Seminarier i Almedalen

Visst måste man som gotlänning passa på att ”delta” på åtminstone några a de seminarier som erbjuda under Almedalsveckan. Det är många intressanta rubriker som erbjuds men dessvärre svarar inte innehållet alltid upp till rimliga förväntningar. Ibland kan den arrangerande organisationens budskap lite för kraftigt slå igenom ett friare tankeutbyte och ibland blir det bara för kort och ytligt. (Man känner sig ofta mer som publik än deltagare, därav citattecknet ovan). Och visst märks det att den arrangerande organisationens ekonomiska styrka har stor betydelse, allt större anser jag, det handlar ju ofta om att man köpt in någon trovärdig rapport som styrker det som man alltid tyckt.
Några noteringar vill jag ändå dela med mig av, kanske är det uttalanden mer i bisatser som jag väljer men det kan vara viktigt nog.

Jag avhörde seminariet ”Finns det rättvis lönebildning” som IF Metall arrangerade. Jag är osäker på svaret men inledningsvis så presenterade en ekonom från IF Metall några sifferserier som visade hur oerhört framgångsrikt det så kallade Industriavtalet hade varit. Låga nominella lönelyft men relativt god reallöneutveckling och en stark ökning av BNP. Det handlar då om de senaste cirka 15 åren jämfört med de föregående cirka 20 åren. Mycket kan förstås sägas om hur man väljer år och hur orsakssammanhanget ser ut men framförallt noterade jag att inget sades om:

Jag tycker det är anmärkningsvärt att ett fackförbund väljer att göra en så snäv beskrivning även om seminariet handlade om lönebildning och att ingen kommenterade detta!

De ökande ekonomiska orättvisor som skett under samma år.

De nedskärningar som drabbat offentligt när skattekvoten sänks cirka tio procentenheter.

Den kraftigt ökade arbetslösheten.

 Som vanligt ordnas en hel del inslag/seminraier om bostadspolitik. Det är ju en bransch med mycket pengar! Det bli dessvärre sällan eller aldrig något riktigt ifrågasättande av grunderna för dagens frånvaro av bostadspolitik och uppenbarligen känner de privata/vinststyrda bygg- och bostadsintressena luft under vingarna. Jag hörde ett mycket intressant uttalande av fastighetsägarnas VD Reinhold Lennebo.

Diskussionen handlade om hur det ska kunna byggas fler hyreslägenheter och kanske framförallt hur de många unga ska få en egen bostad. Sanningen är ju att när statens stödsystem till bostadssektorn stegvis har monterats ner så har byggandet av hyreslägenheter nästan upphört men byggandet av villor och bostadsrätter som kan utnyttja ränteavdragen har klarat sig betydligt bättre. Men Reinhold Lennebo deklarerade tydligt att ”branschen” inte vill ha något investeringsstöd eller liknande. Intressant men inte förvånande därför att deras metod är istället att öka hyrorna i nyproducerade bostäder även om det förstås innebär lite lägre efterfrågan men framförallt så ökar det förstås värdet på alla redan byggda bostäder och jag tror att det är här frågans lösning finns.

Bygg- och bostadsbranschen styrs alldeles för mycket av dem som redan äger en väldig massa fastigheter. Hellre då bygga lite eller inget alls och öka värdet på sina fastigheter än att hitta möjligheter att bygga så att också de med måttliga ekonomiska resurser kan få sina bostadsbehov tillgodosedda.

Jag tror att ett stödsystem av nyproduktion behövs men framförallt måste samhället genom kommunerna och kanske staten ta ett rejält grepp över byggandet, av såväl planering som kostnader. Tyvärr fick jag aldrig chansen att kommentera Lennebos linje, jag var ju där bara som publik.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: