Ekonomi betyder hushållning

oktober 14, 2009

Tyvärr så handlar väldigt mycket av den ekonomiska debatten om hur vi ska öka slöseriet

 Det är genom ökad konsumtion som vi ska lösa den ekonomiska krisen, det verkar en nästan helt enig ekonomkår verkar vara ense om. Nästan lika stor enighet finns i den politiska debatten. Då är det knappt man vågar ifrågasätta tillväxten.

 Jag passar därför på när det går att hänvisa till nån annan. Christer Sanne har länge ifrågasatt tillväxten och den gängse synen på arbete och arbetstid. Idag har han en intressant artikel i DN. Jag håller med om det mesta i artikeln. Vi måste hitta intressantare kvalitéer i livet och samhället än konsumtion. De tekniska framstegen räcker inte för att lösa miljöutmaningarna, särskilt inte om vi ökar konsumtionen.

 Givetvis finns många stora behov i världen som måste tillgodoses mycket bättre än idag men det ökar bara kraven på hushållning hos oss i den rika delen av världen.

 Trots den stora enigheten som visas upp av inom etablissemanget om ökad tillväxt och ökad konsumtion så finns en tilltagande insikt bland många. Och visst var det glädjande att Metall vågade använda minskad arbetstid som ett inslag att minska effekterna av den ekonomiska krisen.

Annonser

Bättre sent än aldrig

oktober 13, 2009

Nu, när de flesta tåg verkar ha gått, tycks socialdemokraterna våga utmana EU:s brist på alkoholpolitik.

Den rödgröna oppositionen har lagt en gemensam motion som kräver sänkta införselkvoter för alkohol. Det ska alltså inte vara möjligt att fylla bilen med billigt vin och sprit från andra EU-länder. Det borde vara självklart för alla de partier som vill ha kvar en restriktiv alkoholpolitik men gång på gång har Sverige fallit undan för kraven från EU. EU som utgått från den fria handeln och faktiskt struntat i folkhälsan och andra sociala effekter.

 Sverige borde aldrig gått med att slopa det som kallades en övergångsregel som medgav några liters införsel. Men den dåvarande socialdemokratiska regeringen tog aldrig striden.

 ”Ganska nyligen”, för mindre än ett år sen godkände riksdagen Lissabonfördraget. Sverige borde ställt krav på omfattande undantag när det gäller alkoholen för att godkänna Lissabonfördraget.

 Men bättre sent än aldrig men det kräver förstås att våra företrädare verkligen vågar utmana EU och EU:s principer. Det har ju hittills snarast varit förbjudet för socialdemokrater.


Underskatta inte ekonomerna

oktober 12, 2009

Apropå Nobelpriset i ekonomi: Det är farligt om vi tror att ekonomerna inte kan räkna.

 Idag kom beskedet om årets ”Nobelpristagare” i ekonomi. Elinor Ostrom och Oliver E.Williamson är det som delar på priset och det verkar inte vara nåt av de mest kontroversiella ekonomipristagarna men informationen är väldigt knapphändig och jag har (förstås) inte hört talas om nån av dom.

Det finns en del pristagare som starkt ifrågasatts och på goda grunder men det är viktigt att fundera över hur dessa goda grunder egentligen ser ut. Jag tänker förstås bland annat på priset 1976 som gick till Milton Friedman. Det är ju så länge sen så det kanske borde vara glömt men sanningen är ju att hans och Chicagoskolans teorier har ju tillämpats sedan dess och tillämpas fortfarande. De är en central i nyliberalismen.

Därför är det ju svårt att säga att hans teorier inte fungerar men däremot kan man påstå att hans teorier har lett till väldigt stora ekonomiska orättvisor. Och det är just det vi ska påstå och inte försöka oss på att visa att det inte fungerar, därför att till ganska stor del fungerar teorierna.

Till stor del är det just Chicagoskolans teorier som Anders Borg försöker använda när skatterna på löner sänks och ersättningen från A-kassas sänks. Och jag tror det kan komma att fungera! Jag vet att en del hävdar motsatsen men tyvärr är det nog fel. Men vi kan påstå att det ger orimliga konsekvenser och att det därför är nödvändigt att politiken måste se annorlunda ut.

Vi borde helt enkelt ifrågasätta ekonomismen från politiska utgångspunkter och inte från ekonomiska. För räkna; det kan de flesta ekonomer.


Advokat i riksdagen

oktober 11, 2009

Att vara riksdagsledamot måste nog anses vara ett heltidsuppdrag – minst.

 TV 4-programmet ”Uppdrag granskning” har gått igenom och redovisat riksdagsledamöternas närvaro vid voteringar i kammaren. Det är ett ganska tveksamt mått och möjligen insåg TV 4 det själva under resans gång. Men de hittade Thomas Bodströms ganska stora frånvaro som berodde på hans jobb som advokat.

Bodströms är ju advokat så han försöker förstås försvara sig, inte helt utan framgång, men det håller ändå inte hela vägen. Bodström får säkert med sig en del bra erfarenheter från ”sina” rättegångar men när ”studiebesöken” är så välbetalda så är det inte rimligt att samtidigt få full lön som riksdagsledamot och dessutom tillägg som utskottsordförande. Jag tvivlar dessutom på att hand klienter vill vara bara studieobjekt för sin advokat – lite mer arbete måsta han nog lägga ner.

 Det är ett heltidsengagemang (minst) att vara riksdagsledamot och det är många rimliga förväntningar som han har att leva upp till. Jag tycker mig inte ha sett särskilt mycket av Thomas Bodström här i Örebro län de senaste åren. Örebro län är ju Bodströms valkrets. För en tid sedan försökte jag få kontakt med Thomas Bodström, men det var inte möjligt. Jag fick besked att han inte har tid att svara på mejl och det gjorde han inte heller. Han ringde inte upp som utlovat, så nog finns det skäl att tro att han borde lägga mer tid på riksdagsengagemanget.


Fiasko

oktober 11, 2009

Kvällstidningarna är ense så det måste vara sant

 Sverige förlorade fotbollslandskampen mot Danmark igår. Der betyder med stor säkerhet Sverige inte får vara med i VM-slutspelet i Sydafrika. Trist för svenska fotbollssupportrar men varför måste sportjournalistiken ha en så svart-vit bild. Det finns väl fler ord är succé och fiasko.

Det svenska herr(!)fotbollslandslaget har kvalificerat sig till de stora slutspelen under väldigt lång tid. Det är en fantastisk prestation av ett nordligt beläget land med bara 9 miljoner invånare och naturligtvis färre aktiva spelare än de stora nationerna. (Jag tänker förstås inte på just Danmark som vann över Sverige igår men Danmark har inte alls varit lika lyckosamt som Sverige.)

 Det hade varit kul med Sverige i VM-slutspelet men det är inte ett fiasko att det är andra lag som tar platserna.


Dags för minimilöner

oktober 9, 2009

Vi har kanske nått ett läge när kollektivavtalen helt enkelt inte räcker till.

 Nu har regeringen kommit med ett förslag till nya regler för parterna på den svenska arbetsmarknaden. Utgångspunkten har varit att behålla modellen med kollektivavtal, det verkar ”alla” ha varit överens om. De svenska kollektivavtalen ska, enligt regeringen, vara normen också för ”utstationerade arbetstagare” från andra länder. De svenska fackföreningarna får laglig rätt att ta till stridsåtgärder för att få dessa villkor till stånd men det kommer inte att gälla alla villkor i kollektivavtalen.

 LO verkar vara måttligt kritiska. För fackföreningsrörelsen har ju kollektivavtalen och rätten till stridsåtgärder för dessa varit det helt avgörande.

 Den avgörande frågan kanske borde ha varit; kommer alla som arbetar i Sverige att erhålla rimliga villkor?

 Kollektivavtalen har i flera avseenden blivit mer och mer anpassade för en kontinuerlig förhandlingsprocess mellan fack och arbetsgivare. Minimilöner finns inte ens i alla avtal. Det finns verkligen anledning att fråga sig om kollektivavtalsprocessen kommer att fungera tillräckligt bra för dem som jobbar några månader i Sverige och risken är att konstruktionen kan bädda för just såna lösningar.

 Det är som att svära kyrkan, men ändå. Det börjar bli dags att på allvar diskutera ett system med lagfästa minimilöner.


Farlig kåranda

oktober 8, 2009

Det ligger nära till hands att blir riktigt orolig över att det ska bli fler poliser.

 När Ekot och en del andra gräver fram uppgifter om hur Johan Liljeqvists död gick till så verkar uttrycket ”man slutar aldrig att förvånas” att passa. Men kanske ska man inte bli förvånad. Kanske har kårandan gått så långt att det är regel att poliser och andra personer inom rättsväsendet skyddar varandra.

Utan tvekan behövs förändringar inom polisen. Mer insyn från det civila samhället borde det bli. Idag är det polisen egen utbildning som är den givna rekryteringsvägen och det verkar vara kroppsstyrka och uthållighet som prioriteras. Detta kan verkligen ifrågasättas.

 Idag är det nog ändå åklagaren Bo Lindgren som står för det mest famösa uttalandet. När han beslutade att lägga ner förundersökningen så meddelade han i ett ganska utförligt beslut massmedia och familjen vad som legat till grund för detta. Nu framkommer det att han uppenbarligen förvanskat bilden av resultaten från obduktionen av Johan Liljeqvist.

 Nu menar åklagaren Bo Lindgren att man får ha synpunkter på hans beslut som om det skulle handla om ett debattinlägg i en fråga där alla fakta är kända för allmänheten. Så är det ju inte. Det handlade om ett beslut med tydliga konsekvenser.  Ett beslut där bara åklagaren och möjligen ytterligare ett några få personer har tillgång till all information. Såna åklagare kan vi inte ha. Låt honom bli en väldigt fri debattör utan ansvar inom rättsväsendet.