Höj fastighetsskatten

april 29, 2010

Fastighetsskatten är en bra skatt men framförallt gäller det fastighetsskatten på vattenkraft och motsvarigheten på kärnkraften som kallas effektskatt. Äntligen tas ytterligare ett steg till för att rätta till de missbedömningar som riksdagen gjorde när utsläppsrätterna infördes 2005.

 Från 1 januari 2005 måste stora industrier och energianläggningar ha utsläppsrätter för att få släppa ut koldioxid. Utsläppsrätter är ett sätt att försöka påverka miljön genom att sätta ett tak för de totala utsläppen, miljöeffekterna av utsläppsrätterna är, så här långt svårbedömda, men det är inte de ekonomiska effekterna

 Inför starten av handel med utsläppsrätter redovisades inga beräkningar av de vinster som elföretagen skulle göra. Det gjordes heller inga beräkningar av effekterna för hushållen och därför inga försök att göra några omfördelningar av effekterna. De räkneexempel som finns pekar dessutom på en betydligt lägre påverkan på elpriset. Med tanke på hur det sen gick är det regeringens och riksdagens behandling en rejäl skandal.

 Redan 2005 höjdes elpriserna kraftigt och under de första åren tjänade energioföretagen i Sverige bortåt 15 miljarder om året tack vare utsläppsrätterna. Och vinsterna kom från vattenkraftselen och kärnkraftselen som inte ingick i systemet men som kunde höja priset när den lilla andel av elproduktionen som omfattades av utsläppsrätterna höjde sina priser.

 1 januari 2006 genomfördes några skattehöjningar som minskade vinsterna för vattenkraftselen och kärnkraftselen. Sammantaget uppgick skattehöjningarna till cirka 2 miljarder per år och den årliga vinsten för elföretagen minskade därför något. Då motsatte sig bland annat moderaterna skattehöjningen men har senare varit med och höjt skatten något på kärnkraft så nu hamnar ungefär 2,5 miljarder av sammantaget 15 miljarder hos staten istället för som vinst hos energiföretagen.

 Det är ett skumt system (utsläppsrätterna alltså) men framförallt har det fått märkliga effekter på den svenska elmarknaden och det är därför glädjande att de rödgröna partierna nu försöker ”ta tillbaka” ytterligare 2 miljarder, Men det återstår egentligen 10 miljarder innan de oskäliga vinsterna helt tagit bort.

 De första tre åren som utsläppsrätterna användes (2005 – 2007) fick alla företag utsläppsrätterna gratis men det innebar inte att det blev gratis för konsumenterna och det var heller inte meningen. På den svenska elmarknaden är det dessutom så att bara några enstaka procent av elproduktionen omfattas av utsläppsrättshandeln men eftersom det är den dyraste elen som avgör priset så kunde ägarna av vattenkraft och kärnkraft göra stora vinster på systemet med utsläppsrätter.

 Visst kan man hävda att högre elpriser ger energibesparingar men att det ska leda till så stora förmögenhetsomfördelningar är ändå stötande. Därför är det bra med en fastighetsskatt som dessutom kan höjas mycket mer för vattenkraftverk och kärnkraftverk.

Annonser

Hotad allemansrätt

april 25, 2010

För några dagar sedan kom den första domen som tillåter avgifter på mark som omfattas av allemansrätten. Rätten att tjäna pengar riskerar att ta över också allemansrätten.

 Mora kommun har fått rätt att ta ut avgifter för ett skidspår, enligt en ganska färsk dom i förvaltningsrätten i Falun. Det är ytterligare ett steg mot privatisering av rättigheter som tidigare varit allmänna.

 Inför sommaren förra året skrev jag i en ledare i ETC Örebro:

 Det är under den ljusa årstiden som de flesta av oss har störst glädje och nytta av allemansrätten. Alltså rätten till naturen och möjligheten att kunna ta oss till sjöar utan att vi är markägare. Och naturligtvis känslan av att vi alla ska kunna röra oss fritt. Det är en rätt som borde vara självklar och som numera också finns nämnd i grundlagen.

För att ge allemansrätten ett verkligt innehåll har skyddet av våra stränder varit starkt i lagstiftningen men för bara någon månad sedan beslutade riksdagsmajoriteten att minska det skyddet. Det kommer nu att bli lättare att bygga nära vattendrag, privatisera stränder och begränsa allemansrätten. Motiven som uppges är ekonomiska, det ska helt enkelt bli möjligt att tjäna pengar på privatiseringen av allemansrätten.

 Jag avslutade ledaren med krav på stärkt allemansrätt, dels i grundlagen men nog borde man kunna förvänta sig mer av den statliga myndigheten som ska bevaka allemansrätten. Här är deras luddiga besked.


Makten över lobbyn

april 16, 2010

Opinionsbildningen har blivit alltmer sofistikerad men kräver också allt större resurser. Det håller på att bli ett viktigt demokratiproblem. Och trots att Timbro har en poäng så kan man ju inte gärna hålla med dom.

 Timbro går idag (SvD brännpunkt) till förnyad attack mot statliga myndigheter som ägnar sig åt opinionsbildning och lobbyverksamhet. Jag tycker de har en poäng eller rentav kanske flera men många frågor om hur opinionsbildning och lobbyverksamhet kan drivas återstår.

 Det känns mycket tveksamt med statlig opinionsbildning men jag tror ändå att de flesta av oss ställer upp på statligt finansierade kampanjer mot droganvändning och listan kan naturligtvis göras längre av områden där det känns helt okej.

 Men lika problematiskt är det när organisationer finansieras helt med statliga medel för att opinionsbilda åt staten.

 Värsta scenariet skulle det väl vara om bara kapitalstarka företag kan finansiera opinionsbildning, vem skulle i så fall bemöta bryggarföreningens ständiga krav på kampanjer för mer öldrickande.

 Problemet är naturligtvis inte nytt men på två punkter tror jag att det blivit värre. Allt färre sätter dagordningen. Några få massmedia har den makten. Och opinionsbildningen bedrivs mycket mer proffesionaliserat och bygger ofta på omfattande och kostsamma utredningar och opinionsundersökningar, ofta för att det ska ha det nyhetsvärde som krävs för att massmedia ska nappa. Åsikterna i sig duger inte.

 Det här är en viktig demokratifråga och jag har tre förslag.

  •  Återupprätta partiernas trovärdighet som verkliga folkrörelser. Det krävs troligen interna förändringar men också att partiföreträdare respekteras bättre i det offentliga samtalet. Varför är det bara journalister och ledarskribenter som godtas i Gomorron Världens panel. Inga ”riktiga” partiföreträdare får vara med.
  •  Tillåt mer åsikter i massmedia, jag menar rena och tydliga åsikter idag förs åsikter ofta fram som sanningar.
  •  Öka det demokratiska inflytandet över forskning och högre utbildning. Låt universitet och högskolor bli viktiga demokratiska arenor. Tyvärr tas just nu steg åt det motsatta hållet.

Segregation som idé

april 10, 2010

Friskolorna har segregation som idé och därför måste deras resultat prövas med denna insikt. När urvalet inte är slumpmässigt så blir förstås undersökningar lätta att manipulera.

 Idag publicerar SvD en artikel där två företrädare för svenskt Näringsliv hyllar de framgångsrika friskolorna. De har gått igenom resultat från prov och betyg från elever som slutade grundskolan 2006.

 Alla inser att sådana jämförelser är svåra att göra eftersom urvalet inte är slumpmässigt. Friskolrona är ju till sin karaktär segregerande. Elever nekas plats. Det kan vara långa avstånd till friskolan. Ibland finns mer eller mindre öppna krav på insatser från föräldrar som alla inte klarar. Det är dessutom väl känt att friskolor inte försöker vara bäst på stöd till elever med behov av särskilda insatser. Allt detta gör att urvalet blir skevt och skevt på ett sånt sätt som inte bara går att finna genom traditionella socioekonomiska variabler som ju bara mäter generella skillnader.

 Anders Morin och Malin Sahlén drar ändå långtgående slutsatser av sin undersökning. ”Ett ljus i mörkret är  friskolornas prestationer” skriver de och det får väl antas syfta på friskolornas undervisning men det är mer sannolikt att det är friskolornas urvalsmöjligheter som är förklaringen.

 Visst har de försökt neutralisera elevernas olika bakgrund och förutsättningar ”så långt möjligt” som de skriver men då kunde man väl förvänta sig att undersökningen och metoderna var öppet redovisade någonstans. Men så är det inte, ingen hänvisning finns i artikeln eller på Svenskt Näringslivs hemsida.

 Jag är övertygad om att de segregerande effekterna är betydligt kraftigare än det går att mäta. Det handlar om hur skolan beskrivs, vilket bemötande som ges och hur föräldrar med barn i riskzonen ser på tryggheten i privata respektive kommunala alternativ.

 Innan undersökningen öppet redovisats och några metodkunniga noggrant haft möjlighet att gå igenom den så ska den betraktas som Svenskt Näringslivs åsikt att privata friskolor är mer önskvärda än kommunala skolor. Det är givetvis fullt tillåtet att tycka.


Höj skatten!

april 8, 2010

En arbetsgrupp inom SKL har kommit fram till att en bra välfärd kostar motsvarande 13 kronor i höjd kommunalskatt. Det borde väl innebära att partierna slutar tävla med skattesänkningsförslag.

 Vi måste våga försvara höga skatter och däremd en lite lägre privat konsumtion om vi ska klara en solidariskt finansierad välfärd. Knappast någon överraskning men visst är det ändå bra att SKL (Sveriges kommuner och landsting) tydligt redovisar detta.

 Om vi inte är beredda att höja skatten så tror jag att det istället blir mer av privat finansiering, såna förslag hörs ju redan idag. Och inte minst så bäddar den borgerliga regeringen för såna lösningar med en alltmer privatiserad vårdsektor.

 Jag har skrivit en ledare om det här tidigare men den är fortfarande läsvärd.