Lag för mer marknad

november 26, 2009

Igår antog riksdagen en lag som kraftigt kan begränsa kommunernas möjlighet att driva verksamheter. Marknaden ska styra.

 Genom den nya lagen, som alltså antogs den 25 november, är det uppenbart att regeringen och den borgerliga riksdagsmajoriteten helt och hållet väljer de privata företagens perspektiv.

Företag som uppfattar att en kommun driver verksamhet som snedvrider eller hämmar en ”effektiv konkurrens” ska, enligt den nya lagen, kunna få en domstol att stoppa den kommunala verksamheten.

Det är mycket stora oklarheter i den nya lagen och det har också flera tunga remissinstanser påpekat. Var kommer gränsen att gå för vad en kommun kommer att få fortsätta med? Är den kommunala äldreomsorgen rentav hotad? Kommer fritidsgårdarna att kunna fortsätta servera kaffe? Kommer skolor att få möjlighet att erbjuda äldre att äta skolmat tillsammans med skolbarnen? Vilka motionsverksamheter kan bli kvar inom kommunen när kommersiella företag i allt högre grad ser detta som en möjlighet att tjäna pengar?

 Kanske är oklarheterna ett skäl till att lagen kunnat drivas igenom utan särskilt mycket diskussion och annan uppmärksamhet. Tolkningen, av vad som kommunerna ska tillåtas göra, överlämnas nu till domstolarna. Högsta instans blir marknadsdomstolen och det säger väl ganska mycket av vilka utgångspunkter som kommer att bli styrande.

 Jag skrev en ledare i ETC Örebro om det här den 8 oktober. Kanske hoppades jag på lite mer debatt.


Spelet om jobben

november 24, 2009

Nu verkar spelet om jobben på SAAB vara över. Eller var det bara en lek?

 Det var väl inte precis nån överraskning att affären mellan GM och Koenigsegg sprack. Ju längre tiden gick så blev det allt omöjligare att tro på en rekonstruktion. Men GM och SAABs tidigare ägare har ju bäddat för en nedläggning under lång tid.

På nåt sätt har det varit lite märkligt att båda de svenska bilföretagen har varit så lomhörda för signaler om bränslesnålare bilar och bilar som kan köras på annat än fossila bränslen. Dessvärre har staten/regeringen/riksdagen också varit för överslätande och konstruerat regler för tjänstebilar och liknande som har gynnat Volvos och SAABs bensin- och dieselslukande bilar. Men nu kommer verkligheten ikapp och slår hårt mot Trollhättan och ett antal andra orter.

Koenigseggs inhopp och regeringens väldigt ljumma inställning har väl inte heller ökat SAABs chanser. Kanske var det aldrig på allvar utan bara en lek. Visst skulle det vara intressant med en ordnad reträtt för delar av svensk bilindustri. Alltså att det fanns ett sätt att på allvar pröva om det kunnande som finns kan användas till nåt som har en bättre framtid än SAABs energislukande fordon. Såna system har vi ju inte, nu är det väl konkurs och ytterligare påspädning av massarbetslösheten som återstår.


Leve julmusten

november 22, 2009

Jag vill inte överdriva smaken men julmusten står emot Coca-cola.

 Receptet på julmust är hemligt och finns i Örebro. Den svenska julmusten har länge varit irriterande för Coca-cola som är den dominerande alkoholfria drycken i stora delar av världen men inte i Sverige när vi firar jul. Då står julmusten emot, än så länge kanske är bäst att tillägga.

 Men all julmust tillverkas inte i Örebro, snarare tvärtom, ingen julmust tillverkas i Örebro. Det är bara de hemliga smakämnena och klokt nog så tillsätts socker och vatten vid tillverkningen som sker i hela landet. Inte så mycket onödiga transporter alltså. Ännu effektivare vore förstås om receptet fanns på allmänt tillgängligt men sådan är ju inte kapitalismen.

 Smaken…? Men det vore nog bra om julmusten kunde tränga ut en del drycker som vanligen förekommer på jul. Och så är den ju ofta närtillverkad, utom själva smaken förstås…

 Jag tycker närtillverkat och närproducerat är värt att stödja, av flera skäl. Det blir lättare att sluta kretsloppen och transporternas minskar givetvis. Det tycker Livsmedelsverket också men det får de inte tala om.

 EU-kommissionen har ingripit mot en planerad kampanj från Livsmedelsverket som skulle uppmana till köp av närproducerat. Det skulle ju vara ett hinder mot frihandel – det har man ju anat länge.

 Imorgon ska jag ge ett litet stöd till julmusttillverkningen. Julmusten säljs ju till stor del i de mest miljövänliga förpackningarna, returglasen alltså. Men just nu verkar det vara brist på returglas och därför ska jag lämna tillbaka lite extra mycket imorgon – hoppas det funkar med bruna flaskor.


Sorteringen ökar.

november 18, 2009

Nu visar också SCB att skillnaderna mellan olika grupper av elever ökar. Skolan håller alltmer på att bli ett sorteringsinstrument.

Idag redovisar SCB att betygen i årskurs 9 har blivit bättre, i genomsnitt de senaste 10 åren men av undersökningen framgår också att skillnaderna ökar. Föräldrarnas utbildningsbakgrund får allt större betydelse. Det måste betraktas som ett allvarligt misslyckande för den svenska grundskolan.

 För snart två månader sedan kom Skolverkets rapport om resultaten i grundskolan. Skolverket har inte mått riktigt samma sak och det är inte samma tidsperiod och resultatet är inte heller riktigt detsamma, utom på en punkt. Skillnaderna ökar, bland annat som en följd av ökad segregation.

 Skolverkets undersökning gäller en längre period och bara för matematik och naturvetenskapliga ämnen. Enligt Skolverket har resultaten försämrats sedan början av 90-talet. Det är ju inte heller säkert att betyg och resultat är samma sak.

 Kanske kommer det nu igång en riktig skoldebatt som handlar om just de ökade skillnaderna i skolan. Hittills har det varit förvånansvärt tyst efter Skolverkets rapport. Det är egentligen märkligt eftersom en av skolans absolut viktigaste uppgifter borde vara att utjämna skillnader i elevernas sociala bakgrund.

 


Korta kretslopp

november 17, 2009

Tyvärr har många idéer om goda kretslopp blivit alltför långa och liknar snarare ekorrhjul.

 80-talets idéer om återanvändning ledde till en statlig politik som nog kan betecknas som en kretsloppspolitik. Det fanns en särskild kretsloppsdelegation som under flera år leddes av Lennart Daléus, men efterhand har andra frågor i viss mån trängt undan ”kretsloppsdiskussionen”. Men idéer om goda kretslopp borde dammas av och ges en mer central plats även i diskussionen om till exempel klimatfrågan.

 Jag tror att goda kretslopp oftast är korta kretslopp och förmodligen var det den insikten som gjorde att frågorna trängdes tillbaka. Idéerna hotade alltför många andra intressen som  kanske lite förenklat kan uttryckas som rätten att köpa och sälja fritt i en global värld. Det så kallade producentansvaret har ju urartat och blivit en stor insamlingsorganisation istället för ett incitament att kretsloppsanpassa produktion, varor och konsumtion. Ekorrhjulet hålls igång.

 Nu gör Naturvårdsverket (på uppdrag av regeringen) ett litet försök att skaka liv i kretsloppstanken. I en rapport till regeringen som handlar om fosfor skissar de på några möjligheter att få mer fosfor att gå tillbaka till jordbruket. Det är verkligen en viktig fråga men tyvärr så väljer Naturvårdsverket bort en av de naturliga lösningarna. Naturvårdsverket skissar på tre lösningar, samtliga storskaliga och tekniken saknas ännu för att det ska fungera på ett godtagbart sätt. Den naturliga lösning jag menar att Naturvårdsverket borde ta upp är just idén om korta kretslopp. Korta kretslopp i det här fallet betyder att toalettavfallet separeras från övrigt avloppsvatten. Det är ju i toaletterna vi spolar ner fosforn sedan vi använt den i våra kroppar.

 En sån lösning skulle också kunna ge ganska snabba effekter på utsläppen av näringsämnen i Östersjön. En stor del av näringsämnena kommer ju från just toaletter på landsbygden där toaletterna inta har avancerade reningsverk. Där skulle det troligen vara enklast att åstadkomma korta kretslopp.

 

 


Bottennapp i debatten

november 16, 2009

Idag skriver Peter Wolodarski om friskolor, igen. Tydligen duger vilka argument som helst på DN:s ledarsida.

 DN lägger inte ut ledarsticken på webben och det kanske är bra det. Ledarredaktionens chef, Peter Wolodarski, konstaterar idag att friskoleeleverna i snitt har fått högre poäng än elever i kommunala skolor i DN:s nutidsorientering. Detta visar enligt Wolodarski att systemet med friskolor är bra.

 En genomgående kritik mot friskolesystemet är att det ökar segregationen och försvårar en rättvis resursfördelning. Det stämmer också bra med Skolverkets bild av problemen i den svenska grundskolan. På vilket sätt visar de Wolodarskis siffror att den kritiken inte är befogad? Naturligtvis inte alls och det inser förstås Wolodarski, jag vill absolut inte beskylla honom för att vara dum eller okunnig.

 Visst kan man helt bortse från såna här dumheter i debatten men med tanke på Wolodarskis ställning i den offentliga debatten så är det inte så enkelt. Budskapet är helt enkelt att det är ”bra för mig och mina barn” och det räcker.


Vänsterns chans

november 12, 2009

Det finns en väldigt stark kritik i hela världen mot den fria marknaden. Nu måste vänstern visa alternativen.

 I en världsomfattande opinionsundersökning har GlobeScan, på uppdrag av BBC, undersökt, bland annat, befolkningens inställning till en fri marknadskapitalism. Jag ska inte påstå att tolkningen är alldeles glasklar men nog verkar det finnas en stor misstro till det system som restaurerats enligt nyliberala recept de senaste 25 åren. De tydliga förvararna av systemet uppgår till ungefär en tiondel av befolkningen i de undersökta länderna.

 I flertalet länder är det också en mycket stor andel av befolkningen som vill att ha mer fördelningspolitik. Men skillnaderna mellan länderna är mycket stora. I flera Europeiska länder var det över 70 procent som ville ha mer fördelningspolitik.

 En stor andel, men ingen majoritet, anser att ett nytt ekonomiskt system är nödvändigt.

 Det är svårt att få den här opinionsundersökning att stämma med den senaste årens politiska utveckling som präglats av en framväxande höger och en defensiv vänster. Opinionsundersökningen pekar väl på att det är vänsterns oförmåga att redovisa alternativ som är förklaringen. Nu måste alternativen fram. Det borde vara en lockande uppgift.