyskapande i sin analys”. Jag har lite svårt att hålla med om detta – tyvärr! Bokens grundläggande idé verkar vara just chocken men jag tycker inte att Naomi Klein lyckas visa detta. Visst har många nyliberala förändringar genomförts vid allvarliga kriser men det finns många exempel på motsatsen. Vi behöver inte titta så långt borta för att hitta nedmonteringar av offentlig verksamhet som ersatts av privata lösningar. En politik som genomförts utan att krig eller naturkatastrofer skapat en chock.

Vänsterns fråga måste vara: Varför har nyliberalerna haft så stors framgångar de senaste två decennierna? Varför har inte vänstern haft tillräckligt starka idéer, förslag och organisation att erbjuda? Vänstern har varit defensiv!

Keynes och hans idéer verkar vara Naomi Kleins ideal. Jag tror inte det räcker!