Landsbygdsuppror

Idag demonstrerar många gotlänningar mot utarmningen av landsbygden och till stöd för det så kallade landsbygdsupproret. Utlösande för protesterna denna gång är ett förslag med flera skolnedläggelser helt eller delvis. Det är lätt att känna sympati för protesterna även om riktningen på aktiviteten är lite oklar.

Är det marknadskrafternas allt hårdare krav på vinster och därmed stordrift som är den huvudsakliga skurken? Är det den borgerliga regeringens allt mindre ambitioner att omfördela som är landsbygdens problem? Är det kommunerna/regionens som förtjänar att vara i skottgluggen när det är skolor och annan service på landsbygden som inte anses bärkraftig och därför läggs ner när ekonomin är pressad? Eller är det våra egna val att hellre handla i stan, gå på restaurang i Visby eller välja friskolor långt borta som driver fram landsbygdens utarmning? Eller är det så att större tätorter har lättare att klara den omställning med krav på hushållning med energi och en del andra naturtillgångar?

Det finns också ett klassperspektiv på ”landsbygdsfrågan” som blivit tydligare när bostadsmarknaden blivit alltmer styrd av ekonomiska intressen och priserna i många innerstäder är helt orimliga för en stor del av befolkningen.

Jag tror inte det finns några enkla snabba lösningar och fördelningsfrågan kompliceras förstås av att också i många stora städer/tätorter bor många människor som lever under mycket pressade förhållanden, inte minst många som nyligen flyttat eller flytt till Sverige.

Samtidigt med diskussionen om landsbygden pågår också en prövning om hur den kommunägda kongressanläggningen Wisby Strand ska få användas. Krögare och kanske en del andra företagare tycker att Wisby Strand bedriver verksamhet som de gärna vill tjäna pengar på. Det är en mycket intressant och viktig fråga; alltså vad är dt tillåtet för en kommun att göra. Dessvärre har riksdagen stiftat mycket besvärande lagar för kommunerna där utgångspunkten är att det är företagens intressen som är de viktiga. Troligen klarar sig kommunen och Wisby Strand denna gång eftersom det är en privat aktör som hyr och driver verksamheten.

Men; vad skulle hända om de nedläggningshotade skolorna skulle kunna räddas genom att andra verksamheter också skulle kunna använda skolorna (det är många timmar som är lediga). Skulle det vara tillåtet med att driva verksamheter som teoretiskt skulle kunna drivas helt kommersiellt?

Jag tror att landsbygdens räddning kan bestå av nya former av samverkan mellan kommunen, ideella krafter och kommersiell verksamhet. Jag ska erkänna att jag kan Gotland för dåligt för att kunna komma med några konkreta förslag men jag är ändå säker på att de finns, inte minst eftersom vi har stor turism här på ön och den är förstås som störst när skolorna står helt tomma.

Ett viktigt steg för landsbygden på Gotland skulle kunna vara att möjliggöra för ett bättre utnyttjande av de kommunala resurserna!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: