Om vänster

Vänster och höger är viktiga begrepp i politiken.

Jag anser att finns två tydliga kännetecken på en politik till vänster. I dessa frågor går det (nästan) alltid att se en systematisk skillnad mellan de partier som står till höger och de som står mer till vänster.

Det ena är fördelning efter behov. Ju mer av våra totala resurser som fördelas efter behov desto mer till vänster är politiken. I den politiska debatten används ofta begrepp som ”rättvis fördelning” och jag stödjer förstås ”rättvis fördelning” men ett problem är förstås att man kan mena väldigt olika saker med ”rättvis fördelning”.

Det andra är att besluten tas i demokratisk ordning.  Jag menar beslut om skolan, polisen, fabrikerna, resursanvändningen, investeringarna, bankerna, infrastrukturen, lagarna och bostäderna. I Sverige idag tas ganska många beslut demokratiskt men väldigt mycket styrs också av starka ekonomiska intressen som ligger i privata händer. Det är också uppenbart att de privatägda företagens intresse har stark påverkan på besluten som tas av riksdagen och i kommunernas demokratiskt tillsatta instanser.

Jag vill ha mer fördelning efter behov och mer beslut som styrs demokratiskt. Därför måste marknadskrafterna kraftigt begränsas. En del marknadsanhängare hävdar att marknaden fungerar demokratiskt eftersom marknaden är summa av alla beslut. Mot detta finns två invändningar:

För det första har vi inte lika stort inflytande på marknaden, ens om det skulle fungera enligt läroböckerna. De som har mycket pengar har förstås mer makt än den som har lite.

För det andra så bygger en marknad på att vi alla utgår just från det egna intresset och inte från vilka samhälleliga effekter våra beslut har. Summan av miljoner enskilda beslut blir leder inte till samma resultat som ett beslut fattat i demokratisk ordning skulle gjort.

Då och då dyker det upp åsikten att vänster och höger inte har någon aktualitet i den politiska debatten utan att det är andra dimensioner som är avgörande. Inom socialdemokratin hörs ibland röster att det inte ska vara tillåtet att prata om höger och vänster inom det egna partiet. Oftast, kanske alltid, är det personer som står till höger som för fram sådana åsikter. Kanske för att de känner på sig att det är mer moraliskt att stå till vänster. Det kanske är en känsla som finns hos många fler, också bland de borgerliga partierna. Det är få som vill föra fram sina åsikter som ”högeråsikter” och snart är det kanske glömt att Moderata Samlingspartiet hette Högerpartiet tidigare.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: