Privatiseringsfanatikerna

februari 21, 2015

Jag gillar politik som drivs av ideologisk övertygelse. Det innebär ju att ideologin verkligen prövas när den konfronteras med verkligheten. Reinfeldts alliansregering var ideologiskt övertygad om att privatiseringar var en bra metod – och nu kan vi se resultaten.

Mest aktuellt idag är den katastrofala privatiseringen av arbetsförmedlingen för nyanlända som genomfördes 2010 genom de sk etableringslotsarna. Fiaskot kunde knappast vara större. Länge har det varit uppenbart att verksamheten gett dåligt resultat, alltså få ”etableringar” har kommit och kostnaderna har varit höga.

Nu visar det sig dessutom att det varit omfattande inslag av mycket tveksam karaktär och rentav brottslighet. Arbetsförmedlingen bestämde därför igår (20 februari) att omgående upphöra med verksamheten trots att riksdagens beslut fortfarande gäller.

Och Elisabeth Svantesson (M) som var ansvarig minister när reformen genomfördes är tyst. En naturlig reaktion från henne borde väl åtminstone vara att ifrågasätta om Arbetsförmedlingen kan sätta sig över riksdagen. Men Svantesson håller helt tyst genom att hålla sig undan. Ynkligt förstås men också ett medgivande om det totala fiaskot!

Visst kan vi privatiseringsmotståndare gotta oss lite när högerförslag så totalt misslyckas men det är framförallt tragiskt att just flyktingmottagningen skulle drabbas av detta fiasko. Redan tidigare har det ju tydligt visat sig att privatiseringen av boendet har slagit hårt mot möjligheterna att driva ett bra flyktingmottagande.

Två slutsatser borde vi dra:

För det första: Ändra mottagandet av flyktingar och avskaffa de privata vinstintressena i flyktingmottagande. Kanske låter det tråkigt att återkommunalisera ansvaret men det är troligen de enda rimliga. Det är i kommunerna de reella möjligheterna finns att lösa bostad, utbildning, arbetsintroduktion och i många fall en hel del omsorgsbehov. Enkelt kommer det inte vara heller i kommunerna. Ett grundläggande problem är att i de kommuner där det går att lösa bostadsfrågan där finns inte jobben – och tvärtom. Flytta jobben och bygg bostäder.

För det andra: Öka vår offensiv mot privatiseringarna. Vi ska inte vika undan utan försöka återta redan gjorda privatiseringar och vi ska ständigt påpeka bristerna och problemen. Jag inser att det kan komma att kännas tungt efter så lång tid där privatiseringsivrarna haft ett opinionsmässigt övertag – för så har det varit. Problem som uppmärksammas sätts sällan i sitt rätta sammanhang utan betraktas som avvikelser fån det normala.

Nu senast här på Gotland (16 februari, Radio Gotland) som skrev (om att fler startade bilprovning): men trots konkurrens går priserna snarare upp än ner…  Formuleringen visar just på den totalt överdrivna tilltron till ”konkurrensen” välgörande effekter. Vi borde påpeka denna felaktiga slutsats varje gång den förekommer.