Centralismen tränger på

Jag har under förmiddagen deltagit på ett boendeseminarium som i första hand handlat om äldres boende. Vi var ett antal gotlänningar som fick del av Luleås arbete och erfarenheter. Utan tvekan är det stora tal det handlar om. Många pensionärer. Många bostäder. Många äldre över 85 år. Delvis känns det igen, antalet äldre har ju ökat tidigare och larmet gick redan inför 90-talet.

Jag tänkte här bara ta upp en tråd som var uppe och där råden från Luleå var tydliga. Ansvaret för äldreboendefrågorna måste ligga på kommunledningen, och då handlar det om ett ganska konkret ansvar. De flesta nickade instämmande även om jag i gruppdiskussionen fick lite gehör för att det nog inte borde vara den universallösning som tas till när något verkligen ska bli gjort.

För det var precis så här det lät i skarven mellan 80 och 90-tal, fast då gällde det miljöfrågorna. Jag tyckte då och tycker fortfarande att det måste gå att organisera kommunerna så att nämnderna och deras förvaltningar ges rätt handlingskraft. En kommun har väldigt många viktiga frågor som måste skötas med hög förmåga och kapacitet och allt kan knappast ligga på kommunledningen.

Om frågor då och då läggs på kommunledningen är risken att det bara blir några enstaka frågor som verkligen drivs med full kraft också långsiktigt. Jag är dessutom övertygad om att det är bra för demokratin med en levande och bred demokratisk organisation i kommunerna och med många förtroendevalda. Jag tror att en förutsättning för en vital demokratisk organisation är att det kommunalpolitiska arbetet känns meningsfullt och då duger det inte att lägga alla viktiga beslut i de mest centrala beslutsfattarnas händer.

Jag tror inte centralism och storskalighet är så effektiv som den ibland påstås vara men framförallt har den ett högre pris än vad vi oftast vill inse. Centraliseringen i kommunerna har till stor del varit stark de senaste 20 åren. Delvis har det skett genom en mer centraliserad organisation men framför allt så har styrningen och kontrollen centraliserats. Mer strömlinjeformade styrsystem och mer omfattande centrala kontrollmekanismer har drivits fram, dessutom är det numera vanligt att det är kommundirektören som anställer förvaltningscheferna. (Jag tror aldrig att detta skulle ha accepterats på 80-talet).

Tyvärr tror jag att centraliseringen och byråkratiseringen av kommunerna har lett till att den demokratiska legitimiteten har försvagats. Politiken och därmed demokratin pressas tillbaka och mer är på väg att avgöras i juridiska processer och procedurer. Dessutom har en del av centraliseringen skett genom sådan byråkratiska styrsystem som leder till en utarmning av den mer lokala förmågan, kreativiteten och initiativkraften.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: