Planera mer

Studio ett (P 1) gjorde idag (måndag) ett försök att ta upp frågan om hur bostadsbyggandet bättre ska kunna anpassas till behoven, jag tror i alla fall att det var det som var meningen. Tyvärr valde redaktionen ett enda perspektiv och det var byggföretagens. Frågan som ställdes blev därför i realiteten hur kommuner och andra i ännu högre grad ska anpassa sina beslut till hur byggföretagen vill ha det. Visst ställdes en del frågor när andra perspektiv redovisades men huvudinriktningen var ändå denna.

Utgångspunkten var till stor helt felaktig, nämligen att det alltför låga byggandet orsakas av brist på byggbar mark. Så är det kanske i något enstaka fall men i huvudsak beror det på att byggandet är alldeles för dyrt och att byggföretagen vill att det ska vara väldigt dyrt. De vinner nämligen på detta i båda ändar så att säga. Dels får de förstås större intäkter vid själva byggandet men framförallt så ökar värdet på deras befintliga fastigheter. Byggföretagen och förstås fastighetsägarna motsätter sig därför med alla medel varje tanke på olika former av stöd till nyproduktion, det skulle ju kunna hota de värdestegringar som de hoppas på.

Därför tycker byggföretagen, som fått alltför stort inflytande, att byggandet ska vara så begränsat att priserna och hyrorna i nyproduktionen kan hållas uppe.

I programmet, och kanske särskilt i påannonsen, redovisades att företag ibland kunde ”tvingas” äga mark i tio år innan den kunde bebyggas. Detta ansågs driva upp priset. Jag tycker att lösningen på detta borde kunna vara väldigt enkel. Låt kommunen behålla planmonopolet och se till att kommunerna har kommunal mark som kan planeras som därefter kan upplåtas till den som då verkligen vill bygga.

Genom att många byggföretag har köpt upp mycket mark så kan de behärska en stor del av byggandet och använder bland annat sin makt till att hålla igen byggandet, just för att begränsa utbudet.

Säkert kan en hel del av kommunernas planprocesser och bygglovhanteringar ses över men det är, i huvudsak, inte dessa som är problemet. Den lösning som finns i den (svenska) plan- och bygglagen ger dessutom bra möjlighet att ha god beredskap genom att göra så kallade detaljplaner även när trycket på att bygga inte är så stort. När det väl finns en detaljplan så vet alla ungefär hur det färdiga huset ska se ut och bygglovet kan ges ganska snabbt. Men detta förutsätter förstås att kommunerna använder sina planeringsinstrument och har tillgång till den mark som ska planläggas.

Istället för att följa huvudspåret från Studio ett och ytterligare öka företagens makt så bör vi gå åt andra hållet. Mer demokrati genom mer kommunal planering.

Det var helt enkelt inget vidare bra inslag i Studio ett. Troligen var det ett stort misstag att ta Berlin som jämförelse. Berlin har ju en mycket säregen historia och därför har till exempel bostadspriserna där skiljt sig från andra store europeiska men av andra skäl än som antyddes i programmet. Och när jag ändå håller på så; Vad tjänar det egentligen till att framhålla att byggandet ökade (i Berlin) med 20 procent under 2011? Från vad? Till vad? Det ligger ju en stor ekonomisk kris bara några år bort, en kris som (nog) påverkade byggandet i praktiskt taget hela Europa och då blir en lösryckt siffra på en upp- eller nedgång totalt meningslös!

Här kan du lyssna på inslaget i Studio ett! http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1637&artikel=5246591

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: