Vilka ska styra?

januari 31, 2010

I politiken är problemformuleringsförmågan bland det viktigaste, alltså det som debatten ska handla om. Vem styrde TV-debatten?

 Sex partiledare och ett språkrör har just debatterat i SVT. Debatten borde handla om vilket framtida samhälle vi vill ha och på kort sikt vilken politik de olika regeringsalternativen vill driva. Då är naturligtvis problemformuleringen väldigt viktig.

 Den möjligheten är så viktig att ordet ”problemformuleringsprivilegiet” ibland används när det beskrivs vem som vinner den kampen. Och vilka vann? Det var programledarna som tog på sig uppgiften eller privilegiet att avgöra vilka frågor som är de viktiga.

 Jag tycker det är fel, särskilt i en partiledardebatt. Värst var exercisen om i vilken årskurs som det ska börja sättas betyg, som förhindrade en vettig diskussion om skolan. Men fler exempel fanns men huvudsakligen handlar det om helheten, vilka frågor anser partierna är viktiga. 

Dessutom måste SVT och andra granska också det som partierna inte tycker är viktigt, men formen partiledardebatt fungerar inte för det.

 Bäst i debatten var Peter Erikssons engagerade attack på regeringens försämringar av sjukförsäkringar.

 Debattens underdrift stod Göran Hägglund för: Vi påstår inte att allt vi gör är perfekt in i minsta detalj.

Annonser

Hur har de tänkt?

januari 31, 2010

Bilbatteriladdare som bara får användas inomhus.

 Det är inte bara fötterna och humöret som påverkas av kylan. Jag såg en test av bilbatterier i morgontidningen och insåg att man aldrig riktigt kan veta när termometern är närmare 20 än 10.

 Jag tänkte att det kanske kunde vara en god idé att ladda lite så här på söndagen eller åtminstone vara beredd imorgon om det blir problem. Min gamla batteriladdare gick sin kos för flera år sedan och min nya låg kvar i kartongen oanvänd, med bruksanvisning och allt.

 Ibland undrar jag hur klyftigt det är att läsa bruksanvisningar, men egentligen borde frågan ställas till producenter och försäljare. Hur tänker ni, egentligen? Av bruksanvisningen till min batteriladdare framgick att den bara fick användas inomhus! Visst kan man montera bort ett urladdat batteri och ladda det inomhus men för många är den självklara användningen att ladda på plats i bilen. Sån här information som kraftigt begränsar användningsområdet borde givetvis tydligt framgå så man vet vad man köper. Tyvärr är batteriladdaren inget undantag.

 För några år sedan köpte jag en vedklyv som drivs av el men et är en hydralkolv som klyver veden. Den bruksanvisningen angav att den bara kunde användas om temperaturen översteg fem plusgrader. Under många av de vårtimmar som borde vara självklara för vedklyvning ska man alltså inte kunna använda vedklyven. Ingen information på kartongen eller nåt liknande, förstås.


Viktig debatt

januari 30, 2010

Förhoppningsvis kan den viktiga debatten om sjukförsäkringen fortsätta.

 Det är bra att debatten om vårt sjukförsäkringssystem har fått en tung roll i den politiska debatten de senaste månaderna. Dessvärre är orsaken dyster eller rentav tragisk. Den borgerliga regeringen har bestämt sig för att var mycket brutal mot de sjukskrivna och inför årsskiftet framstod detta alltför tydligt. Det var då de brutala tidsgränserna slog till för många av de sjuka. Därför är det en viktig debatt.

 Men frågan ger också en bild av de politiska alternativens syn på samhället och människan. Kanske var det en nyupptäckt för många att den borgerliga politiken i grunden är väldigt cynisk. Därför är det här en viktig debatt.

  •  I dagens DN har statsvetaren Björn Johnson en viktig artikel som beskriver sanningar och myter om sjukförsäkringen. Den borgerliga regeringen, livligt påhejad av DN:s ledarsida, har ju framhållit den stora ökningen av sjukskrivningar som ett viktigt skäl till att förändra sjukförsäkringsreglerna. Björn Johnson hävdar att förändringen i första hand beror på rehabiliteringen havererat. Jag tror det ligger väldigt mycket i hans beskrivning.

 Björn Johnson fördelar skulden för den dåliga rehabiliteringen på både den nuvarande och den tidigare socialdemokratiska regeringen. Det stämmer förmodligen men jag tror att han missar de förändringar av arbetslivet och anställningsförhållandena som kraftigt förändrats under de senaste decennierna. Han nämner visserligen förändringar i kommunerna och deras vilja/möjligheter att klara nödvändiga omplaceringar men samma tendens men troligen ännu starkare finns inom andra sektorer.

 Jag tror alldeles bestämt att det krävs ganska stora förändringar i arbetslivet för att de som fått lite minskad arbetsförmåga ska kunna fortsätta jobba. Det är förändringar som troligen skulle kunna vara bra för alla, att vi får ett mänskligare arbetsliv alltså. Därför är det här en viktig debatt.


Farligt jobbskatteavdrag

januari 29, 2010

Det är fler än pensionärer som inte har jobbskatteavdrag.

 Det finns väldigt många pensionärer och de är ganska välorganiserade. På något kommer därför den borgerliga alliansen att tvingas kompensera pensionärerna för det så kallade jobbskatteavdraget som  givetvis inte görs på pensioner.

 Men jobbskatteavdraget innebär ju också att andra beskattade inkomster har fått högre skatt än om motsvarande inkomst kommit från lön. Det gäller bland annat sjukförsäkringen och A-kassan.

 Det farliga med jobbskatteavdraget är att regeringen öppnat för en ganska godtycklig beskattning av olika inkomstslag. Uppgörelser om pensioner och besked om A-kassenivåer kan ju helt tappa sin betydelse om inkomsterna beskattas helt olika. Där är vi inte ännu men regeringen har, som sagt, öppnat denna möjlighet och principiellt blir det inte bättre om pensionärerna kompenseras helt eller delvis så länge andra grupper drabbas fullt ut.

 Den farlighet jag skriver om handlar om att vi gör systemen så komplicerade att de försvårar genomskinligheten och därmed den kritiska diskussionen. Risken för att makten kan använda sitt informationsövertag ökar!

 Visst har löntagare också tidigare haft avdrag som inte gällt pensioner och kanske inte heller vid sjukdom. Reseavdragen är ju ett sådant exempel som sett lite olika ut de senaste decennierna men då har avdragen ändå varit kopplade till en konkret kostnad och inte som nu helt schablonmässig.


Det är inte sänkt skatt som behövs

januari 25, 2010

Det är alltför lätt för Fredrik Reinfeldt att gå med på skattesänkningar.

Man skulle nästan kunna tro att det var ett taktiskt genidrag av regeringen att införa olika skatt på löner och på pensioner. Och många gick i fällan och började kräva sänkt skatt på pensionerna. Det finns ju förstås en annan väg att uppnå samma skatt och troligen var det de rödgröna partiernas avsikt men de klarade inte riktigt att hålla emot ropen på sänkt skatt.

Och givetvis kommer beskeden från Reinfeldt. Det blir nog sänkt skatt för pensionärerna. De rödgröna partierna kommer inte att överträffa moderaterna i skattesänkning och det ska dom inte heller.

Jag är övertygad om att en rimlig välfärdspolitik kräver högre skatter. Det är i huvudsak en myt att välfärden kan klaras genom tillväxt. Jag utvecklade det i en ledare som jag skrev i ETC Örebro i oktober förra året – läs den.


Fördelningen avgörande (2)

januari 24, 2010

Sammanbrottet i Köpenhamn beror på att Sverige var med och ”skapade en oöverstiglig klyfta mellan i- och u-länder”.

 Idag skriver förre socialdemokratiske miljöminister Lena Sommestad en viktig och intressant artikel i SvD. Hon pekar framförallt på klyftan mellan i- och u-länder och på Sveriges skuld i de misslyckade klimatförhandlingarna i Köpenhamn i slutet av förra året.

 Tyvärr var det väl ingen överraskning att förhandlingarna misslyckades. Ett skäl är att opinionen i den rika delen av världen inte är redo för de mycket stora förändringar som krävs i vår del av världen om vi ska klara klimatfrågan på ett rimligt rättvist sätt. Och det måste vi.

 Stora delar av etablissemanget har gett budskapet att tekniska framsteg ska lösa det mesta av klimatutmaningarna. Jag tror inte alls att det är så enkelt men jag är övertygad om att det finns fullt möjliga lösningar men vi måste bryta med tillväxtpolitiken, jag försökte uttrycka det i en ledare i ETC Örebro före klimatförhandlingarna.

Avgörande kommer att bli hur vi klarar fördelningen, både mellan och inom länder.


Lite för långsam

januari 23, 2010

Bengt sägs upp efter 39 års anställning efter sorteringstest.

 Idag läser jag om 56-årige Bengt som sagts upp från posten i Umeå. En mindre del av posten måste sorteras manuellt och Bengt sorterar inte tillräckligt snabbt. Det är fredagens DN som skriver om detta men jag ligger lite efter med läsandet (tur att ingen testar mig). Hans fackförbund Seko tar nu strid och har säkert goda chanser att få framgång, men postens agerande visar hur trycket på arbetsplatserna har ökat.

 Jag tror att en av arbetarrörelsens viktigaste uppgifter är att stoppa den ökande utsorteringen som redan håller på att drastisk påverka hela samhällsklimatet. Rädslan och underordningen ökar. Problemet har alltid funnits, alltså arbetsgivarnas vilja att göra sig av med dem som på något sätt inte presterar tillräckligt. Men det har inte varit accepterat och facken har varit tillräckligt starka och oftast kunna hålla emot, men tyvärr inte alltid.

 Möjligheterna att komma tillbaka efter en uppsägning eller en tids sjukdom har också blivit betydligt kärvare. Det visar en rapport från TCO som kom förra året, ”Jakten på superarbetskraften fortsätter”.

 Den typ av utsortering som Bengt nu riskerar att drabbas av har troligen väldigt svagt stöd men det finns en glidande skala. Det finns många som argumenterar för att det ska vara kompetensen som avgör vid uppsägningar när verksamheten måste minska. Det gör bland annat samtliga borgerliga ungdomsförbund. Det är nog så posten i Umeå tänkt sig, trots att det inte har stöd i nuvarande lagstiftning.

De rödgröna partierna borde presentera en helt annan syn på rätten till arbete som borde ta sin utgångspunkt i ”Av var och en efter förmåga”.