Med segregation som idé.

Visst är det bedrövligt med de tydliga bevis som Uppdrag Granskning redan har gått ut med (programmet sänds ju först ikväll 30 oktober). Bevis på att många friskolor helt enkelt väljer vilka barn som får plats på skolan och valen görs för att gynna elever som förväntas prestera bra och ”sköta sig” i skolan. Men något avslöjande är det inte – kanske avslöjar det lite om hur korkade en del friskoleföreträdare är men knappast nåt mer.

Idén med friskolor och det fria skolvalet är ju att i väldigt hög grad att segregera. De skolor som på något sätt uppfattas som mest attraktiva kan locka de ”bästa” eleverna och ”bästa” lärarna. Det var tydligt redan de allra första åren att det var den här utvecklingen som hade börjat.

Självklart är de stora vinster som ägarna tar ut ur friskolorna ett enormt problem som drabbar undervisningen, leder till konkurser och dessutom är väldigt stötande. På lång sikt anser jag att det är den ökande segregationen som är det största problemet. Framförallt för att det vrider samhällsutvecklingen åt fel håll på ett sätt som kan vara mycket svårt att vrida tillbaka.

Men inget av detta är ju några nyheter och det här blogginlägget handlar i första hand om villkoren för den politiska debatten. Jag undrar uppriktigt varför just denna nyhet som Uppdrag Granskning kommer att visa ikväll är så enormt uppslagen redan nu. Kolla bara hur alla de stora ”nyhetskanalerna” hänger på: Expressen, Aftonbladet, DN, SvD och Sveriges Radio för att bara visa de allra största:

http://www.expressen.se/nyheter/rektorn-om-barn-med-adhd-en-cancersvulst/

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17749770.ab

http://www.dn.se/nyheter/sverige/rektor-man-maste-skydda-de-fina-eleverna/

http://www.svd.se/nyheter/inrikes/friskolor-ratar-besvarliga-elever_8671068.svd

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5689376

Jag har absolut inget emot detta men två frågor måste ändå ställas: Varför har så mycket fakta som tidigare redovisats knappast alls uppmärksammats? Måste bra nyheter handla om att någon personligen gör bort sig?

Den allvarliga segregationen har i flera omgångar redovisats av skolverket, nu senast i Skolverkets lägesbedömning 2013. Där skrivs bland annat

”Rapporten visar att endast en del av de ökade resultatskillnaderna mellan skolor kan förklaras med en ökad skolsegregation med avseende på skolornas socioekonomiska elevsammansättning. Skolorna verkar däremot bli mer och mer segregerade efter egenskaper som inte visar sig i den vanliga statistiken, till exempel att mer studiemotiverade elever i större utsträckning tenderar att utnyttja det fria skolvalet och söka sig till skolor där det finns många andra studiemotiverade elever. På så sätt delas eleverna upp efter resultat och dolda egenskaper snarare än efter traditionella mått på socioekonomisk bakgrund.”

Och Bo Malmberg, professor i kulturgeografi vid Stockholms universitet, som länge forskat av hur det fria skolvalet fungerar och vilka effekter det får. Uppmärksammat av Lärarnas Tidning och där säger Bo Malmberg: ”Tvärtemot vad som hävdas från politiskt håll är det inte boendesegregationen som ligger bakom de ökande klyftorna mellan skolor.”

Och faktiskt, till och med, Jan Björklund har medgett att den bild som Bo Malmberg ger stämmer, även om han vill tona ner den och menar att ”det är på marginalen” som det fria skolvalet påverkar negativt. Det betyder förstås(!) inte att han vill ändra det fria skolvalet.

Varför har dessa så viktiga och numera ostridiga fakta inte uppmärksammats alls på det sätt som dagens Uppdrag Granskning? Visst är det bra att de grova övertrampen visas och kritiseras men scenariot kommer väl att bli ungefär så här:

Nu kommer en snabb och effektiv krishantering från de berörda friskolorna och från Friskolornas Riksförbund. En utrensning kommer att ske, några rektorer kommer att få sluta. En etikkonferens kanske kan anordnas. En uppförandekod kanske måste tas fram (eller om den finns förtydligas). Och det stora segregationståget kommer att tuffa på som tidigare men med lite smartare och medietränade förträdare.

Måste det vara spektakulära händelser som är TV-mässiga för att frågor ska komma upp på den politiska dagordningen? Vad är det som kommer att avgöra vilken väg demokratin kommer att ta? Vilka ska ha rätten att använda dolda kameror för att påverka den politiska debatten?

8 kommentarer till Med segregation som idé.

  1. M skriver:

    Varför anser du att det är ett problem att studiemotiverade elever söker sig till en viss typ av skolor? De elever som inte är studiemotiverade skulle kanske få svårare på en sådan skola än vad de får på en skola där övriga elever är ungefär lika motiverade att studera som de själva är. Jag tror att det är bättre för alla om man har relativt homogena klasser, där man kan anpassa undervisningen efter eleverna. Har du en för stor spridning i klassen kommer det alltid att finnas elever som den valda undervisningsmetoden inte är lämplig för.

    T.ex. tror jag tror att vissa elever behöver en striktare undervisning med tydligare regler och krav, medan andra kanske fungerar bättre med en friare undervisning där eleven tillåts ta ett stort eget ansvar. Att blanda dessa två typerna av elever i en och samma klass leder troligtvis till att ingen av de får en undervisning som är särskilt väl anpassad efter deras förutsättningar.

    • Lars Bjurström skriver:

      Det finns väl inget som visar att dina teorier om ”homogena” klasser/stämmer. Se bara på utvecklingen i den svenska skolan sedan segregationen, genom skolvalet, har ökat. Alla verkar vara förlorare men mest de barn som blir kvar i de skolor som blir bortvalsskolor och enligt Bo Malmbergs forskning är det ju förekomsten av bortval som är den tydligaste vid skolvalen.

      Men för mig är segregationen framförallt ett problem av två andra skäl (än hur betyg/resultat påverkas).

      Jag tror att en kraftig segregation kan påverka möjligheterna att upprätthålla en verkligt solidarisk finansiering och rättvis fördelning av välfärdens verksamheter och det skulle vara väldigt allvarligt. Offentligt drivna skolor skulle då riskera att bli rena nödlösningar och de som vill ha bra skolor måste söka sig till friskolor, sannolikt med nån typ av avgiftssystem som plussar på den alltför snåla skattefinansieringen.

      Dessutom tror jag att det är bra för alla och för hela samhället om olika grupper med olika intressen, inkomst, bakgrund har gemensamma mötesplatser. Därför är förstås den tilltagande bostadssegregationen också ett stort problem.

  2. Hendrik skriver:

    Dagens svenska flumskola, dar klassen helst skall anpassa sig efter de svaga eleverna, ar ju totalt misslyckad. Jag har 2 hart studerande barn som blev isidosatta I skolan eftersom de var for duktiga??????
    Har nu dragit till UK dar barnen far den utbildning de behover och dar de lar sig efters sin egen formaga och inte nagot klass medel.

    • Lars Bjurström skriver:

      Den svenska skolan har ju beskyllts för att vara en flumskola i över 30 år men vid en ganska många internationella jämförelser så verkar den svenska skolan, då som nu, trots allt stå sig ganska väl. Nu senast var det en stor jämförelse över den vuxna befolkningens förmåga (nästan har gått i den skola som kallats flumskola av högern). Och resultatet är bland de bästa i hela världen. Om UK betyder England eller Nordirland så är resultaten från den undersökningen knappast uppmuntrande. Det finns mer att läsa här: http://www.scb.se/Pages/PressRelease____364392.aspx

      • Hendrik skriver:

        UK betyder Storbritannien, har finns statliga elitskolor, givetvis ocksa en massa enormt dyra private. I dessa skolor gar barn igenom test for att vardera kunskap och endast de som har hogst poang kommer in. Dit soker sig ocksa de basta lararna. Skall man dra snit genom hela landet sa sjunker givetvis den sk kunskapen, vidare finns har manga fran lander dar skolgang knappast finns och dar de sedan kommer till UK och skolorna har, detta bidrar till nivaer. Statistik far man titta narmare pa och inte bara ta som svart pa vitt.
        Har ar det helt enkelt sa att barn som vill lara sig far och skall inte dras med I nagon svensk medelmatta tankande.

      • Lars Bjurström skriver:

        De internationella jämförelserna visar inte det du försöker hävda. Länder med ett skolsystem som försöker gynna välbeställda och/eller satsar extra på barnen med bästa förutsättningarna (som du tycks gilla) får inte några bra resultat varken för de det går bäst för eller (självklart) för de det går sämst för. Titta på statistiken lite mer noga. Men jag menar, oavsett just detta, att en skola som försöker utjämna skillnader är att föredra.

        Och; jag vet vad UK betyder men i just jämförelsen jag refererade till fanns bara England/Nordirland men och det framgår alltså inget om Wales och Skottland.

  3. […] Ola Möller, Roger Jönsson, Peo Wågström, Johan Westerholm, Kajsa Lisa, DHE, DN1 DN2 SvD1 SvD2 LB SS, […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: