Snäv syn på skolan

(Ledare i ETC Örebro den här veckan)
Genom det ökande mätandet och alltmer betygssättning blir det de lätt mätbara kunskaperna som skolan kommer att handla om. Skolan borde istället handla om förståelse av sammanhang och att skapa nyfikenhet.

Skolan är sedan en tid ett av de områden som diskuteras mest i den politiska debatten. Fler väljare än tidigare angav skolfrågor som avgörande för deras ställningstagande i förra årets val. I Socialdemokraternas kriskommission anges skolfrågorna som ett av de avgörande områdena. TV-programmet ”Klass 9 A”, som den här gången är hämtad från Örebro har satt starka avtryck i massmedias bevakning.

Dessvärre är det en väldigt snäv syn på skolan och skolans uppgift som redovisas och som ligger till grund för mycket av diskussionen. Det är de lätt mätbara kunskaperna som i allt högre grad framhålls och tidigare ambitioner om en skola för ett mer demokratiskt samhälle och arbetsliv känns alltmer avlägsen.

I klass 9 A är det Pythagoras sats och ordförståelse som blir exempel på viktiga kunskaper. En av de så kallade superpedagogerna säger med viss fasa i rösten att flera av klassens elever på ett prov har svarat att vitsippor är ett djur. För många som växt upp med vitsippor utanför husknuten är det förstås svårt att acceptera. Men kanske vet eleverna istället vad en proxyserver är eller kanske att LAN inte längre är en förkortning på de nedlagda länsarbetsnämnderna.

Relevanta kunskaper förändras helt enkelt och i en alltmer komplex värld borde skolan snarare satsa på förståelse av sammanhang och förmåga att hantera ny information och nya ord. Men istället är det enkla och lätt mätbara fakta som står i förgrunden. Regeringens krav på prov, betyg och andra kontroller driver tydligt skolorna åt det hållet även om flera andra ambitioner formellt fortfarande finns kvar i läroplanen.

Samtidigt betonas ”entreprenörskapet” och därmed förmågan att skapa nya idéer och hantera just den komplicerade omvärlden men lösningen på detta är att vi ska återskapa mer av en skiktad utbildning. Det är just det som är kännetecknet på Björklunds och regeringens gymnasiereform där en tydlig åtskillnad ska göras mellan studieförberedande program, yrkesförberedande program och lärlingsutbildningen. En statusordning som stärker klassamhället förstås. Bara en del elever ska erbjudas att i skolan tillägna sig de förmågor som behövs för att fullt ut navigera i samhället, ta tillvara sina demokratiska rättigheter och utöva sitt medborgarskap. För de övriga räcker det att bli anställningsbar på en arbetsplats där det är någon annan som sköter ruljangsen och fattar de viktiga besluten. 

Socialdemokraternas kriskommission framhåller skolan som ett viktigt område för förnyelse. Det är bra om partiet skaffar en egen skolpolitik och inte bara ängsligt vandrar i Björklunds fotspår som vi i alltför hög grad sett de senaste åren. Men då krävs en betydligt större ansats är den som kriskommissionen anlagt. Kriskommissionen väljer att se skolan enbart som en förberedelse för arbetslivet och som en del i Sveriges framtida konkurrenskraft. Givetvis betonas alla elevers lika möjligheter och därmed möjligheten till klassresor i båda riktningarna men det är ju knappast nåt nytt att försöka ta tillvara alla begåvningar oavsett bakgrund, Däremot finns inget i kriskommissionens förslag om skolan som en viktig del i ett mer demokratiskt arbetsliv eller som ett sätt att minska skillnaderna i levnadsvillkor. För det är väl knappast så att alla åker uppåt i klasshierarkin.

Skolan borde se som en av sina viktigaste uppgifter att grundlägga för livslångt lärande, inte minst genom att skapa nyfikenhet och lust till lärande. Lust till lärande hos alla åstadkommer man knappast med fler prov och kontroller där hälften av eleverna varje gång kommer att få beskedet att deras resultat är sämre än genomsnittet. Jag tror det är Michel Tournier som har sagt och skrivit ”Att undervisa ett barn är inte att fylla en vas – det är att tända en eld.”

Annonser

One Response to Snäv syn på skolan

  1. Inger Knutar skriver:

    Jag blir varm om hjärtat när jag läser Lasses synpunkter på skolpolitik. Under mina år i skolstyrelse/bildningsnämnd var det just synen på livslångt lärande och demokratisk bildning som vi argumenterade för..
    Mitt motstånd mot friskolor kommer också från samma grundtanke.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: