Det är dessvärre en mycket träffande beskrivning av partiernas utveckling som Svend Dahl och Hanna Hallin gör på DN-debatt idag (28/10). Partierna har inte bara färre medlemmar utan framförallt partier som utvecklats till kampanjapparater som ska vara på topp vart fjärde år när makten ska fördelas.
Åtminstone fram till mitten av 90-talet utgjorde partiorganisationerna en viktig del av den demokratiska kontrollen. Där var ledarna ständigt tvingade att stå till svars för beslut, maktmissbruk och egna tillkortakommanden. Inte så att det fungerade perfekt men det var åtminstone ytterligare en mycket tidigare kontrollinstans än vad vi har nu.
Massmedias allt starkare ställning är troligen en mycket viktig förklaring till partiernas omstöpning. Massmedias
- Krav på snabba besked om allt möjligt
- Ökade personfixering
- Egen dagordning
Är exempel på hur massmedia drivit på en utveckling som försvårar för partier med en bred demokratisk förankring.
Positionen som kampanjpartier har också förstärkts av att reklambyråer har tagit över alltmer av formuleringen av det politiska budskapet. Partierna tvingas anpassa sig till det som är gångbart i allt högre grad. De senaste åren har vi ju också kunnat se remarkabla politiska förändringar framförallt hos Centerpartiet och Moderaterna men praktiskt taget alla partier har blivit betydligt mer lättfotade. Det kallas pragmatism men riskerar lätt att bli enbart strävan efter makt.
Jag är övertygad om att allt detta har försvagat demokratin och det finns inga snabba och enkla lösningar mot detta även om jag tror att mer medlemsbaserad partiverksamhet borde vara den viktigaste ingrediensen. Risken är nog att det istället dyker upp olika former av pseudodemokrati med nätkontakter, medborgarundersökningar som istället bara ökar avståndet mellan den verkliga makten och medborgarna.
I Örebro (som jag fortfarande bäst känner till) genomförde Socialdemokraterna mycket framgångsrika dörrknackningskampanjer, både i det ordinarie valet (2010) och i omvalet i maj 2011. Det var en imponerande insats som också gav god utdelning, särskilt i omvalet. Men också dörrknackningen var väldigt ”kampanjartad”, dvs syftade till just snabba kontakter för att röstmaximera.