Får forskare göra hur som helst?

Kanske är priset för fri forskning att en del forskare gör propaganda när de presenterar sitt material. Idag presenterar två forskare hur se ser på de RUT-avdragen och vad som blivit konskevensen av RUT-avdragen.

Enligt artikeln på DN-debatt har forskarna (?) kommit fram till att ett av de största problemen för de som jobbar inom sektorn är att det förs en kritisk debatt om de arbeten som subventioneras med RUT-avdragen.

Alldeles uppenbart är att de jobb som forskarna i första hand skriver om i sin artikel, städning i hemmen, aldrig kommer att bli välbetalda eller ges ett sånt innehåll så att Vesa och Lars, forskarna som skrivit artikeln, kommer att söka sig dit. Men Vesa och Lars väljer att jämföra med andra jobb som de troligen inte eller kommer att söka för att visa att hushållsarbete innehåller en del fördelar.

Det tycks som om Vesa och Lars har missat att det förs en kritisk debatt också om arbetsvillkoren i andra branscher, bland annat för att många jobb är hårt styrda och övervakade.

Jag har inte uppfattat att den huvudsakliga kritiken mot RUT-avdragen handlar om att just de jobben är mycket sämre än alla andra jobb. Men för Vesa och Lars blir kritiken mot en del arbetsförhållanden det stora arbetsmiljöproblemet.  För att visa det ägnar de sig bland annat åt ett rejält sifferdribblande, eller vad sägs om följande formulering som de använder på DN-debatt:

”Det är tydligt att nedlåtenheten är ett av hushållsarbetarnas viktigaste arbetsmiljöproblem. Mer än var fjärde uppger att påståendet om att andra människor ser ner på deras arbete stämmer ganska eller mycket väl. Mindre än fyra av tio säger att påståendet inte stämmer alls.” Ett tydligt försök att manipulera tanken.

Det är ju uppenbart att det är fler som inte tycker att andra ”ser ner på arbetet” men skrivningen leder tanken åt motsatt håll. Dels försöker ”forskarna” genom ordvalet att få 26 procent att låta mer än 39 procent. Dels har de lagt samman två svarsalternativ för att få fram ”26 procent” men till de ”39-procenten” räknas bara den gruppen som uttryckt sig säkrats, alltså inte ”ganska-gruppen”.

För mig handlar RUT-avdragen av hur vi ska klara välfärden. Hur ska den finansieras och hur ska vi se till att de som har de största behoven av vård och omsorg också får den. RUT-avdragen går i motsatt riktning.

Bland förespråkarna för RUT-avdragen har många framhållit att RUT-jobben ger många utan utbildning en chans att ta sig in på arbetsmarknaden. I den forskning som Vesa och Lars gjort tidigare har de till stor del funnit att det inte alls är människor med särskilt svag utbildning som jobbar. Den vanliga hushållarbetaren är ”42-årig svensk kvinna som har avslutad grundutbildning och minst gymnasieskola eller yrkeshögskoleutbildning i bagaget ” enligt högskolans (Kristianstad) hemsida.

Visst kan man tycka att det är märkligt att detta inte framhålls. Det slår ju faktiskt sönder en hel del av argumentationen hos förespråkarna. Men uppenbarligen passar inte det de två aktuella forskarna.

Tyvärr ligger inte deras allra senaste rapport tillgänglig, trots att det påstås på DN-debatt, så därför har jag uppskattat 26 respektive 39 procent för att illustrera vad mer än var fjärde och mindre än fyra av tio betyder. Mindre än fyra av tio kan ju vara 1 procent också om man hårdrar innebörden.

Mycket mer kan sägas men en viktig slutsats är att forskarna måste granskas!

7 kommentarer till Får forskare göra hur som helst?

  1. Merry B skriver:

    För att fylla på din analys från deras eget abstrakt:

    ”A total of 249 questionnaires were returned from domestic workers in 86 companies.”

    – 1) Är detta representativt för, som de själva skriver, ”This study describes who has been employed in the new formal domestic sector in Sweden, more precisely firms with 5 or more employees.”?

    – 2) Om man ska använda frågeformulär med fördefinierade alternativ att hålla med om eller ta avstånd från, så måste dessa ha en kvalitativ grund bestående av exempelvis djupintervjuer för att få något att utgå ifrån, inte bara sina egna föreställningar. (har inte läst studiens metoddel)

    Tycker även att de hade kunnat lyfta fram ett annat slående resultat:
    ”22% said customers sometimes ask them to work informally.”

    Eller
    ”A high majority had not actively looked for jobs in this line of business (78,3) but happened to end up in it. ”

    Dessutom har de inte kunnat påvisa något samband mellan hur ”samhällsdebatten” ser på ”pigor” och arbetsmiljön, utan detta påstående dras direkt ur luften, det är forskarnas egen tolkning av resultaten och bör understrykas. ”Det är tydligt att nedlåtenheten är ett av hushållsarbetarnas viktigaste arbetsmiljöproblem.”

    o. s. v. Nej, forskare får inte göra hur som helst, man undrar hur denna kritik tagits upp i en peer -review?

  2. Angelica skriver:

    Jodå, den ligger tillgänglig om du följer länken på DN. Först kommer du till abstract, längre ner hittar du fulltext. Jag tror du har missuppfattat texten. Det står inte att de flesta upplever debatten som det största arbetsmiljöproblemet utan att debatten är det enskilt största arbetsmiljöproblemet. Snarlikt men ack så stor skillnad i betydelsen.

    • Lars Bjurström skriver:

      Den var inte tillgänglig när jag först hittade texten vid 3-snåret. Och jag har inte missuppfattat, men jag påstår bestämt att det är en lömsk formulering de använder i artikeln när de skriver ”Det är tydligt att nedlåtenheten är ett av hushållsarbetarnas viktigaste arbetsmiljöproblem. Mer än var fjärde uppger att påståendet om att andra människor ser ner på deras arbete stämmer ganska eller mycket väl. Mindre än fyra av tio säger att påståendet inte stämmer alls.” Jag tycker definitvt att formuleringen leder tanken till att det är flest som stödjer påståendet.

      Bråktal, särskilt i text, är det inte alla som omedelbart kan läsa de ut som procent eller motvarande. Det hade varit justare att skriva procent förstås. Dessutom jämför de ju inte de båda sidornas svarsalternativ korrekt och det tydliggörs inte alls i texten även om den som läser uppmärksamt ser det. I gruppen ”Mer än var fjärde” ingår ju både som fullt ut stödjer påståendet och de som tycker att det stämmer ganska väl men i gruppen ”Mindre än fyra av tio” är det endast de som fullt tar avstånd från påståendet som ingår. Jag tycker det är uppenbart att artikelförfattarna dribblar med siffrorna.

  3. kungavsand skriver:

    Precis, det största arbetsmiljöproblemet måste så klart inte omfatta de flesta om alla andra problem omfattas av färre. Du kastar sten i glashus minst sagt. Sen så är det väl uppenbart att den nedlåtande synen på kvinnligt hushållsarbete får särskilt kvinnor att skämmas för att vara ”städerska” medan t ex ”sopgubbe” och ”fönsterputsare” är helt ok för ”tuffa och vältränade män” som tar bra betalt och fixar schyssta ackord.. Skitigt och tungt? Ja, det kan det väl vara, liksom de nämnda manliga jobben samt t ex polis, undersköterska, etc. Själv jobbade jag med städning ”på fältet” (hemma hos folk) samt kontorsstädning under utbildningstiden och fann inte detta som ett pigjobb utan föredrog detta mot att sitta i kassan någonstans för samma rätt blygsamma lön. Men så är jag också vit medelklass och kan hävda mig mot andras fördomar. Nuförtiden anlitar jag städbolag, två av de största. Nio av tio som har städat hemma hos mig har kommit från andra länder än Sverige, flera har studerat samtidigt. Jag tvättar och städar också själv regelbundet utan att skämmas för det, men är så oändligt tacksam för att det är möjligt att köpa denna tjänst av professionella utförare. Jag kan garantera att sådana människor som ser ned på människor som arbetar i deras hem har samma attityd mot alla typer av servicearbetare som kommer hem till dom. (Fråga nästa gång det kommer några manliga servicetekniker hem till dig.) Det är dessa samt alla som anser att just kvinnors arbete inte inte är fint nog som är problemet, inte arbetsuppgifterna i sig.

  4. Merry B skriver:

    Angelica: de säger alltså bara att ”debatten är det enskilt största arbetsmiljöproblemet”, det är liksom inte ens baserat på studien.

    ”When asked about the worst aspects of their work, many said it was stressful (24%), physically demanding (21%), and low paid (11%), and that some customer interactions could be difficult.”

    Ingen har alltså sagt att det som gör jobbet ”jobbigt” är hur andra ser på det.

  5. Man kan undra hur nöjda de anställda visat sig vara om undersökningen INTE distribuerats genom arbetsgivaren.
    Hämta och läs om undersökningens metodik: http://is.gd/PPpWwc

  6. […] två dagar sedan bloggade jag om de jobb som utförs med rut-avdrag, eller det var inte det jag gjorde. Mitt blogginlägg handlade om hur […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: