Varför vill folkpartiet ha högre hyror?

augusti 23, 2015

När nyliberalismen misslyckats så föreslår Folkpartiet mer av samma politik. Idag på DN-debatt föreslår Folkpartiet mer makt och högre vinster till bygg- och bostadsföretagen. Kanske inte förvånande att Folkpartiet vill ha mer nyliberalism men det är ändå befogat att fråga vilka viktiga problem Folkpartiet tror att de löser?

För över 20 år sedan inledde Bildtregeringen nedmonteringen av bostadspolitiken med mer makt till marknadskrafterna och mindre möjlighet till demokratiskt inflytande och förstås mindre social bostadspolitik.

Nu kan vi se effekten av den politiken, som socialdemokraterna dessvärre inte ändrade, men Reinfeldt fortsatte. Ökade kostnader, stora spekulationsvinster, segregation och bostadsbrist! Och nu föreslår Jan Björklund och Folkpartiet mer av den politiken.

Det är förstås ingen tillfällighet att punkt ett i Folkpartiets förslag är: Fri hyressättning i nybyggnation.

Idag finns en viss reglering av hyrorna i nyproduktion men också de hyrorna är alltför höga för att nyproduktionen blir tillräcklig och på många orter ingen alls. Det finns för få som har råd att betala de höga hyrorna och med Björklunds förslag ska det alltså bli ännu färre eftersom hyrorna ska höjas ännu mer.

Bostadsrätter har fri prissättning och det går att se när produktionspriserna för hyresrätter och bostadsrätter jämförs. Bostadsrätter är 50 procent dyrare (scb) att producera och det betyder cirka 14 000 kronor per kvadratmeter extra som några kan stoppa i sina fickor. Cirka halva merkostnaden är högre markkostnad och halva alltså högre byggkostnad. Risken är uppenbar att vinstmöjligheterna för markspekulation och byggföretag från bostadsrätterna nu kommer att smitta mer så att hyresrätter blir betydligt dyrare att bygga.

Boverket, som Björklund refererar till, har framhållit att rimliga hyresnivåer är avgörande för om det ska vara möjligt att bygga bort bostadsbristen. Det går helt enkelt inte att bygga bostäder som ingen har råd att hyra men det är kanske så Björklund vill få bort köerna.

Alltså: Vilket problem tror Folkpartiet att ”fri hyressättning i nybyggnation” kommer att lösa? Inget, tror jag, och troligen tror inte Folkpartiet det heller. Förslaget handlar snarare om att fortsätta attackerna mot bruksvärdeshyran också i befintliga bostäder. På den punkten är den här artikeln ganska försiktig men ju större del av bostäderna som kommer att stå utanför systemet desto svagare blir det förstås och det är förstås det som är syftet. Men egentligen kvarstår frågan till Folkpartiet: Vilka problem anser ni att högre hyror löser?

Visst borde frågor om segregation och integration  ingå i en artikel om bostadspolitik med tio konkreta förslag. Men icke när Folkpartiets partiledare skriver. Frågan finns inte nämnd! Kanske inget avslöjande men ändå en notering.

 

http://www.dn.se/debatt/infor-fri-hyressattning-och-gor-det-svarare-att-overklaga/

 

Annonser

Bostadsbyggandet viktigare än ränteavdragen

augusti 15, 2015

Byggandet av nya bostäder har stor betydelse för hur hela bostadsmarknaden fungerar. Litet byggande till höga priser skapar bostadsbrist (förstås) men också stora vinster till de som redan har en eget ägd bostad. Högre nivå på byggandet och prisvärda nyproducerade bostäder lägger grunden för att alla ska kunna få ett bra boende men pressar också priserna vid försäljningar av äldre bostäder.

Därför bör ett högt bostadsbyggande med rimliga priser vara en högt prioriterad fråga för Vänsterpartiet. Det är förstås också viktigt att de nya bostäderna är bra och har lägen som inte uppfattas som ett tredjehandsval. Därför måste stor möda läggas på att åstadkomma/skapa bra lägen med attraktiva omgivningar, bra service och andra kvaliteter som gör bostäder attraktiva.

Visst kan ränteavdragen starkt ifrågasättas, så som förutsättningarna nu ser ut, men det finns goda skäl att tro att slopade eller kraftigt sänkta ränteavdrag skulle minska byggandet. Därmed skulle flera problem snarare öka än minska om inte andra, mycket kraftfulla, åtgärder sätts in. Jag saknar dessvärre den diskussionen helt och därför är risken uppenbar att det ”bara” blir ränteavdragen som kommer upp på bordet.

En självklar möjlighet är förstås att införa ganska generella investeringsbidrag till byggande av alla bostäder. Ett annat alternativ är ett investeringsbidrag till hyresbostäder och att behålla, helt eller delvis, ränteavdragen för ägda bostäder men också införa en fastighetsskatt som då även skulle omfatta bostadsrätter.

Ränteavdragen är ju konstruerade som en del av ett ”större system” där kapitalintäkter, till exempel aktieutdelningar, beskattas med 30 procent och kapitalkostnader, bland annat räntor, kan dras av med 30 procent. I detta ”system” fanns också fastighetsskatten som var tänk t så här. Om pengar investeras i en bostad som man använder för eget boende så kommer en del av avkastningen som lägre boendekostnad och den ska beskattas som alla andra förtjänster av investeringar.

Men sedan ett antal år är fastighetsskatten, i stort sett, avskaffad och den har aldrig funnits för bostadsrätter som tidigare var ett stort undantag i skattereglerna.  Ett liknande undantag har aktualiserats för investeringar i vindkraftverk där delägarna då skulle kunna få billigare el utan kapitalbeskattning, jag har för min del aldrig tyckt att just det varit en smart en lösning.

Jag tycker att en riktig fastighetsskatt skulle återinföras och då gälla också bostadsrätter. Ett återinförande skulle kunna ske succesivt och vara ett alternativ till avskaffande av ränteavdrag.  För många skulle effekten bli densamma men för de som inte behöver låna till bostaden, de som har mycket pengar alltså, skulle det vara oförmånligt men framförallt skulle det vara ett sätt att hålla uppe byggandet och gärna då genom att fullfölja nuvarande regler med skattefrihet de första fem åren.

Jag tror att avskaffade, eller kraftigt minskade, ränteavdrag drabbar bostadsbyggandet men också försvårar en rimlig kapitalbeskattning. Möjligen är det därför det verkar finnas en hel del stöd för avskaffade ränteavdrag och förstås det just nu låga ränteläget.


Låt inte motståndaren styra debatten!

augusti 6, 2015

Det finns många goda skäl att kraftfullt ta avstånd från Sverigedemokraternas vidriga kampanj som de annonserat på en tunnelbanestation i Stockholm. Men det finns också anledning att reflektera över effekterna av motkampanjen, för det var förstås den som var Sverigedemokraternas mål.

Motkampanjen borde präglas av konstruktiva förslag att bekämpa den fattigdom som är bakgrunden till att en del människor tvingas att tigga. För Vänsterpartiet borde det vara självklart att kämpa för rätten att slippa tigga. För rätten till ett värdigt liv på en anständig nivå. Vi ska aldrig bli tiggeriets försvarare eller välgörenhetens banerförare. Då riskerar vi att bli uppgivenhetens parti.

Motkampanjen bör inte gå ut på att begränsa yttrandefriheten – bland annat därför att det nog är precis det som Sverigedemokraterna önskar att motkampanjen ska handla om. Men för oss finns också goda skäl att stödja en stark lagfäst yttrandefrihet. Men yttrandefrihet betyder inte att det är okej att säga vad som helst.

Ali Esbati skrev så här på sin blogg för någon dag sedan (om Sverigedemokraternas kampanj):

 ”Det handlar om deras positioner i samhället – hur djärva de kan vara, hur självklart de kan tala nedåt. Och det spelar roll. Ty det som i ett modernt samhälle skyddar – mot diskriminering, obehag och i sin förlängning också förföljelse och våld – är bara i yttersta undantagsfall polis och myndigheter; det är de sociala gränserna för acceptans och avsky för handlingar och ord. Och det är precis detta som den svenska högern – där SD är en del med inte ensam pådrivare – tär och river i.”

 Det är i samtalet, i handlingarna i vår vardag som de sociala gränserna sätts. Det är där vi måste nå ut med vår politik, vår förståelse för oro och med våra förslag. Självklart ska vi alltid ta avstånd från Sverigedemokraternas rasistiska retorik och agerande men det krävs mer för att vinna slaget.

 

 

 


Marknadshyror gynnar bara fastighetsägarna

augusti 4, 2015

Marknadshyror kommer att leda till ökad segregation och rikare fastighetsägare. Men det hindrar inte att det finns många som förespråkar marknadshyror och den 30/7 gjorde GA (Gotlands Allehanda) det i sin ledare. Idag har jag ett svar i GA som jag också publicerar här, i något bearbetat skick.

Det är egentligen ingen ny väg utan mer ett fullföljande av den bostadspolitik som Bildtregeringen inledde med mer makt till marknadskrafterna och mindre möjlighet till demokratiskt inflytande och förstås mindre social bostadspolitik.

Nu kan vi se effekten av den politiken, som socialdemokraterna dessvärre inte ändrade. Ökade kostnader, stora spekulationsvinster, segregation och bostadsbrist! Och det är alltså mer av den politiken som GA förordar.

Minskade regleringar har inte lett till lägre kostnader, istället har effekten varit den motsatta. Och när investeringsstödet avskaffades av Reinfeldtregeringen 2006 så ökade byggkostnaderna precis tvärtemot vad regeringen påstod skulle inträffa. Och förstås så upphörde byggandet av hyresrätter nästan helt och hållet under flera år. Det bidrog förstås kraftigt till bostadsbristen.

Jag är bedrövad över att det finns moderatledda kommuner som inte vill bygga fler bostäder men problemet är framförallt att de privata intressen som fått ett allt större inflytande över byggandet bara vill bygga så mycket, eller så lite, så att bostadsbristen behålls. Då ökar nämligen möjligheterna att tjäna pengar!

GA:s ledare jämför Sverige med den mer avreglerade bostadssektorn i Belgien. Där finns marknadshyror men där finns också ”social housing”, dvs särskilda bostäder och områden för de fattigaste. Den sortens bostadspolitik har det hittills funnits enighet om att säga nej till i Sverige. Vi har redan för mycket segregation och politiken måste istället inriktas på att bekämpa segregationen.

Och vem tror egentligen på att marknadshyror löser ett enda viktigt problem? En hel del hyresgäster skulle få kraftigt bökade hyror, i vissa fall med över 100 procent, enligt en färsk utredning från maj. Är det nån som tror att en enda hyresgäst skulle få hyran sänkt?

Mest skulle hyran öka i de stora städernas innerstäder och här på Gotland förstås också i Visby innerstad. Alltså i områden där det knappast är möjligt att tillgodose det stora behov av nya bostäder vi har. Det är alltså en total felsyn att marknadshyror skulle öka byggandet.

För att få till stånd ett ökat byggande är det tvärtom lägre hyror som krävs så att de som behöver bostad verkligen har råd att flytta in i de nybyggda bostäderna. Marknadshyror löser heller inget viktigt problem men kommer att göra fastighetsägarna rikare.

Därför är det bra att regeringen nu öppnar för möjligheten att åter ge investeringsbidrag till byggande av hyreslägenheter. Men det förslaget behöver skärpas och det måste förstås gälla hela landet.