Marknaden och skolvalet ökar orättvisorna.

När skolvalet infördes i början av 90-talet lades grunden till nya orättvisor. Skolvalet är ett försök att ta efter kapitalismens marknadsprinciper i en skattefinansierad verksamhet. Tvärtemot de principer som bör gälla i ett välfärdssamhälle där de skattefinansierade verksamheterna ska syfta till att utjämna skillnader.

Trots att ”reformen” har genomgått några små justeringar för att hugga bort de värsta avarterna ligger grunderna fast.

Idag har ledande företrädare för LO och de två lärarfacken en viktig artikel på DN-debatt. Där pekas på mycket stora problem och en del konstruktiva förslag som skulle kunna minska bristerna en del men trots det så föreslås det ”fria skolvalet” vara kvar.

Idag har också en doktorsavhandling av Anna Ambrose i ämnet redovisats (disputation imorgon, 27 januari). Av presentationen att döma så är problemen minst så stora som framförs av kritikerna i den dagliga debatten.

”Skolans plats och rykte. Det är faktorer som har stor betydelse för hur ungdomar och föräldrar använder det fria skolvalet. Och som riskerar att leda till både elevsortering och skilda framtidsmöjligheter. En ny avhandling i barn- och ungdomsvetenskap bekräftar bilden av en reform som slagit fel.
…….
– I en av intervjuerna säger en rektor att skolvalet är fritt för de redan priviligierade. Det är ett konstaterande som ganska väl sammanfattar problematiken med skolvalsfriheten. Det mesta i avhandlingen pekar mot att reformen slagit fel. Det finns en del individuella fördelar för elever och föräldrar, men på ett kollektivt plan är skolvalsfriheten selekterande, säger Anna Ambrose.”

Just nu pågår en viktig strid om möjligheten företag att tjäna stora pengar på att driva skolor. Det finns ett konkret förslag att sätta ett vinsttak. Det är en viktig strid men det räcker inte.

Hela idén med det ”fria” skolvalet måste ses över, framförallt för att det får så negativa effekter för skolans verksamhet och för de elever som drabbas. Tyvärr är benägenheten att prata om detta, också i Vänsterpartiet, väldigt liten. Jag hade/har en artikel på Vänsterpartiets debattsida men som inte ledde till en enda reaktion, trots att den kritiserade partilinjen.

Men det ”fria” skolvalet har också andra, kanske lika viktiga effekter, som knappast alls verkar uppmärksammas. Det handlar om kommunernas förmåga och vilja att erbjuda en bra, trygg och pålitlig verksamhet till alla. Det ”fria” skolvalet har sedan länge kraftigt försvårat möjligheten och det gäller både på större orter och på landsbygden.

Jag tror att en väl fungerande skolverksamhet är viktig för utvecklingen i en stadsdel, på en mindre ort och på ren landsbygd. Skolan har möjlighet att vara en samlingspunkt och en resurs som går utöver den verksamhet som kommunen är skyldig att bedriva enligt skollagen.

Mest tydligt är väl att idrottslokaler kan användas av föreningar på kvällar och helger. Här i Klintehamn är skolans aula och matsal viktiga lokaler för möten och filmkvällar men möjligheterna är nog större än så. Den rimliga långsiktighet som krävs försvåras definitivt av det ”fria” skolvalet som starkt kan påverka skolor med måttligt elevunderlag, som ofta är på landsbygd och mindre orter.

Jag har också följt lite av skolplanering/skolförberedelser i Årstadal som ligger i Stockholms kommun. Det är numera en ganska stor stadsdel som byggts upp under drygt tio år och till hösten behöver 160 sexåringar plats skolan. Men kommunen har bara 100 platser och de övriga förutsätts söka sig till friskolor. Jag vet att detta är stressande för föräldrar och givetvis skapar det knappast den trygghet som vi bör kunna känna att välfärdstjänsterna fungerar. Och visst skulle skolor kunna spela en viktigare roll också för andra, föreningar och andra grupper, också i storstadsområdena. Jag tycker Stockholms kommun kunnat sköta sig betydligt bättre, åtminstone sett till att det hade avsatts mark till skolbyggen i området, men jag inser också svårigheten när det ””fria” skolvalet fått såna effekter. Tomma skollokaler är ju ingen som vill ha.

Kort sagt: Hela idén med ”fria” skolvalet måste upp till en rejäl diskussion. Tyvärr har boendesegrationen snarast tilltagit under den tid som ”fria” skolvalet har funnits och boendesegregationen används nu emot närhetsprincipen eftersom den också leder till en kraftig skolsegregation. Jag tror det finns möjligheter att lindra detta men framförallt måste vi också på allvar ta itu med boendesegregationen men det är ju inte de krafter som drev igenom det ”fria” skolvalet som nu kämpar mot boendesegrationen.

Problemen med det ”fria” skolvalet blev nog ännu större än vad vi befarade när det infördes. Vi var många som kämpade emot men lyckades knappast göra oss hörda i debatten. Vi måste ha självförtroende att hävda att den offentliga verksamheten ska styras demokratiskt och inte efter marknadens principer. För några år sedan hörde jag nationalekonomen Laura Hartman uttrycka detta på ett intressant sätt (på ett seminarium i Almedalen): ”Marknadsstyrning bygger på att de som är dåliga slås ut men om vi menar allvar med likvärdighet så borde vi stödja de som har dålig verksamhet.” (Fritt citat). Laura Hartman hade tidigare skrivit en rapport om privatisering åt SNS. En rapport som ledde till att hon senare slutade där.

artmanHar

 

 

http://www.mynewsdesk.com/se/su/pressreleases/att-navigera-paa-skolmarknaden-1750412

 

 

http://www.dn.se/debatt/slopa-koerna-till-friskolorna-for-att-minska-segregationen/

 

 

 

http://www.vansterpartiet.se/vansterpress/segregation-och-skolval-viktigare-an-vinstfragan

Annonser

One Response to Marknaden och skolvalet ökar orättvisorna.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: