Viktig diskussion

Idag uppmärksammar fyra professorer den ökande ojämlikheten i hälsa och livslängd i Sverige och i ”merparten av de utvecklade länderna” (DN Debatt). Det är bra och en viktig diskussion men det är knappast några nyheter som professorerna presenterar.  Möjligen ska det uppfattas som något nytt att välfärdsåtgärder inte räcker för att utjämna skillnader i ett samhälle som i övrigt bygger på ojämlikhet.

Men visst kan man tycka att forskningen borde ha lite mer svar, inom ett område som är väl beforskat, men tydligen inte utforskat. Kanske krävs en forskning som vågar mer och som också tittar på samhället med ett tydligt klassperspektiv. ”Skillnaderna har ökat kontinuerligt i både Finland, Norge och Sverige under tre eller fyra decennier” framhålls in artikeln. Ja, det var väl ganska exakt då som den reformistiska arbetarrörelsen slogs tillbaka och samhällsutvecklingen började ta en annan bana, med mer marknad och mindre jämlikhet som ideal.

Samtidigt som det går att önska mer forskning så går det förstås inte att förvänta att forskningen kommer med entydiga förslag om stora samhällsreformer eller andra insatser. Det krävs framförallt en mera djärv politisk diskussion om behovet av samhällsförändring. Jag tror egentligen inte eller att det är hälsofrågorna som ska vara i förgrunden för den diskussionen. Hälsofrågorna är bara ett av flera symptom på att vi behöver ett bättre samhälle.

Jag tror att kraven på resurshållning och nödvändigheten mer långtgående miljöhänsyn kommer att göra det nödvändigt med stora förändringar. Under lång tid har vi kunnat leva med illusionen att resurserna är oändliga och det är genom konsumtionsökning som många problem skulle lösas. Snart måste vi nog inse att det är en sprucken illusion. Exakt vad det innebär för problem och möjligheter har vi väl ännu inte riktigt konfronterats med.

Marknadskrafterna har visat sig kunna leverera svar på många fler frågor än vi räknade med för några decennier sedan. Marknadskrafterna har givetvis också ett svar på resursbristen och det är ökade priser och därmed kan vi kallt räkna med att effekterna av ojämlikheten kommer att bli än mer påtagliga. Miljöavgifter och miljöskatter är ju variant av detta och effekten blir ju precis detta. De med pengar kan fortsätta som förut och minskningen för de med tunn plånbok stå för. Visst innebär också ökade priser och skatter möjligheter till nya tekniska idéer men så fungerar det långtifrån alltid.

Svaret på resursbrist borde istället bli ett mer jämlikt och solidariskt samhälle. Ett samhälle där det inte är den företagens lönsamhet och den privata konsumtionen som ska styra. Vänstern borde prata mer om detta!

Trots att jag inte tror att forskningen kommer att leverera alla svar så är det värt att läsa hur de brittiska forskarna och författarna Marmot, Wilkenson och Picket för flera år sedan utförligt kunnat visa att ökad ojämlikhet har leder till ökade skillnader i ohälsa och livslängd. Bäst tycker jag boken Statussyndromet. De andra böckerna på svenska heter Tänk på avståndet och Jämlikhetsanden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: