Icke godkänt för uppdrag granskning

Genomgången av de senaste 20 årens skolpolitik och effekterna av den höll inte alls måttet. Ett fåtal fakta blandades med lösa antaganden och slutsatser som inte visades ännu mindre bevisades.

Jag hade sett fram emot Uppdrag Granskning ikväll (15/9) men den första delen som skulle vara en genomgång av 20 års skolpolitik var dessvärre katastrofal. Utgångspunkten var rätt, resultaten har försämrats och skillnaderna i resultat mellan olika samhällsklasser har ökat kraftigt. Men hur såg orsakssambanden ut, egentligen.

Skolverket gjorde en ordentlig genomgång av orsakerna förra året och det märktes att programmakarna hade bläddrat i den rapporten. De borde orkat läst och funderat istället för att bläddra och läsa lite pressklipp.

Skolverkets mycket omfattande rapport ”Vad påverkar resultaten i svensk grundskola” kom i slutet av september, 2009. Rapporten som hade tagits fram för att förklara den svenska skolan försämrade resultat pekade ut fyra orsaker; segregering, decentralisering, differentiering och individualisering. Åtminstone tre av punkterna handlade tydligt om ökade orättvisor i skolan men också i samhället i övrigt. Jag menar att detta i hög grad hänger ihop med valfriheten och den affärsmässighet den leder fram till. Om du vill läsa rapporten så hittar du den här men läs inte bara pressmeddelandet

Den decentralisering som skolverket beskriver handlar både om kommunaliseringen men också i hög grad decentraliseringen till den enskilda skolan som i huvudsak är en effekt av skolvalet och skolpengssystemet. Villkoren för skolvalen och pengsystemen påverkar också i hög grad skolornas agerande och styr skolorna att framförallt försöka locka elever som inte kräver så mycket resurser.

Trots detta pratar Uppdrag Granskning om kommunaliseringen och valfriheten som en enda reform och låter Göran Persson bli den ansvarige eftersom han var skolminister när kommunaliseringen genomfördes. Men friskolebesluten kom ju några år senare när det var en borgerlig regering och det var förstås den förändringen som ledde till den nuvarande skolmarknaden.

Betygsstatistik som visar att resultaten är olika mellan olika kommuner och programmet drar ogenerat slutsatsen att det är ett resultat av kommunaliseringen. Fanns någon redovisning av hur det såg ut tidigare? Hur fungerade skolan innan den kommunaliserades borde väl vara en intressant jämförelse. Jag vet att en stor del av de resurser som staten fördelade till skolorna inte alls uppfyllde kravet på resurser efter behov. Dessutom var det ju redan tidigare ett stort kommunalt ansvar för skolverksamheten, till exempel var det kommunerna som ansvarade för lokalerna och läromedlen.

Programmet gjorde det dessutom ”lätt” för sig genom att peka ut friskolor som ett segregerande problem där de fanns (Stockholmsområdet) men till en potentiell lösning på viktiga skolproblem där de inte fanns, högstadiet i Katrineholm.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: