Låt inte betygen styra

Varje gång det kommer en rapport om orimligheter i betygssättning och i nationella prov så kommer förslag på en lång rad åtgärder som mest skulle öka betygens styrning av skolan. Slutsatsen borde istället vara att minska betygens roll och minska skolans mätande och vägande.

SVT beskrev igår Skolinspektionens rapport att friskolorna har ”generösare” betygssättning på de nationella proven än kommunala skolor. Absolut inte oväntat, det är väl näst intill självklart att skolor som drivs av vinstgivande företag använder höga betyg, som är gratis för skolan, som ett sätt att rekrytera elever. Så visst måste betygssystemet trovärdighet ifrågasättas.

Idag beskriver DN i en läsvärd ledare en hel del av problemen med betygssättning och fler prov i skolan men några rimliga slutsatser verkar de inte vara beredda att dra. Den rimliga slutsatsen av dagens ledare i DN och gårdagens rapport från Skolinspektionen borde vara att betygens och betygssättningens roll i skolan kraftigt måste minska, kanske helt avskaffas.

Framförallt så menar jag att betygen ska avskaffas för att de styr skolans arbete i en olycklig riktning och dessutom leder till en negativ sortering av barnen. Ett av problemen är det numera nästan ständigt återkommandet mätandet och vägandet och vad det betyder för hela sättet att tänka och arbeta i skolan.

Betygsanhängarna anför i första hand två skäl för att betyg och prov behövs. Dels att de ska motivera barn och ungdomar att anstränga sig i skolarbetet och dels att betygen är ett rimligt urvalsinstrument till högre studier. Dessutom påstås ibland att betyg ger viktig information till föräldrar och på klass- och skolnivå också till andra intressenter i samhället.

Jag tycker inte att det utan vidare går att bortse från några av dessa argument men jag är övertygad om att det finns bättre lösningar. Troligen är det knappast en och samma lösning på alla dessa fyra uppgifter som betygen idag anses klara.

Den viktigaste utmaningen är troligen att få till stånd ett arbetssätt i skolan som inte bygger på betygen som morot för eleverna. Den forskning som finns visar att elever behöver bra återkoppling i skolarbetet men knappast den form som betygen är. Återkopplingen är snarare nånting som mer eller mindre sker kontinuerligt och i anslutning till att olika arbetsuppgifter görs, alltså det som kallas formativ bedömning. Det är en bedömning som utformas för var och en och innehåller också vägledning om fortsatt arbete och inlärning. Det är inte en jämförelse med andra och därför gynnar den i första hand de som inte har de högsta betygen. Men jag är övertygad om att alla skulle vara vinnare i en skola utan betyg.

Med en gymnasieskola där alla får plats och nästan alla kan beredas på den studieinriktning som de valt så borde intagningen kunna göras helt utan betyg. Det finns ett antal mer hantverksinriktade utbildningar, till exempel frisörutbildning, där antalet platser inte räcker och jag tror att är relativt enkelt att utforma nån typ av prov som skulle säga betydligt mer om möjligheten att klara utbildningen bra än dagens betygsintagning gör. Men säkert finns en del ytterligare att fundera över och det är tankearbetet som borde börja på allvar nu.

Även gymnasieskolan skulle må bra av att vara betydligt mindre styrd av betyg än dagens gymnasieskola men mest angeläget är nog ändå att göra förändringen i grundskolan.