Marknadsförespråkarna på offensiven.

januari 21, 2014

De senaste 20 åren ökade marknadsinslag på bostadsområdet borde väl mana till lite eftertanke. Stora kostnadsökningar. Bostadsbrist. Ökad segregation. Rekordbelånade hushåll. Så ser ju facit ut efter 20 år av statliga (och kommunala) avregleringar och där marknadskrafterna istället har fått ökat spelutrymme.

Ett belysande exempel på vad mer marknadsmekanismer inneburit är ”utvecklingen” av produktionskostnaderna. Starkast genomslag har detta fått när det gäller byggande av bostadrätter och det går också tydligt att avläsa i SCB:s statistik. 1998 var kostnaden/slutpriset för hyresrätter och bostadsrätter på samma nivå men sedan dess har produktionskostnaderna för bostadsrätter ökat med 150 procent och för hyresrätter är ökningen 87 procent. (Under samma tid ökade KPI med 21 procent).

Statistiken avlivar också myten om att det statliga investeringsstödet hamnade i fel fickor. När Reinfeldts regering, som en av sina första åtgärder 2006, avskaffade investeringsstödet så påstods från borgerligt håll just detta. Därför skulle (enligt regeringen) priserna sjunka när investeringsstödet avskaffades, men det blev precis tvärtom – prisökningen blev större än tidigare.

SCB har mycket och bra statistik som visar kostnadsutvecklingen för nyproducerade bostäder, egentligen är det priserna som visas eftersom ingen vet hur företagens kostnader egentligen ser ut.

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Boende-byggande-och-bebyggelse/Byggnadskostnader/Priser-for-nyproducerade-bostader/

Men trots haveriet som beror på ökade marknadsinslag så kommer nu, igen, ytterligare förslag på avregleringar. Det är fastighetsägarnas organisation som har riggat en så kallad bokriskommission så förslagen är förstås helt logiska. Fastighetsägarna kommer att tjäna miljarder på ”kommissionens” förslag att införa marknadshyror.

Förslagen, enligt DN, går ut på att minska hyresgästerna position och öka hyrorna, att minska kommunernas inflytande och att minska statens inflytande. Mer makt åt företagen helt enkelt! Visst är det uppenbart att det är en partsinlaga men det är ändå viktigt att vänstern nu på allvar formulerar en samlad och genomtänkt bostadspolitik.

Jag är övertygad om att en genomtänkt bostadspolitik är viktig om vi ska bygga ett samhälle för alla, utan stora orättvisor och utan segregation i boende och skola. Under lång tid fanns också tydliga krav för att förhindra att alltför dåliga bostäder byggdes och hyrdes ut. För att klara kraven krävdes att nya bostäder var åtminstone 35 kvadratmeter. Nu krymper ambitionen kraftigt och häromdagen annonserades ut en ”bostad” på 2,7 kvadratmeter – kanske var det ett skämt men ytor på lång under 20 kvadratmeter blir allt vanligare. Anpassningen till en verklig låglönearbetsmarknad är i full fart.

Bostadspolitiken måste utmana marknadskrafterna. En demokratisk planering måste ta över marknadskrafternas spel med våra bostäder och boendekostnader. Den demokratiska planeringen måste syfta till att bygga samhällen och städer och inte ”bara” bostäder. Nya områden måste ges sådana kvaliteter och sånt innehåll att de uppfattas som lika attraktiva som de gamla innerstäderna. Tyvärr har kommunernas planeringsambitioner kraftigt minskat och nya områden är inte alltid ens försedda med den mest grundläggande offentliga servicen, så som skola och förskola. Det är delvis också en effekt av de så kallade fria valen som gör att alla kommuner, särskilt Stockholm, inte ser som sin självklara uppgift att planera hela servicen.

Och bostadspolitiken måste också innehålla ett direkt produktionsstöd till byggande av nya bostäder.

Jag har skrivit om marknadshyror tidigare:

https://larsbjurstrom.wordpress.com/2013/11/13/cynismen-pa-boverket/

http://gotland.vansterpartiet.se/2012/12/29/avsloja-bluffen-medmarknadshyror/

https://larsbjurstrom.wordpress.com/2013/09/25/nu-kommer-marknadshyror-3/


Avregleringen kostar pengar

januari 3, 2014

Avregleringen av bostadsmarknaden har varit kostsam men framförallt inte i pengar.

DN uppmärksammar idag riksbankschefens kritik av den svenska bostadsmarknaden. Riksbankschefens perspektiv är framförallt den ökade skuldsättningen och risken för en bostadsbubbla men bakom dessa siffror döljer sig förstås en mycket pressad bostadssituation för många.

Trångboddhet, orimliga kostnader och otrygga och dyra andrahandskontrakt är några exempel som har blivit följden av den avreglering av bostadsmarknaden som började genomföras i början av 90-talet och som nu håller på att fullföljas av den moderatledda regeringen. Ett av Reinfeldtregeringen första beslut 2006 var att ta bort investeringsstödet till byggande an hyreslägenheter. Ett investeringsstöd som i viss mån skulle kompensera hyresboendet för den avdragsrätt av räntekostnader som finns för villor och bostadsrätter. Resultatet blev ett ras i byggandet av hyreslägenheter.

Just nu är regeringen i färd med att avskaffa bruksvärdesystemet som används vid hyressättning för att i någon mån skydda hyresgästerna mot orimliga hyror.

Den hittills genomförda avregleringen har lett till kraftigt ökade kostnader, ökad segregation och bostadsbrist. Regeringens, och många ekonomers, märkliga slutsats av detta är att ännu mer avreglering är rätt åtgärd. Det är väl alldeles uppenbart att regeringen är beredda att betala ett väldigt högt pris för sin övertygelse att det är marknadskrafterna som bäst löser viktiga behov.

Ett problem som blivit följden av avregleringen är att bygg- och bostadsföretagens makt kraftigt har ökat. Företagen har utnyttjat detta och helt enkelt ransonerat byggandet och därigenom har priserna kunnat hålla uppe. Kommunerna har inte bjudit tillräckligt motstånd och 2010 så beslutade dessutom riksdagen att begränsa de kommunägda bostadsföretagens möjligheter att agera genom att kräva att de ska agera ”affärsmässigt”. Exakt vad det innebär är inte alldeles glasklart men lagändringen har inneburit en ökad försiktighet från många kommunägda bostadsföretag. Dessutom finns flera moderatstyrda kommuner som inte vill att ska byggas fler bostäder utan ser hellre att bostadspriserna i den egna kommunen hålls uppe.

En ny bostadspolitik måste därför minska företagens makt och istället öka det demokratiska inflytandet över bostadsbyggandet. För att få igång byggandet är hyreslägenheter är ett investeringsstöd nödvändigt för att ge hyresboendet någorlunda likvärdiga förutsättningar. Och givetvis måste rimliga regler för hyressättning värnas och återinföras där de redan avskaffats. Ingen kan väl tro att ännu högre hyror är ett sätt att hålla nere priserna på villor och bostadsrätter. Istället är det ett bra utbud av hyresbostäder med rimliga hyror som kan motverka de orimliga kostnaderna.

Vi, Vänsterpartiet på Gotland, gjorde en genomgång av bostadsbyggandet är på Gotland för drygt ett år sedan. Jag tycker vi fick fram en hel del intressanta siffror och en del annat som du kan hitta på vår hemsida: http://gotland.vansterpartiet.se/2012/11/23/bostadsbyggandet-har-havererat-ateruppratta-bostadspolitiken/

Lite intressant är det att DN, också idag, publicerar en sammanställning av Riksrevisionens kritik av några av de avregleringar som genomförts de senaste 20 åren. Apotek, järnvägen, el och spel men inte bostadsmarknaden ingår inte. Det är ingen rolig läsning för de som drivit igenom avregleringarna och rubriken på artikeln är ”Avregleringarna har kostat staten miljarder”. Här finns en länk http://www.dn.se/ekonomi/avregleringarna-har-kostat-staten-miljarder/

Här har Ekot uppmärksammat DN artikeln: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5747255

Ekot nämner också intervjun med riksbankschefen: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/304711?programid=4540