Hur ska demokratin leva….bra?

Häromdagen var jag med och fattade beslut om region Gotlands (Gotlands kommun) budget för 2015. Det handlar om hur cirka 5 miljarder kronor ska användas på bästa sätt för Gotlands service, utveckling, jämlikhet och demokrati.

Ingen har ifrågasatt att det är de 71 valda ledamöterna i nya fullmäktige som ska ta det beslutet. Men sen ska förstås budgeten genomföras och tusentals beslut om resursfördelning skolan, insatser för bättre hälsa, stöd för barn i utsatta situationer, snöröjning och förstås mycket, mycket mer.

Sammantaget så för förstås regionens förtroendevalda mer synpunkter från allmänheten på dessa tusentals detaljer än på det samlade budgetbeslutet. Varför räcker inte resurserna på vår skola? Varför finns det inte tillräckligt med läkartider i ….? Hur har ni tänkt om snöröjningen? Vem har ansvar för våran park? Och sanningen är förstås att väldigt många av dessa beslut tas långtifrån ett konkret politiskt inflytande.

Det demokratiska styret bygger på att den politiska styrningen är mer på principiell nivå och att de konkreta besluten tas av rektorer, lärare, parkchefer och många andra. Men för att demokratin ska fungera och ha ett verkligt innehåll så måste det finnas en vilja att följa de demokratiskt fattade besluten. Beslut som handlar om budgetramar men också innehåll som styr möt jämlikhet, hållbarhet och regional balans, för att nämna några exempel. Det här är en komplicerad process och tolkningarna är självfallet inte alls självklara.

Medborgarnas instrument om det blir dåligt är förstås att påverka beslutsfattarna och ytterst att avsätta de ansvariga beslutsfattarna. Det förutsätts kunna ske i allmänna val vart fjärde år. Tanken är förstås att valresultatet verkligen ska kunna påverka alla de beslut som medborgarna tycker är viktigt.

Detta skrivet som en bakgrund till den aktuella debatten om den sparkade regiondirektören på Gotland. Det måste vara självklart att regiondirektören, som är en person med mycket makt, ska genomföra den politiska ledningens planering. Så har uppenbarligen inte skett och därför till slut ingen annan lösning än att han fick sluta. Det var förstås en felrekrytering och det ska den politiska ledningen ha kritik.

Men i debatten finns också en kritik mot beslutet som faktiskt utgår från att det inte är den politiska ledningen som ska bestämma regionens utveckling och satsningar. En ”känd företagare” skrev bland annat om regiondirektörsavsättningen att vi behöver ”Människor med mod som både vill och vågar gå mot strömmen” och att ”När människor riskerar att tappa makt eller blir rädda så kan nästan vad som helst ske.” Frågan beskrevs, troligen helt korrekt, som en maktkamp men den märkliga slutsatsen var att regiondirektören borde vunnit och fått makten.

Jag tycker att det finns anledning att ifrågasätta den typen av direktörstjänster som de senaste decennierna har ”utvecklats” i de svenska kommunerna. De politiskt tillsatta organen borde istället få ökat inflytande. Det skulle stärka demokratin direkt oh dessutom öka intresset och engagemanget för det lokala politiska arbetes som är avgörande för demokratins styrka på sikt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: