Bostadsbristens profitörer behöver hjälp av staten!

mars 15, 2017

Sedan marknadskrafterna fått ökat spelutrymme inom bostadssektorn har det mesta gått snett. Bostadsbrist, höga priser och segregation för att nämna några av de tydligaste effekterna.

Nu inser uppenbarligen marknadstillskyndarna själva att staten måste ”hjälpa till” om inte effekterna av marknadiseringen ska bli orimliga. Sedan SKL redovisat att det är byggarna som fördröjer eller stoppar byggandet av bostäder, särskilt i mindre kommuner så förordar Sveriges byggindustrier att staten ska gå in med lån och därmed ta den stora risken – vinsterna ska förstås gå till företagen. Det är ju en melodi vi känner igen!

I dagens DN (15 mars) finns följande ” Oavsett hur stort bostadsbehovet är så måste byggherrarnas kalkyler gå ihop, påpekar Björn Wellhagen, samhällspolitisk chef på Sveriges byggindustrier.” Det kanske låter rimligt men Wellhagen glömmer då att nämna att avkastningskraven från byggföretagen är betydligt högre på mindre orter, en kalkylränta på 7 – 8 procent är inte ovanlig och sådan avkastning ligger långt ifrån vad som är rimligt på bostäder som ska byggas för åtminstone 50 år.

Wellhagen föreslår därför (enligt DN) att staten ska ta den största risken genom en speciell sorts lån.

Men som sagt; Vi har hört och sett det förut: Företagen driver på för att marknaden ska få styra och plockar gärna hem vinsterna men när det gäller att få det att fungera för alla då ropar de på staten.


Bostadsbristens profitörer

mars 14, 2017

Alltför många tjänar stora pengar på bostadsbristen och dessvärre är det också alltför många som får betala ett högt pris. Många av de tjänar de stora pengarna har också ett strakt inflytande över bostadsproduktionen och agerar systematiskt för att upprätthålla bostadsbristen.

Bland de stora profitörerna finns givetvis de stora byggföretagen men där finns också bankerna och deras oheliga allians bidrar starkt till bostadsbristen. Det är den omfattande avregleringen av bostadsmarknaden som har gjort det möjligt för företagen att hålla nere bostadsproduktionen och därmed kunna fortsätta tjäna pengar på bostadsbristen.

Den viktigaste intäktskällan för byggföretagen är höga priser för nyproducerade bostadsrätter och därför ransoneras bostadsrätterna så priserna hålls uppe. I DN idag tar äntligen SKL (SverigesKommunerochLandsting) ”bladet från munnen” och klargör läget. Av artikeln framgår ” I två tredjedelar av de kommuner som under perioden har antagit planer för bostäder har byggherrarna underutnyttjat dem möjligheter som ges.” Många har ropat men knappast hörts och istället har skulden lagts på kommunernas handläggning av planer och bygglov men nu har SKL gjort en med gedigen genomgång som tydligt visar hur det ligger till.

Egentligen har nog alla vetat men marknadsfundamentalismen har varit alltför stark för att ett marknadskritiskt har varit möjligt. Dessutom är det många, många andra, alltså förutom stora byggföretag och banker, som tjänar grova pengar. Det är mäklare, andrahandsuthyrare och privata fastighetsägare. I vissa fall handlar det om mycket stora pengar. Andrahandshyror på 15 000 för bostäder med ett bruksvärde på 6 000 är inte ovanligt.

En av de allra tydligaste slutsatserna i rapporten är att byggföretagen undviker mindre orter trots att bostadsbristen finns i nästan hela landet. Bara helt säkra investeringar är det som gäller. Kanske är detta en av de starkaste faktorerna bakom den mycket starka inflyttningen till stora städer.

Underlaget från SKL är en rapport som blev offentlig idag (tror jag). Rapporten är inte lika tydlig som SKL:s uttalande i DN. Här finns rapporten: https://skl.se/tjanster/press/nyheter/nyhetsarkiv/detaljplaneprocesseningethinderforbyggandet.11594.html

Jag har, förstås, i första hand en bild av hur det ser ut och fungerar på Gotland och det är mycket tydligt att byggherrar som tilldelats mark fördröjer kraftigt och jag är övertygad om att motivet är att hålla uppe bostadsbristen.

Här går det att hitta en insändare jag skrivit om detta för drygt ett år sedan: http://gotland.vansterpartiet.se/2016/02/20/det-ar-nu-vi-behover-bostader/

 

 

 


Odemokratiska riskkapitalbolag!

mars 7, 2017

Ingen har väl trott att riskkapitalbolagen har demokrati som målsättning. Tvärtom förmodar jag. Alla riskkapitalbolag är inte lika och beter sig inte lika men det är demokrati dom är deras ledstjärna utan vinst och ingen är väl förvånad. De köper, styckar upp, lägger ner, säljer vidare och bär sig åt för att tjäna pengar. Kanske behövs dom som någon sorts bulldozer för kapitalismen. Upprätthålla pressen och sätta skräck i facken – det gillar säkert många som placerar pengar.

Jag tycker förstås att vi borde kunna bättre, dvs vi borde ha ett samhälle utan riskkapitalbolag. Ett demokratiskt styrt samhälle och ett samhälle där långsiktighet och socialt ansvar ska var bärande principer för beslut som tas i företagen.

Därför borde en mer omfattande diskussion om spekulationsekonomin föras.

För någon dag sedan publicerades en undersökning om hur stor andel kvinnor som jobbar i riskkapitalbolagen. Inte helt överraskande var männen i mycket stor majoritet, i en del saknades kvinnor helt. För mig är det en bra illustration på att nånting är sjukt i riskkapitalbolagen. Exakt vad just detta tyder på vet jag förstås inte men kanske går det att hoppas att kvinnor har bättre omdöme och vill göra mer rätt och viktigare saker än att jobba i riskkapitalbolag.

Den snabba, och denna gång ganska primitiva, reaktionen var dock att nu måste kvinnor in i riskkapitalbolagen. En ledarskribent på Aftonbladet argumenterade till och med för att det var ” dessutom en fråga om demokrati eftersom dessa bolag i stor utsträckning påverkar vilken skola, vård och omsorg vi har i dag.” Men då är det väl rimligen det vi ska ändra på – inte blir det demokrati av några fler kvinnor på dessa arbetsplatser. Samma ledarskribent uttryckte också att det skulle vara bra för riskkapitalbolagen ekonomi med fler kvinnor och därför… Jag har aldrig tidigare läst på en socialdemokratisk ledarsida att riskkapitalbolagens vinster bör öka!

Det är förstås inte bra att en del arbetsplatser har väldigt ojämn könssammansättning men den ändring av riskkapitalbolagen som bör göras handlar i första hand om helt andra saker.


Vilse i pannkakan…

februari 20, 2017

är väl den vänligaste beskrivningen av hur Hyresgästföreningen och allmännyttan nu driver iväg sitt hyressättningsarbete åt ett håll som blir alltmer likt marknadshyror. I en artikel på DN-debatt idag utvecklar de sitt förslag men viktiga ambitioner saknas helt. Ingenting om att bekämpa segregation, ingenting om ”rimliga hyror”. Istället är fokus att inte hålla på och diskutera bostadspolitikens villkor utan fixa till en lösning som dämpar en del av dagens debatt och då har de valt att ge efter för ropen från de som kräver marknadshyror.

Med tanke på det ganska kaotiska läget på Stockholms bostadsmarknad så är deras utgångspunkt i artikeln rena sveket ”Krav på lagändringar och systemskifte framförs ofta. Åsikterna sträcker sig över hela skalan från mer subventioner och ökade regleringar till total avreglering och marknadshyra. Utan att ta ställning i den debatten vill vi skapa ordning och transparens i hyressättningen i Stockholm”

Så nu görs en radikal omläggning av hyressättningen men ingen ambition om vilken bostadspolitik som den ska ge stöd för. Högre vinster? Högre hyror? Mer bostadsbrist? Mer segregation? Eller vart är de på väg? Artikeln ger inget säkert svar men några ledtrådar är ändå ganska uppenbara.

  • En överordnad fråga är att dagens lagstiftning ska vara kvar. Den garanterar artikelförfattarna en fortsatt stark ställning!
  • En självklar effekt kommer att bli högre hyror, troligen mycket högre hyror, i de mest attraktiva delarna av Stockholm, t ex innerstaden. Att det är stora förändringar framgår val av deras skrivning ” Vi ar överens om att eventuella konsekvenser av ett införande måste omhändertas ansvarsfullt och varsamt.
  • Några lägre hyror kommer inte att vara genomförbara. För att klara det skulle nån typ av omfördelningsinstrument att behövas och något sådant anvisas inte. Inom de stora bolagen går det förstås men inget om detta sägs och jag utgår från att den nya hyressättningen ska gälla alla.
  • Det kommer att hamna stora pengar i fastighetsägarnas fickor.

Det är inte svårt att förstå debatten om hyresnivåerna i Stockholm och kanske måste några nya principer börja användas, nya i förhållande till det mer traditionella sättet att sätta bruksvärdeshyror. Men då krävs också en bredare uppsättning av insatser som bland annat handlar om vart de stora hyresökningarna ska ta vägen? Dessutom måste vi ha väldigt klart för oss att högre hyror i de relativt färdigbyggda delarna av Stockholm inte ger fler bostäder. Huvuddelen av de nya bostäderna måste byggas på andra platser och det byggandet blir varken mer eller mindre lönsamt av högre hyror på Östermalm.

För Stockholm borde en viktig uppgift vara att bygga bra, attraktiva och hållbara nya stadsdelar utanför tullarna. Jag har av personliga skäl bekantat mig med att av de (relativt) nya områdena och kan lätt(!) konstatera att Stockholms kommun och exploatören inte skött detta trots goda förutsättningar. Men stor brist på skolor och förskolor är helt enkelt inte acceptabelt!

Tyvärr är dagens artikel på DN-debatt bara ytterligare ett exempel på att det saknas en riktig bostadspolitisk debatt och att företagens vinstintresse håller på att ta över. Men visst finns det väl ett politiskt ansvar och en politisk styrning över Stockholms allmännyttiga bostadsföretag.

 

http://www.dn.se/debatt/lat-attraktiva-lagenheter-i-stockholm-fa-hogre-hyror/


Skolkonkurrensen – rena katastrofen

februari 15, 2017

Mycket har gått fel i den svenska skolan sedan det ”fria skolvalet” infördes i början av 90-talet. Segregationen har ökat. Skillnaderna i resultat mellan skolor har ökat. Utvecklingen av skolans resultat kritiseras starkt och jag tror att det ligger en hel del i detta.

Dessutom har många delar av Sverige drabbats av nedlagda skolor och försämrad lokal service som en direkt följd av ”det fria skolvalet”.

Huvuddelen av kritiken delas av de allra flesta men anhängarna klamrar sig fast vid tesen att konkurrens är bra för utvecklingen. I skolans fall handlar konkurrensen många gånger om att skolor helt slås ut. Men för många av oss har väl varit obegripligt att ”det fria skolvalet” skulle bidra till en bra utveckling.

Riskerna med en ”skolmarknad” borde väl vara ganska uppenbara.

  1. Valet av skola görs inte alls så rationellt som teorierna bygger på. Det är mer rykte och läge som avgör än skolornas verkliga kvalité. I många stora städer har praktiskt taget alla gymnasieskolor som inte ligger i innerstaden tvingats lägga ner.
  2. Goda metoder i skolan ska naturligtvis vara en allmän tillgång och inte en affärshemlighet.
  3. Nyckeln till lönsamhet, som är den övergripande idén, är att få rätt elever och det kommer att drabba de elever som har behov av mer insatser.
  4. Skolan har stort intresse att hemlighålla brister och en tystnadens kultur riskerar att breda ut sig.
  5. Mer affärer med skattepengar kräver också en mer omfattande kontrollapparat och mer byråkratisering av verksamheten för kontrollen ska vara möjlig.
  6. Risken för ”fusk” med resultat och betygssättning finns förstås men har länge viftats bort.

Men det är just det sista som föranleder det här blogginlägget just nu.

SVT avslöjar att ett grovt fusk har förekommit också på nationella prov och att alla inblandade tjänar (!) på detta. Det var nytt för mig att demoraliseringen har gått så långt och är ett tydligt exempel på hur starka ekonomiska drivkrafter kan pervertera verksamheter. Därför ska det inte vara vinstintressen i skolan eller i andra viktiga välfärdsverksamheter.

Men jag tycker också att det ”fria skolvalet” också måste ifrågasättas.

Här en länk till ett SVT-inslag om fusket.

 

http://www.svt.se/nyheter/inrikes/fusk-pa-nationella-prov-2

 

 


Löfven och Almedalen

februari 12, 2017

Stefan Löfven deltar inte i Almedalen 2017. Inte nån stor politisk fråga men som boende på Gotland så ska jag ändå kommentera detta och lite om reaktionerna på Löfvens besked.

Märkligast men samtidigt väntat är de som menar att det beror på att Löfven inte har nåt att säga och därför avstår. Det kanske är en del som tycker men Löfven kan väl knappast själv tycka det så det får väl tillskrivas den typ av kommentarer som politiska motståndare tar till när argumenten tryter.

Intressantast är att flera menar att det handlar om att svika en viktigt demokratisk diskussion som äger rum i Almedalen. Jag hoppas verkligen att det kan ske massor av viktiga demokratiska diskussioner varje dag utan att statsministern är på plats. Annars är vi illa ute. Men ännu värre är att inriktningen på Almedalsveckan är väldigt elitistisk.

När jag var alldeles nyinflyttad på Gotland (2011) gick jag och väntade på att det skulle komma information om Almedalsveckans aktiviteter, också till oss i Klintehamn. Men det kom nästan inget sådant alls. 2016 var det ännu sämre och i Klintehamn, 3 mil från Visby, märktes Almedalsveckan knappt – det tryckta programmet är närmast en raritet utanför Visby, jo till Stockholm spreds det också.

Aftonbladet valde, inte helt oväntat, att ifrågasätta Almedalsveckan och skrev på ledarsidan ”Fler borde bryta upp från det lätt roséberusade ryggdunkande som utvecklats under åren med politikerveckan i Visby.”

Almedalsveckan är viktig för Gotland och det är en fantastisk möjlighet för oss som har möjlighet att vara där. Därför krävs det lite mer eftertanke i diskussionen, särskilt i den lokala diskussionen. Om det är ett viktigt och starkt diskussionsforum så klarar det sig utan statsministern, även om han också gärna får delta. Mycket mer behöver göras för att bredda deltagandet, en enkel sak borde vara att försöka nå fler gotlänningar. Det är också viktigt att värna möjligheten för alla röster att höras, inte bara de ekonomiskt starka.

Tyvärr har Almedalsveckan blivit en viktig kassako för många och den girighet som vi ser exempel på rimmar dåligt med de stolta deklarationerna om att det är ett viktigt forum för demokratin.

 

 

 

 


e-makten tar för sig

februari 11, 2017

Just idag hände det igen att det kom ett litet enkelt meddelande från Microsoft ”Internet Explorer” blockerar en del inställningar. Visst går det att komma förbi deras försök men det visar två saker, anser jag

”De” har stor kontroll över min och troligen din dator, det kan ju vara nån annan än Microsoft förstås i just ditt fall.

Makten över hur jag beter mig på nätet är viktig.

Det var ”Bing” som skulle bli min ordinarie sökmotor enligt Microsoft – jag utgår från att det är deras sökmotor.

På senare tid har den makt Facebook utövar kommit upp lite mer till debatt annars är det en häpnadsväckande lite diskussion om vad e-makten (den kallas lite olika) innebär och kan leda till. Jag känner mig inte alls kunnig om detta men det är ju lätt att se att jag lämnar spår efter mig och att någon använder detta.

Mest är det reklam som dyker och det känns harmlöst även om det är lite störande. Men vart tar allt annat vägen som kartläggs. Det är inte staten, varken den svenska eller nån annan, som jag oroar mig för utan framförallt starka ekonomiska intressen som vill kan ha starka intressen att påverka samhällsutvecklingen på olika områden.

Makten över opinionen är viktig även för de som har stor ekonomisk makt och därför har den ekonomiska makten blivit alltmer aktiv inom det området, sedan ganska många. Se på Svenskt Näringsliv och Timbro för att nämna ett tydligt exempel. Det har också inneburit att ekonomiska resurser blivit allt viktigare för att nå fram – inte bara genom större annonser utan också genom att ladda utspel med olika former av utredningar.

Jag ser en alldeles uppenbar risk att den som kan styra sökvägar, aviseringar och olika kanaler som används kan sälja detta mycket dyrt och den ekonomiska maktens möjlighet att styra opinionen blir ännu större.

Genom kartläggning som gör att budskapet kan anpassas kan ju dessutom mycket av detta pågå utan att det blir helt öppet och offentligt. Vilken granskning och debatt kommer det att leda till? Vilka besked och löften gäller när skärmen släckts….

En ny upptäckt (!) för mig var när jag för några månader sedan började se att Sveriges Television hade mycket nyheter från Gotland, nåja relativt mycket. Bara på hemsidan förstås och efter ett tag insåg jag att det var anpassade nyheter för oss gotlänningar. Jag tycker det är tveksamt – jag vill se vad SVT förmedlar till alla inte bara till gotlänningar, eller oss i Klintehamn eller rentav bara till just mig. Att det dessutom finns lokala/regional SVT-sidor är en annan sak – där förväntar regionala och lokala vinklingar men inte på ”rikshemsidan”.

Genom internet har inneburit en enorm tillgång. En möjlighet att söka information, brett och snabbt. En möjlighet för många att nå ut med sina idéer och protester. Därför ska det inte handla om att www och internet utan om hur det kan vara i demokratins och det fria ordets tjänst. Precis vad det handlar om för förändringar har jag bara grumliga idéer om.

Just igår laddade jag hem ”Scribus” som är ett redigeringsprogram som är open source och kan laddas hem kostnadsfritt. Det går att ge ett bidrag och det är lämpligt. Jag ska börja pröva mer open source – jag tror att det kan vara ett sätt att begränsa att den ekonomiska makten tar över alltmer.