Finns det lyckade avregleringar?

Idag signalerar kommunledningen i Stockholm att de ska ta itu med ”Taxiträsket” http://www.dn.se/sthlm/politikernas-krav-nu-ska-taxitrasket-saneras . Det är verkligen på tiden för problemen har funnits länge men har kanske i första hand drabbat förarna men nu har det blivit tydligt att även ”högre samhällsklasser” drabbas.
Efter några månader med många berättelser om hur privatiseringen har påverkat äldreomsorgen börjar det väl bli dags att ställa lite mer generella frågor om avregleringar och privatiseringar.

Finns det några viktiga positiva exempel överhuvudtaget? Jag gör här ett litet försök at starta en diskussion och genomgång av vad som hänt. Telebranschen brukar ju tas som det lysande positiva exemplet och kanske ska man börja där.

Möjligheten till telekommunikation har förstås ökat nästan oändligt sedan avregleringen och priserna har hållits nere, åtminstone om man räknar per minut eller motsvarande. Men avregleringen av telekommunikationsbranschen kom i ett skede när branschen stod inför jämförligt goda ”utvecklingsmöjligheter”. Tekniken har gjort enorma framsteg och vårt sätt att flytta har förstås också gynnat de mobila satsningarna. Hur denna förändring genomförts med ett bibehållet statligt monopol är givetvis inte så lätt att säga nåt om men med stor säkerhet hade mycket av den positiva utvecklingen ändå kommit.
Jag tycker telekommunikationsbranschen slipper mycket kritik eftersom det finns ett skimmer av en bransch som utvecklas väldigt väl och har förmåga att ge oss nya möjligheter hela tiden. Men bakom detta finns ett myller av obegripliga taxor, tillfälliga erbjudanden och långa bindningstider som gör att många enskilda fastnar i dyra och dåliga lösningar. Med avtal som ofta har träffats med påflugna och listiga försäljare som ringt upp eller kastat sig över oss på gatan. Varför accepterar vi sånt?
En del av telebranschens möjligheter att hålla nere priserna (minutpriserna) beror förstås delvis på ny teknik men också i hög grad på ett ökat ringande. Ju fler samtal desto effektivare utnyttjas ju master och ledningar och minutpriserna kan hållas låga. Men trots låga minutpriser betalar många idag betydligt mer för sitt telefonerande än vi gjorde före avregleringen. Jag tycker inte avregleringen, som helhet, gjort branschen bättre.

När det gäller elbranschen är det betydligt enklare att ta ställning. Det finns inte mycket positivt i avregleringen men de negativa effekterna är betydande! Vinstnivåerna och direktörsbonusarna är orimliga. Det är pengar som istället borde ha satsats på bättre energisystem eller minskad energianvändning. Många vill hävda att vinsterna och de höga priserna beror på dålig konkurrens men det är att göra saken för enkel.
Elpriset sätts som alla andra priser på en marknad. Den sista kilowattimmen som produceras måste betalas, precis som den sista potatisen. Ju dyrare den sista enheten blir desto högre priset för alla produkter. Den som äger anläggningar (eller jordbruksmark) som kan producera billig el (potatis) tjänar på att nya dyr elproduktion (potatisproduktion) behövs och det är precis så det gått till. EU:s system med utsläppsrätter för koldioxid som påverkade cirka fem procent av elproduktionen innebar därför ett högre pris också på vattenkraft och kärnkraft. Det var många miljarder som på det sättet överfördes till ägarna av vattenkraft och kärnkraft. Elbranschavregleringen har varit ett fiasko.

Numera är det väl knappast någon som försöker försvara avregleringen av järnvägstrafiken. Kanske var SJ:s besked att lägga ner trafiken på västkusten lite av sista spiken i kistan. Det beskedet visar ju att det får konsekvenser för helheten när små vinstdrivande företag skär några russin ur kakan. En stor del av de senaste årens trafikkaos på järnvägarna beror också på avregleringen och förberedelserna för avregleringen genom uppdelning av SJ.

Avregleringen eller kanske ska man säga konkurrensutsättningen av vårdcentraler har inneburit fusk med skattepengar och att nya verksamheter startat där det redan finns ett bra utbjud av vård. I Västerbottens län har det inneburit att två vårdcentraler startat i Umeå, där de yngsta och friskaste bor. Som en konsekvens av detta hotas verksamheter (av ekonomiska skäl) i inlandet, bland annat i Dorotea.

Jag är skeptisk till apoteksavregleringen men ska man vara riktigt seriös så är det väl egentligen för tidigt att säga hur det gick.

Högt på önskelistan står en rejäl kritisk genomgång av avregleringar och dess breda konsekvenser. Bostadspolitiken? Spritimporten? Bemanningsföretagen?

En kommentar till Finns det lyckade avregleringar?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: