Hur kunde detta passera så obemärkt?

december 25, 2014

Precis i början av höstens valrörelse så publicerade den statliga utredningen ”Bostadsförsörjning och riksintressen” (SOU 2014:59) ett delbetänkande med ett högintressant uttalande som jag först nu har fått klart för mig. Så slarvig har jag varit och jag i stort sett alla andra också.

Bostadsfrågan hade inte någon stor plats i valrörelsen men läget är mycket prekärt för många så frågan har förstås funnits. Den borgerliga regeringen som tillsatte utredningen har ju försökt att skylla på krångliga regler och ovilliga kommuner. Och nu fick regeringen svar på tal, så här skriver utredningen (sidan 10):

Det finns en planreserv med byggklara detaljplaner i de flesta kommuner med behov av fler bostäder. I sådana planer utgör områden av riksintresse i regel inget hinder för bostadsbyggande. Skälen till att det inte byggs fler bostäder i de byggklara planerna är främst av ekonomisk art. Ofta handlar det om att det inte finns tillräcklig efterfrågan på bostäder till det pris som marknaden kan tillhandahålla och resultatet blir att utbud och efterfrågan inte balanserar på bostadsmarknaden. Utredningens slutsats är att det inte enbart räcker med att öka antalet detaljplaner för att det ska byggas fler bostäder.

Jag läste om detta alldeles nyss i politiken.se men jag har inte sett detta någonstans tidigare. Och förstås är det sprängstoff med tanke på regeringens politik och retorik. Regeringen har ju satsat på att släppa marknaden fri och det går lätt att se att detta lett till höjda priser. Företagen har helt enkelt valt att skumma marknaden och i stort sett bara byggt dyrt för välbeställda. Och så levererar en statlig utredning en riktig käftsmäll mot regeringens politik. Och massmedia tiger! Jag har sökt artiklar och faktiskt inte hittat någonting, förrän nu i politiken.se. Vadan detta?

Tyvärr kommer jag med en lite konspirationsinspirerad teori. Jag tror att det är alltför många med stort inflytande i staten, massmedia och förstås företagen som har egna starka intressen att bostadspriserna fortsätter att stiga. Därför saknas ett verkligt intresse att attackera orsakerna till det alltför låga byggandet. Däremot stämmer utredningens slutsats mycket bra med Vänsterpartiets utspel här på Gotland som vi gjorde för några veckor sedan (vi hade inte sett utredningen). Här kan du läsa om det  http://gotland.vansterpartiet.se/2014/12/08/2945/ ‎. Det finns lite mer läsvärt där också.

Här kan du läsa utredningens delbetänkande (sid 10 var det).

http://www.regeringen.se/sb/d/18519/a/244558

Annonser

Monetarismens fiasko

december 16, 2014

Jag har inget emot låg ränta – tvärtom så är det förstås att föredra. Så därför är förstås Riksbankens besked idag välkommet att nollräntan kommer att gälla i två till. Men bakgrunden är ju ett haveri för den ekonomiska politik som kallas monetarism och som vi får betala genom hög arbetslöshet, med allt vad det innebär.

Nu måste en ny ekonomisk politik utformas. En ekonomisk politik som innehåller betydligt mer aktivitet från riksdag och regering för att bekämpa arbetslöshet och ekonomiska svängningar.

Jag har skrivit om detta många gånger och här kommer några länkar.

https://larsbjurstrom.wordpress.com/2014/10/29/arbetslosheten-har-medvetet-drivits-upp/

https://larsbjurstrom.wordpress.com/2014/10/19/konjunkturpolitik-behovs/

https://larsbjurstrom.wordpress.com/2013/12/21/rantevapnet-alltfor-trubbigt/

https://larsbjurstrom.wordpress.com/2013/11/08/rantepolitik-racker-inte/

 

 


Tillit, jämlikhet och demokrati hänger ihop

december 14, 2014

Den mellanmänskliga tilliten hänger nära ihop med jämlikhet och demokrati. Och, jo, jag tycker att det finns många viktiga kvaliteter i de nordiska samhällsmodellerna. Trots brister och inslag som ständigt måste diskuteras.

Jag är övertygad om att de nordiska ländernas förmåga att skapa goda livsvillkor har starkt samband med en starkt förankrad demokrati och med ekonomiska skillnader som vid en internationell jämförelse är relativt små, även om de senaste åren har gått kraftigt åt fel håll. I norden har fackföreningsrörelsen haft en mycket stark ställning men också andra folkrörelser har varit starka i de nordiska länderna.

Idag, på DN debatt, tar Bo Rothstein upp frågan om identitetspolitik och hur den kan påverka de nordiska modellen. Det är en viktig debatt även om jag kommer till en delvis annan slutsats än Rothstein.

Rothstein väljer en lite snävare förklaring till vad som kan bygga ett bra samhälle

”många forskare (har) kommit att peka på en annan mera grundläggande faktor, nämligen den mellanmänskliga tilliten i samhället. Denna mäts med frågor av typen ”anser du att man i allmänhet kan lita på andra människor”, vilka ställs till representativa urval av befolkningen.”

Rothstein driver därefter sin tes att det är just de offentliga institutionerna som är avgörande för tilliten. Men ingen kan väl tro att de offentliga institutionerna seglar fritt i samhället. De är förstås en del av hela samhällets struktur och värderingar. Om det är en roffarmentalitet som präglar samhället så påverkar det de offentliga institutionerna. Om det finns en starkt förankrad demokrati så påverkar det förstås de offentliga institutionerna.

Så frågan blir därför i hög grad vilka grundläggande synsätt som vi tror bästa kan understödja tillit och förtroende.

Är det en stark demokrati?
Är det stora skillnader i inkomster och förmögenheter?
Är det patienter och elever som känner sig som marknadsobjekt?
Är det telefonbolag som gör allt (precis allt) för att lura sina kunder?

Eller för att ställa frågor där svaren (kanske) inte är lika självklara. Understödjer vi tillit och förtroende genom:

Mer kontroller och mer resurser till kontrollerande myndigheter?
Mer domstolsprövningar av demokratiskt fattade beslut?
Fler och fler relationer inom offentliga verksamheter som regleras av omfattande juridiska dokument?

Jag tycker att utvecklingen av offentliga verksamheter, som ska vara demokratiskt styrda är bekymmersam, just genom den ytterligare byråkratisering som skett de senaste 20 åren. Delvis som en följd av EU-medlemskapet men huvudsakligen av andra skäl. Men det finns förstås också starka tillskyndare av ökade kontroller och en kraftigt ökad byråkratisk överbyggnad.

Vi måste bekämpa diskriminering men minst lika viktigt är att bekämpa alla andra former av orättvisor. Det är väl uppenbart att den politiska högern nu försöker utnyttja svårigheterna på arbetsmarknaden för nyanlända till att rent allmänt försämra jämlika anställningsvillkor och löner.

För några veckor sedan genomförde Timbro ett seminarium med rubriken ”Jämlikhet eller integration”. Högerns agerande visar att frågan i huvudsak inte handlar om diskriminering utan om en politik för jämlikhet.

Nina Björk skrev om detta, på ett utmärkt sätt, den 12 november:

http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/nina-bjork-ingen-makt-ar-storre-an-den-ekonomiska-makten/

Nina Björk skriver bland annat:

”Om målet med vänsterpolitik är ett socialistiskt samhälle, det vill säga ett överskridande av det nuvarande kapitalistiska konkurrenssamhället, tror jag hon har fel. Då finns det verkligen en motsättning mellan identitetspolitik och vänsterpolitik.”

http://www.dn.se/debatt/identitetspolitiken-hotar-den-nordiska-samhallsmodellen/


Offensiv vänsterpolitik!

december 11, 2014

Hur ser ett offensivt program för vänsterpolitik ut? Det är väl den frågan som ställs på DN-debatt idag även om den inte formuleras exakt så.

De senaste decennierna har de ekonomiska orättvisorna ökat, arbetslösheten ökat kraftigt, stora delar av välfärdssystemen deformerats av ”New public management”. Dessutom har arbetslivet genomgått en radikal omstöpning med otryggare jobb och en ökad kontroll av de anställda.

Allt detta efter en kraftig högeroffensiv som syftat till att marknadskrafterna ska få ökat utrymme.

Det saknas verkligen inte uppdrag för partier som vill driva en vänsterpolitik.

I en sådan måste givetvis också ingå en omställning för ett hållbart samhälle – med den alltmer akuta klimatfrågan i förgrunden.

Men uppenbarligen lyckas inte vänstern formulera offensiva förslag och just idag fanns en kort TT-notis om vilka förslag som Frankrikes socialistregering sätter sitt hopp till för att lösa de ekonomiska problemen: ”Mera söndagsöppet, billigare körkort och konkurrensutsättning av långfärdsbussar”!

Det är så man knappt tror att det är sant!

Så behovet av att formulera en politik är enormt. Men förslagen borde utgå från de försämringar som vi drabbats av när marknadskrafterna tagit för sig.

En välfärd utan vinstintressen har starkt stöd men kravet skulle behöva kompletteras med en beskrivning av välfärden som inte bara handlar om ”utan”. Många av de styr- och kontrollsystem som nu nästan förlamar delar av välfärden (och andra delar av offentliga sektorn) borde monteras ner och istället ersättas av tillit och möjligheten till lokala anpassningar. Det är inte svårt att bli upprörd när det visar sig att statens (väl kontrollerade) stimulansbidrag har hamnat hos de skolor som redan var vinnare. Det är precis den typ av effekter man kan förvänta sig av ett överbyråkratiserat system där kontrollen sätts i förgrunden. Jag blev inte förvånad!

Och precis som Johan Hinnfors förordar i dagens artikel så är arbetsrätten en viktig vänsterfråga. Det handlar både om en förstärkt arbetsrätt men också allas möjlighet till ett arbete som det går att leva på. Rätt utformade skulle sådana reformer också kunna bidra till att minska den oro som uppenbarligen finns inför invandringen.

Åtminstone på kort sikt kan den radikala omställning av samhället som vi måste göra av miljöskäl bidra till många nya jobb. På längre sikt tror jag snarare att det handlar om kortare arbetstid. Men jag är övertygad om att ”marknaden” inte kan lösa detta, och särskilt inte en arbetstidsförkortning.

Bostadspolitiken skulle nog också kunna ingå i en offensiv vänsterpolitik. Det är ett område där vi ytligt sett hur avregleringen och nedmonteringen av bostadspolitiken lett helt fel. Bostadsbrist, segregation och kraftigt ökade kostnader. Titta gärna på detta som finns på Vänsterpartiet Gotlands hemsida.  http://gotland.vansterpartiet.se/2014/12/08/2945/


Några medienoteringar

december 10, 2014

Idag hade jag gott om tid att ta del av nyhetsbevakningen, såväl tidningar som radio. Jag har nästan alltid svårt att förstå medias nyhetsvärdering. Jag ska kommentera tre nyheter idag, såna som berör mig på olika sätt.

I DN finns en notis på sidan 19 i nyhetsdelen. ”SBAB överger landsbygden”. Och rubriken tycks stämma. Banken har tom skrivit brev till kunder på landsbygden och uppmanat dem att byta bank.

För mig är detta uppseendeväckande! Att den statliga banken som ska bidra till bostadsförsörjningen bara ska rikta sig ”Stockholm, Göteborg och Malmö samt större tillväxt- och högskoleorter”. Nu när jag ringt banken så förstår jag att det gäller företag och bostadsrättsföreningar men ändå.

En lite större uppslagen nyhet finns i Gotlandstidningarna som berättar att det nu är ”Klart med loger till sporthallen”. Det är den nya sporthallen i Visby det gäller, ett bygge för cirka 100 mkr. Och nu har det alltås beslutats att särskilda VIP-loger med möjlighet till alkoholservering ska byggas. Så kan det gå med ett projekt för hälsa och för att fler ska få möjlighet att idrotta. Jag har absolut inte varit någon tillskyndare av detta projekt och helt förvånda är jag inte heller att det nu perverteras. Men min reflektion om nyhetsbevaklningen är att nyheten denna gång presenteras helt okritiskt och som en välkommen satsning. Sånt är inte vanligt när det gäller kommunala beslut – har jag noterat,

Och så hörde jag på radion om tullens beslag av piratkopierade produkter. En lite hyllning var det väl till att tullen hittat en piratkopierad väska som hade köpts för nån hundralapp när en ”äkta” kostar 20 000 – 30 000 kronor. 100 miljoner beslag görs av tullen i EU under ett år. Är det tullens mest angelägna uppgift är frågan som aldrig ställdes.

Det finns nåt gemensamt för alla dessa tre nyheter. Det är marknadsprinciperna som gäller och de verkar vi inte ens ha förmåga att kritisera.

Det är förstås lönsammare för SBAB att satsa på de större orterna!
Det är förstås sponsorernas pengar som styr att det byggs VIP-loger.
Det är förstås lönsamheten hos ”märkesföretagen” som måste värnas.

Och absolut ingen kritisk vinkling fanns i just de här nyheterna.

Ett av skälen till att jag tog mig tid att följa nyheterna lite extra noga idag var att vi, Vänsterpartiet Gotland, igår gjorde ett utspel som vi skickade till massmedia. Det handlade om bostadspolitik och framförallt hur illa det går bnär marknadskrafterna och företagen får för stort inflytande.

Det var ett ganska väl genomarbetat underlag och dessutom ett väldigt konkret förslag i en mycket aktuell fråga. Men tidningarna valde att inte nämna detta. Lite genomslag fick vi i radion, Radio Gotland, igår.

 

Här finns vårt pressmeddelande och en del underlag. Det är värt att kika på!

http://gotland.vansterpartiet.se/2014/12/08/2945/

 

Och här finns inslaget i Radio Gotland. Det blev ingen djupdykning i frågan men ändå.

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=94&artikel=6040539


Jag tror på partierna

december 5, 2014

Partierna måste vara en hörnsten i den svenska demokratin. Jag är övertygad om att den raltavit starka demokrati vi haft i Sverige till stor del beror på starka folkrörelser och stort föreningsengagemang. Där förankras demokratiska arbetsformer och där utvecklas människors ansvar för gemensamma angelägenheter. Partierna är en lite särskild men ändå en del av det svenska föreningsengagemanget.

I partierna ska nya (och kanske gamla) idéer  och förslag kunna födas och diskuteras. Partierna ska kunna driva opinionsbildning i olika frågor, inte bara för att få ett ökat väljarstöd. Partierna ska också kunna ge utbildning och stöd till förtroendevalda i riksdag och kommuner. Partierna ska också stå för en viktig del av den demokratiska renhållningen genom att bevaka och granska de egna företrädarnas verksamhet och beteende.

Tyvärr har partiernas verksamhet förflackats och blivit alltmer av språngbrädor och valmaskiner. En allt mindre andel av partiernas verksamhet drivs av ideellt arbetande medlemmar och en allt större av anställda funktionärer. Partierna har blivit maktspelare samtidigt som folkrörelsekaraktären har minskat.

Samtidigt har en allt större del av partiernas arbete kommit att handla om och att anpassa sig till massmedias krav och förutsättningar. Budskapen har blivit alltmer reklamlika och de bakomliggande idéerna finns ibland knappast med i den politiska agitationen.

Massmedia har blivit en alltmer tydlig och medveten maktspelare. Det är, till exempel, inte partierna/partiledarna som bestämmer vilka frågor som ska debatteras i SVT:s stora partiledardebatter. Det gör SVT själva. SVT avgör därmed vilka frågor som valet handlar om. Det är en uppseendeväckande (borde vara) maktförskjutning från partierna till massmedia. Jag anser att en av ett politiskt partis viktigaste uppgift är att försöka påverka vilka frågor som den demokratiska debatten ska handla om. Är det bensinpriset eller är det klimatfrågan? Är det marginalskatterna eller är det effekterna av stora orättvisor?


Kontrapropositionsvoteringar en del av demokratin.

december 4, 2014

Visst måste vi ha handlingskraftiga politiska instanser. Handlingsförlamning riskerar förstås att minska tilltron till demokratin men vilka knep som helst är ändå inte rimliga.

Just nu diskuteras möjligheten att riksdagsledamöter ska hindras att rösta på fler än ett budgetförslag. Det sätt som riksdagen beslutar är en metod som är djupt förankrad i den svenska demokratin – den är ett sätt att få fram det förslag som har störst stöd. Det är dom där kontrapropositionsvoteringarna jag menar, förstås. När ett möte, eller riksdagen, steg för steg tar fram de förslag som i slutvoteringen ska ställas mot varandra. Metoden bygger faktiskt på att de röstberättigade kan rösta på flera förslag.

Kanske skulle den nu föreslagna metoden försvåra för Sverigedemokraterna men absolut inte förhindra att de kastar grus i maskineriet. De kan väl knappast tvingas att rösta på sitt eget förslag och då skulle de ju ändå kunnat fälla regeringens budgetförslag.

Det finns exempel på olika metoder som använts just för att skapa handlingskraftiga regeringar. I Sverige har vi spärr mot små partier, 4 procent av rösterna krävs av rösterna för att komma in i riksdagen. Storbritannien har majoritetsval i enpersonersvalkretsar, med det givna syftet att pressa fram ett tvåpartisystem. Men det verkar vara ett system som inte längre verkar ge avsedd effekt. I några länder finns extramandat som ges till största partiet. I Grekland ledde det till svårigheter att få ihop en majoritetsregering när det största partiet inte kunde hitta nåt annat parti att alliera sig med.

Jag tror att olika tekniska metoder kan fungera tillfälligt men på lång sikt måste en fungerande demokrati bäras upp av annat än teknikaliteter som underlättar för en regering att få igenom sina förslag.

Imorgon ska jag skriva lite om det.