Var är analysen?

Några, så kallat, namnkunniga debattörer kräver idag i ett upprop på DN-debatt att staten återtar ansvaret för skolan. Det är just ett upprop och inte en debattartikel. För att det ska kallas debattartikel krävs underlag och argumentation som stödjer slutsatsen och något sådant finns inte i dagens text på DN-debatt.

Det ligger förstås nära till hands att tro att det helt enkelt saknas underlag och argument. Det är också mycket anmärkningsvärt att debattörerna konstaterar att friskolereformen och skolvalet infördes bara något år efter kommunaliseringen men inget, absolut inget, försök görs i artikeln att sortera vilka av de problem som nämns i artikeln som kan ha påverkats av kommunaliseringen respektive friskolereformen.

Jag har tidigare, på den har bloggsidan, hänvisat till Skolverkets stora genomgång av läget i skolan från hösten 2009 och där finns inget stöd för att kommunaliseringen har orsakat problemen, snarare tvärtom. En av undertecknarna till dagens upprop var generaldirektör på Skolverket hösten 2009 och borde förstås veta. Uppropsförfattarna nämner decentraliseringen som ett problem men den decentralisering som Skolverkets material kritiserar är decentraliseringen till skolorna som ju var en (nästan) nödvändig följd av skolvalet och konkurrensen. Det är inte decentraliseringen till kommunerna som kritiseras.

Sedan kommunaliseringen (och friskolereformen förstås) har klasskillnaderna i Sverige ökat. Arbetslösheten har bitit fast på en betydligt högre nivå än på 70- och 80-talet. De regionala skillnaderna har ökat. Den offentliga sektorns verksamhet, som helhet, har varit utsatt för en hård ekonomisk press, bland annat efter skattereformen och alliansregeringens stora skattesänkningar. Dessutom har friskolereformen/skolvalet spätt på segregationen och kanske framförallt pressat skolorna att satsa en allt större del av resurserna på de resursstarka eleverna som annars har möjlighet att byta skola.

Det finns många, väldigt många, tänkbara förklaringar till att skolresultaten har blivit sämre i en del avseenden. Men de som idag undertecknar uppropet i DN verkar veta att det beror på kommunaliseringen, utan att på en enda punkt försöka visa detta.

Troligen har också idéer om individualiserad undervisning och eleverna eget ansvar för lärandet gått fel och inneburit att många elever inte alls fått det stöd som de behövt.

Tanken med kommunaliseringen var bland annat att skolan på ett bättre sätt skulle kunna samverka med kommunens övriga arbete för barn och ungdomar. Möjligheterna att se till helheten skulle bli bättre. Det är väl knappast någon som säger emot att förskolan/barnomsorgen eller socialt förebyggande insatser är av stor betydelse för skolans möjligheter att bedriva sin verksamhet. Tyvärr hindrade eller försvårade det dubbla huvudmannaskapet ibland ett samarbete med andra viktiga verksamheter, därför var en kommunalisering helt rätt tänkt. Men den konkurrens mellan skolor som kom några år senare slog sönder de mesta av de idéerna.

Jo, det är verkligen en uppseendeväckande dålig text som publiceras idag på DN-debatt. Trots att de utger sig för att värna en bra och likvärdig skola för alla så ingenting om de ökande klassorättvisorna, ingenting om bostadssegregation, ingenting om de ökande regionala obalanserna, ingenting om det förenklade mätandet och vägandet, ingenting om skolvalets segregerande effekter, ingenting om vinsterna som företagen tar ur skolpengarna, ingenting om offentliga sektorns besparingar.

Sen kan man ju undra vad de tänkt sig för huvudmannaskap egentligen. Ska staten sköta lokaler, skolmat och skolskjutsar? Ska staten bestämma vilka skolor som ska finnas? Ska staten återta besluten om exakt hur många platser varje program (linje hette det då) som ska få finnas på gymnasieskolan? Eller är det någon sorts återgång till dubbelt huvudmannaskap?