Dra rätt slutsatser av den förödande kritiken.

Idag redovisar P1 (SR) ny förödande kritik av det svenska skolvalet och friskolesystemet. De intervjuar bland annat Henry Levin som är amerikansk professor som följt effekter av skolval internationellt i flera decennier, och han varnar för effekterna av det fria skolvalet

– Problemet med ökad segregation bland befolkning har börjat visa sig, det finns stora faror med detta över tiden, det är under en mycket långsam process som samhällen bryts isär, säger Henry Levin

Och snart publiceras i  Urban Geography att 5 000 svenska familjer fått svara på en brevenkät om motivet bakom sina skolval. Svaren visar, enligt forskarna att valen skapar segregation eftersom den resursstarka medelklassen ofta numera bort de skolor som har en blandad social och etnisk sammansättning.

Och för några dagar sedan skrev Anna Dahlberg, ledarskribent i Expressen, om friskolorna: ”Lokalerna är undermåliga. De är ständigt underbemannade och vikarier sätts i princip aldrig in. Lärarna förvandlas till allt-i-allo-personal som ska sköta allt från vaktmästeriuppgifter till själavård. Elever som behöver särskilt stöd hinns inte med. Det saknas pengar till skolmateriel.”

Det var uppgifter som lärare lämnat till henne under strikta anonymitetskrav.

Men egentligen är kritiken inte alls ny. Redan 2009 kom Skolverket med en rapport som borde varit ett grundskott mot friskolesystemet och den typ av skolval som vi har. Läs den gärna! Tyvärr var huvuddelen av massmedia alltför lata för att läsa rapporten och vinklingen blev därför den som Jan Björklund önskade, en stor del av skulden lades på kommunaliseringen av skolan men det har inte stöd i rapporten, inte alls!

Givetvis måste nu också borgerliga politiker reagera och trots den förödande kritiken finns fortfarande starka krafter som fortfarande stödjer det nuvarande systemet, till exempel satsar Svenskt Näringsliv på att behålla systemet. (Läs gärna min tidigare blogg om detta).

Så risken är att det nu håller på att konstrueras en kompromiss där bara de sämsta egenskaperna från olika system tas. Alltså att skolvalets segregerande effekt behålls men samtidigt införs alltmer kontroller och centralstyrning. Inslagets i P1 idag antyder också en sån lösning genom att peka ut det svenska systemet som extremt och menar att många länder har mer kontroll över friskolorna.

Men en lösning på den alltmer prekära situationen i skolan kan aldrig få bli att bara få bort de värsta avarterna. Lösningen måste vara en skola som är bra för alla och som motverkar segregation och orättvisor. Jag är också övertygad om att lärandet, eleverna, skolorna och lärarna tjänar på att det finns ett betydande friutrymme för hur den lokala verksamheten ska bedrivas. Mindre kontroller och betyg alltså!

7 kommentarer till Dra rätt slutsatser av den förödande kritiken.

  1. Tänkvärt skriver:

    Om man diskuterar skolsystemet i Finland så kan det även vara på sin plats att läsa en annan artikel om skolan i Finland: http://www.sydsvenskan.se/varlden/de-har-varldens-basta-skola/ .

    Det som jag tyckte var värt att notera i artikeln är att skol-/arbetsmiljön förefaller lugnare och det kanske något kontroversiella konstaterandet att Finland har homogenare klasser och därmed inte har samma utmaningar att integrera så stora volymer resurskrävande elever.
    Jag citerar: ”- Det är mycket mer homogena grupper här. I Sverige är det många elever som kommer från olika bakgrunder och har råkat ut för olika saker som kan göra det svårt att fungera i en klassituation. Det är mycket lättare att undervisa när man har elever som vuxit upp under trygga förhållanden, säger läraren Tobias Lindberg.

    Men det håller på att förändras. Nu ser Timo Lankinen hur Helsingforsregionen börjar likna Sverige, med fler invandrare, större skillnader mellan skolorna och något sämre resultat totalt sett.

    – Den kanske största faran som jag ser är att det uppstår situationer när skolans andel av utlänningar ökar till 40-50 procent så att andra flyr till andra skolor. Men inte har vi haft mycket åtgärder mot det tillsvidare. Det är bara i Helsingforsregionen det har blivit aktuellt, säger Timo Lankinen. ”

    En sak som är dock är bra med det fira skolvalet är att föräldrar som bryr sig om sina barns skolgång men som inte har de ekonomiska möjligheterna att flytta till och bo i ett område med lugna, välfungerande skolor genom det fria skolvalet ändå får en möjlighet att välja att skicka sina barn till en trygg och lärorik skolmiljö.
    Även mobbningsoffer kan lättare söka sig bort från en destruktiv skolmiljö om inte den ursprungliga skolans åtgärder räcker.

  2. Masa Sahlqvist skriver:

    Nu tror ju jag att friskolorna tvärt om skulle kunna spela en roll i minskad segregation. I och med det fria skolvalet kan du välja en skola som inte ligger i ditt bostadsområde. Då kan alltså gå var du vill i stort sätt. Till skillnad mot förut då du var tvungen att gå i skolan närmast dig, och alltså hade mindre förutsättningar att lämna ditt område.

    Jag har svårt att se hur det är just friskolorna som är problemet. Problemet ligger snarare i integrationspolitiken🙂

    • Lars Bjurström skriver:

      Det finns ju inget som visar att det fungerar som du skriver utan precis tvärtom. Den undersökning som precis genomförts och som P 1 referar visar ju just att resursstarka söker sig bort från etniskt och socialt blandade skolor.

      Jag tror definitivt att skolvalet och friskolorna tillsammans krafigt ökat segregationen men givetvis är segregationen i boendet ett lika stor problem.

      • Masa Sahlqvist skriver:

        Där tycker vi definitivt olika😉
        Men det är ju bra att man kan göra det också, vilken tråkigt värld vi skulle ha annars🙂

      • I vilket område i sverige bor det både resursstarka och resurssvaga människor i en blandning?

      • Lars Bjurström skriver:

        Det finns många områden och skolor (fortfarande) som har en blandad sammansättning. Jag kan de givetvis inte alla men jag vet att flera områden i Örebro (där jag tidigare var kommunalråd) planeerades och byggdes medvetet för att det skulle fungera för olika typer av hushåll. Ladugårdsängen, Sörbyängen och Björkhaga är sådana exempel.

        På många orter och områden kan det också vara så att boendet inte är blandat men skolan har flera områden som upptagningsområde.

        Tyvärr har den typ av samhällsplaanering som jag beskriver blivit allt mindre vanlig och det är väl uttryck för ungefär samma värderingar och politik som ligger bakom dn skolpolitik som jag kritiserar.

  3. […] Dra rätt slutsatser av den förödande kritiken. […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: