Ta hjälp av naturen.

maj 31, 2009

I går satte jag upp nya solfångare men under helgen hittade jag på flera sätt att ta hjälp av naturen.

 Det var dags att byta solfångare och det gjorde vi i går, lördag. De gamla hade fungerat bra i nästan 30 år, men det handlar alltså om billiga sommarsolfångare. Så här års är naturligtvis uppvärmning av vatten med solen väldigt effektivt. 18 kvadratmeter tog hela dan.

 På söndan hittade jag flera sätt att ta hjälp att ta naturen. Jag skulle måla staket och dessutom klippa nästan 2000 kvadratmeter gräs.

 Linoljefärg bör man ju inte måla i direkt solsken och det var bara en del av staketet som hamnade i skugga. Så naturen hjälpte mig att spara massor av tid.

 En harunge hjälpte mig att spara massor av tid när jag skulle klippa gräs. Vi har flera år haft en harfamilj som bott i trädgården på försommaren, i år verkar des olyckligtvis bara vara en unge. Jag har dessvärre skrämt harungen flera gånger, bland annat när jag klippt gräs. Nu bestämde jag mig för att vara extra försiktig. Stora säkerhetsavstånd till alla tänkbara gömställen. Gräsklippningen gick mycket snabbare. Jag börjar bli alltmer övertygad om att vi ska ta mer hjälp av naturen.

Annonser

Den enda i Europa

maj 27, 2009

Jag har bytt bilförsäkring och nu tagit med en assistansförsäkring (assistance?). Försäkringen är kopplat till bilmärket. Nu har jag fått lite info om hur man ska göra om om/när man behöver assistans (assistance), när man står där vid vägkanten om det hänt nåt med bilen. Försäkringsbolaget skickade med en klisterlapp med telefonnummer som är ”alltid med dig på vägen”. Men klistret var ju på fel sida. Eller snarare klisterklappen var gjord för att sättas på insidan av en bilruta och kunna läsas utifrån. Reklam alltså. Men inifrån bilen, där man väl vanligen sitter och ringer, kunde man inte läsa numret.

 

Ingen stor sak men jag tyckte det var uselt tänkt och jag vill inte ha ett försäkringsbolag som tänker uselt. Så jag ringde och fick faktiskt prata med en ansvarige. Han hade bra pejl på läget och kunde berätta att samma typ av klisterlapp används i hela Europa, och det är ett stort bilmärke, och ingen har klagat. Jag var den enda i Europa som inte tycker att det är viktigare att förbipasserande vet vilket nummer jag ska ringa när jag är i ”nöd” än att jag själv vet det.

 

Jo, lite nöjd kände jag mig men samtidigt ganska småaktig. Just att jag tagit mig tid att ringa, men jag tycker att man ska ha lite större krav på försäkringsbolag. Men lite usel kände jag mig ändå. Lite kompensation kanske.

 

Jag kom att tänka på en kvinna som föreslagit att alla ska plocka upp ”ett skräp” varje dag. Då skulle vi få renare städer. Jag ska kompensera.


Inte mer juridik

maj 27, 2009

Barack Obama har nominerat Sonia Sotomayor till ný domare i högsta domstolen. Det är säkert ett bra val, eller rättare sagt ett bra förslag. Senaten måste ju godkänna presidentens förslag.

 Utnämnandet av nya domare i USA uppmärksammas mer i Sverige än när det utses domare till den svenska högsta domstolen. Det beror förstås på att domstolen i USA har en helt annan ställning än den har i Sverige.

 I USA kan högsta domstolen helt enkelt underkänna beslut som fattats av de lagstiftande församlingarna om domstolen anser att författningen (möjligen) säger nåt annat. Därför har domstolen till exempel behandlat frågan om abort ska vara tillåtet.

 Det finns förespråkare för att även Sverige ska inrätta en författningsdomstol. Då kanske riksdagens och regeringens viktigaste uppgift blir att utse domare.

 För att slå vakt om demokratin måste vi se upp så att inte juridiken tar över.


Avslöja bedrägeriet

maj 20, 2009

I regeringens plan för minskade koldioxidutsläpp ingår att en tredjedel ska göras i andra länder. Det är så kallade flexibla mekanismer som ska användas, mot detta finns många viktiga tekniska invändningar men de ska jag inte gå in på just nu.

 När Fredrik Reinfeldt försvarar regeringens förslag så försöker han motivera detta med att et handlar om solidaritet med fattigare länder. Det är rent nyspråk. De flexibla mekanismerna handlar ju om att vi köper oss fria och slipper göra åtgärder här i Sverige och åtgärderna görs istället där de är billigare eller åtminstone uppfattas som billigare. Men det handlar ju om våra åtaganden. De flexibla mekanismerna handlar inte om att vi ska hjälpa fattiga länder att klara sina egna åtaganden.

 Det finns stor anledning att ge bistånd och tekniköverföring till tekniskt mindre utvecklade länder. När det gäller tekniköverföringen verkar mycket av diskussionen snarare just nu handla om att vi ska sälja vårt tekniska försprång. Att bjuda på det skulle verkligen vara solidaritet.

 Ekonomiska styrmedel måste användas med stor försiktighet, särskilt när de ekonomiska skillnaderna är stor. Den här promemorian som producerades inom världsbanken på 90-talet kanske visa svårigheterna:

 Oss emellan, borde inte Världsbanken stödja mer flyttning av förorenande industrier till LDCs (less developed countries)? Jan kan tänka mig tre skäl därför:

 1.Måttet på kostnaderna för hälsovådlig miljöförstöring är beroende av de uteblivna intäkterna genom ökad sjuklighet och dödlighet. Sett ur denna synvinkel bör en given mängd hälsovådlig miljöförstöring genomföras i det land som har den lägsta kostnaden, vilket kommer att vara i det land som har de lägsta lönerna. Jag anser att den ekonomiska logiken bakom tippningen av giftigt avfall i landet med de lägsta lönerna är oklanderlig, och vi bör böja oss för den.

2. Kostnaderna för miljöförstöring är förmodligen icke-linjära, eftersom den inledande ökningen av miljöförstöringen är förbunden med mycket låga kostnader. Jag har alltid ansett att de underbefolkade länderna i Afrika är oerhört under-förorenade; deras luftkvalitet är förmodligen inte tillräckligt låg (sic) jämfört med Los Angeles eller Mexico City. Det är bara det beklagliga faktum att så mycket miljöförstöring skapas av näringsgrenar (transporter, framställning av elektricitet) som inte kan bli föremål för handel och att styckkostnaden för transport av fast avfall är så hög, som hindrar en handel med avfall och luftföroreningar som skulle öka hela världens välfärd.

3. Kravet på ren miljö av estetiska och hälsomässiga skäl har sannolikt en mycket hög inkomstelasticitet. Oron över kemisk substans som orsakar minimal förändring i oddsen för prostatacancer kommer uppenbarligen att vara mycket högre i ett land där människor överlever för att få prostatacancer än i ett land där dödligheten i åldrarna under 5 år är 200 per 1000. Mycket av oron över industriutsläpp handlar dessutom om synliga ämnen. Sådana ämnen kan ha mycket små direkta verkningar på hälsan. Handel med varor som förkroppsligar oro över estetisk förorening kan uppenbarligen öka välfärden. Medan produktionen är rörlig kan konsumtionen av vacker luft inte bli föremål för handel.

 Problemet med argumenten mot alla dessa förslag om mer föroreningar i LDCs (inneboende rätt till vissa nyttigheter, moraliska skäl, social oro, brist på adekvata marknader etcetera) kan vändas på och utnyttjas mer eller mindre effektivt mot varje förslag till liberalisering som Världsbanken lägger fram.


Kultureliten

maj 20, 2009

Remisstiden för kulturutredningen är slut och nu fortsätter förhoppningsvis en viktig diskussion som i första hand bör handla om kulturens roll i samhället. Kulturarbetarna skuggutredning tar upp en av de viktigaste diskussionerna som handlar om kulturen som motkraft till marknaden. ”Varför vågar en kulturpolitisk utredning vare sig tro på konsten eller på politiken som pådrivande kraft i samhället”. Kanske kan man återanvända formuleringen från 1974 ”Kulturpolitiken skall medverka till att skapa en bättre samhällsmiljö och bidra till jämlikhet”. Inte heltäckande men kanske en viktig början.

 Kanske skulle en sån diskussion kunna få stöd av kultureliten som just nu verkar rikta in sig på en hel annan diskussion. Det är den hemska regionaliseringen av besluten som står i skottgluggen.

 ”Jag  litar inte en sekund på att det runt om i Sverige finns kommun- och landstingspolitiker som på ett seriöst sätt kan bedöma konstnärlig halt så att 1,2 miljarder går dit de ska.” , skriver Maria Schottenius chef på DN:s kulturredaktion, idag.

 Det går inte att så totalt underkänna den politiska demokratins förmåga och samtidigt hävda att kulturen bör få stöd från de demokratiskt valda.

 Folkbildningen, alltså i huvudsak studieförbundens verksamhet, borde ingå i en översyn av kulturpolitiken. Folkbildningen betraktas ofta, troligen med all rätt, en del av den samhälleligt stödda kulturen som har störst bredd. Fler frågor om folkbildningens utveckling det senaste decenniet borde ställas. Vilken effekt har de allt högre avgifterna haft?


Ojämlikheten dödar

maj 18, 2009

Radions utmärkta program, OBS, uppmärksammar idag en bok skriven av Richard Wilkinson och Kate Pickett, The Spirit Level.  Enligt Cecilia von Otter beskriver boken att det är ojämlikheten i sig som ger dålig hälsa. Wilkinson och Picket är socialmedicinare och beskriver också andra mycket negativa effekter av just ojämlikheten.

Lyssna på OBS. (Repris kl 20.45) Läs boken, hoppas den kommer på svenska.

Jag läste för några år sen Wilkinsons bok ”Tänk på avståndet – ojämlikheten dödar”. Det tar upp samma tema och är verkligen läsvärd.

Globaliseringsrådets ledamöter och experter borde läsa båda böckerna. Kanske kan det påverka deras förslag som så tydligt ökar ojämlikheten. (Jag skrev om detta på bloggen i lördags ”För en sämre hälsa”.)


För en sämre hälsa

maj 16, 2009

Det var nog ganska länge sen som så många förslag för ökade orättvisor i samhället har redovisats så här samlat. Det är regeringens globaliseringsråd som på DN-debatt skriver om sina förslag och det är en sorglig läsning. Deras enkla slutsats är att vi måste satsa på ökade skillnader och orättvisor. Gynna de välbeställda och slå mot de utsatta!

 

Eller vad sägs om:

 

Lagen om anställningsskydd avskaffas (i realiteten).

Avskaffad värnskatt – gäller ju bara de högsta inkomsterna

Avgifter på universitet

Höjd matmoms.

 

Det finns fler förslag som mer långsiktigt leder åt samma håll men i rättvisans (?) namn ska också nämnas höjd A-kassa och återinförd fastighetsskatt.

 

Troligen hade inte regeringens globaliseringsråd läst socialstyrelsens senaste rapport, som kom i torsdags, som visar hur klasskillnader påverkar hälsan. Men innehållet i socialstyrelsens rapport har visats många gånger tidigare. Hälsan följer klasskillnaderna men der är egentligen värre än så. Det är just skillnaden som är problemet.

 

I boken Statussyndromet visar Michael Marmot att ju större de ekonomiska skillnaderna är desto sämre är hälsoläget. Marmot har gjort omfattande, globala, studier och kommit fram till detta. Kanske är det dags för Globaliseringssrådet att titta hur världen ser ut.