Ovanligt förvirrade borgare..

maj 10, 2015

Bland flera frågor så fick bostadspolitiken en egen stund – det var på tiden att den frågan kom upp i där typen av diskussion. Men det var några ovanligt förvirrade och märkliga resonemang jag måste kommentera.

De borgerliga partierna attackerade varje form av investeringsstöd till byggande av hyreslägenheter och det var inte alls oväntat. Men argumentationen var mycket märklig.

Först framfördes att byggföretagen inte ville att bostadsbyggandet skulle stödjas ekonomiskt. Det ligger nog en del i det men det är väl inte för bostadsföretagens skull som bostadsbristen ska avskaffas – många bostadsföretag tjänar nog mer pengar om det finns en bostadsbrist. Det är i själva verket en av förklaringarna till bostadsbristen, att företagen ransonerat byggandet.

Och därefter hävdades att eventuella investeringsstöd bara skulle hamna i byggföretagens fickor och att det därför är bättre att behålla ROT-avdragen.

Två frågor är förstås självklara:

  1. Om det nu skulle vara så lönsamt för byggföretagen så är det väl obegripligt att de är emot!
  2. Om ett investeringsstöd bara går rakt ner i fickorna på byggföretagen; vart tar då ROT-avdragen vägen? Och hur påverkar ränteavdragen priserna och vinsterna.

Jag tycker inte att det helt går att vifta bort oron att subventioner kan delvis hamna fel, därför krävs en mycket medveten hantering av ett investeringsstöd av kapabla upphandlare. Jag tror att de kommunala bostadsföretagen kan hantera det. Men hur hanteras upphandlingarna av de byggen som görs med ROT-avdrag – där finns faktiskt stor anledning att tro att pengarna hamnar galet.

Annonser

Jag litar på nämndemännen – ganska mycket

maj 6, 2015

Idag redovisar P 1 en studie som visar att utfallet i Migrationsdomstolarnas mål sannolikt påverkas av vilka politiska sympatier som nämndemännen har. Siffrorna är inte jättestarka men dock. Det är förstås inte bra men heller inte förvånande. Och det innebär heller inte att det nuvarande nämndemannasystemet bör förändras men debatten ska hållas levande.

Ingen borde väl förvånas över att vår människosyn, syn på samhället och andra grundläggande värderingar påverkar hur vi bedömer olika situationer och värderar olika möjligheter och problem. Och våra egna erfarenheter och upplevelser påverkar förstås också.

Men, och det är ett väldigt viktigt men; det gäller förstås inte bara dom som är tillsatta av politiska partier. Jag är övertygad om att det i de allra flesta situationer gäller alla, inklusive de juridiskt utbildade domarna.

I många fall tror jag rentav att de med tydligt uttalade politiska sympatier har större förmåga att hålla tillbaka den typen av bedömningar när de inte ska göras. Dessutom medger ju systemet med nämndemän som väljs genom partierna att den typ av uppföljning som nu gjorts blir möjliga.

Det skulle förstås vara intressant att studera hur Högsta Domstolens (som består enbart av jurister) domar påverkas av vilkas politiska preferenser de olika domarna har. Men sådana studier är knappast möjliga eftersom vi inte vet säkert deras sympatier. Dessutom – gissar jag (!) att det är massiva borgerliga sympatier bland domarna i Högsta Domstolen så kanske variationen i sammansättning i de olika målen är för liten för att se några skillnader.

Det finns givetvis många andra viktiga offentligrättsliga beslut i samhället som tas av så kallat opolitiska grupper. Riksbankens direktion, för att bara ta ett exempel, där besluten i snart 20 år konsekvent har tagits på ett sätt som drivit upp arbetslösheten högre än vad som borde blivit fallet om avvägningarna gjort lite annorlunda.

Jag hoppas den här debatten leder till en medvetenhet om att ”objektiva” beslut är svårt och att vi därför måste granska alla beslut (och beslutsunderlag) kritiskt.

 

 

Här länken till P 1:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?prgramid=83&artikel=6157102


Bygg före desperationen

maj 3, 2015

Läget på bostadsmarknaden (?) håller på att bli alltmer pressat. Byggandet håller visserligen så sakteliga på att rulla igång men det är långtifrån tillräckligt och dessutom måste frågan ställas om det är rätt byggande som planeras och byggs.

Efter många år med succesivt minskat demokratiskt inflytande håller nu marknadskrafterna på att få chansen att ytterligare ta greppet och kanske börja avskaffa de sista, men viktiga, resterna av regler. Regler som ska skydda hyresgäster, som ska begränsa segregation och som ska bidra till att det ska vara för möjligt för alla att ha en egen riktig bostad.

Vi måste vara mycket medvetna om hur mycket nyproducerade bostäder betyder för hela bostadsmarknaden. Nyproduktionen bidrar mycket starkt till att sätta priset också på gamla bostäder. Det är förstås ett av skälen till att starka krafter inte försökt hålla tillbaka när kostnaderna för nya bostäder rusat iväg. Det är helt enkelt många som tjänar på att priserna sticker iväg – både stora företag och massor av enskilda ägare till villor och bostadsrätter.

För hyresbostäder är inte mekanismerna exakt de samma men hyresmarknaden kommer förstås inte att fungera om hyrorna mellan nya och gamla bostäder skiljer sig väldigt mycket.

Vi är nu på väg att på allvar ta itu med det stora underskottet av hyreslägenheter på Gotland och då i synnerhet i Visby. Det krävs flera hundra lägenheter men det krävs också att de nya lägenheterna kan byggas till priser som är rimliga för de flesta.

Tyvärr verkar det vara ganska främmande i den gotländska politiken att på allvar diskutera kostnader för bostadsbyggande, trots att det är så avgörande och att det finns med i Region Gotlands bostadsförsörjningsplan (kolla hemsidan).

När jag kollar på Gotlandshems lediga lägenheter så framgår att de för fem som just nu finns så har den som stått i kö längst bland de som anmält intresse stått i kö mellan 8 och 16 år. Sådana köer fungerar förstås inte och troligen kommer den som får lägenheten i flera fall ha färre köpoäng men länga väntetider handlar det om.

Jag hör just en forskare från Chalmers som i ”God morgon världen” (P 1) väljer att peka ut ”regleringen” i Sverige som orsaken till problemen. Men hur ser det ut i andra länder utan den svenska regleringen? Trots bristerna i Sverige har vi knappast något att hämta från länderna i vår omvärld. Där finns, minst, samma bostadsbrist och det går att se bland annat att ”unga” som flyttar hemifrån är äldre i alla andra europeiska länder än de är i Sverige. Det finns också en ännu värre segregation genom att ”social housing” förekommer i många länder.

Men det är precis så här det låter bland marknadsförespråkarna. De tror att om de sista resterna av reglerna tas bort så kommer bostadsmarknaden att fungera. Det är kanske sant i en mening men det kommer inte att ge alla en bra bostad till rimliga kostnader. De sista årens avregleringar visar väl att motsatsen skulle inträffa. Ännu större vinster. Ökad segregation. Mer bostadsbrist. Men det är sådana förslag som kan lanseras när desperationen har gått långt.

En liten försmak av de desperation som kan komma framkom på DN-debatt igår. Där förordas helt öppet ökad segregation och dessutom som en god sak. Det handlar då om studentbostäder som ska byggas efter andra regler och framförallt på platser där studenterna verkligen kan umgås med varandra utan inblandning av andra! Argumentet är att kontakterna under studenttiden är så viktiga – ja just det – därför ska väl högskolor och universitet vara en del i samhället!

Du som tvivlar på tesen att nyproduktionen betyder väldigt mycket: Kolla på elproduktionen och elpriserna. Där såg vi för några år sedan (2006…) kraftiga prisökningar när en mycket liten del av elproduktionen blev dyrare, pga nya regler. Och de senaste åren när gröna certifikat har fått fart på ny produktion som har små marginalkostnader.

 

http://www.dn.se/debatt/sarskilda-byggregler-kan-losa-studentbostadskrisen/