Bostadspolitik för ökad rättvisa

januari 30, 2017

Bostadspolitiken har havererat sedan marknadskrafterna getts ett allt större utrymme. Vi var väl några som hoppades att S-MP-regeringen skulle ha vilja och förmåga att ta några goda initiativ mot bostadsbristen, skenande priser och ökad segregation. Men mest har vi sett en valhänthet och svaga förslag. Jo investeringsbidraget nu när det äntligen finns på plats, 2½ år efter regeringsskiftet!

Så idag kommer bostadsministern Peter Eriksson (MP) med sitt besynnerliga uttalande att han ”vill se en ”rejäl sänkning” av reavinstskatten vid försäljning av bostäder” (DN). Han tror att det ökar rörligheten och därmed ett bättre utnyttjande av bostäderna.

Uttalandet är besynnerligt av två skäl:

  1. Reavinstskatten höjdes för att delfinansiera den kraftiga sänkningen av fastighetsskatten (bara för de med de dyraste villorna) och det är snarare sänkningen fastighetsskatten som minskade rörligheten men det är inte den som nu tas upp.
  2. Läget på bostadsmarknaden är fortfarande ganska akut och ett sånt här utspel från en bostadsminister riskerar snarare att bromsa rörligheten ”om jag väntar nåt år med att sälja så kanske skatten är lägre. Eller möjligen kommer beslutet snabbt men det tvivlar jag på. Regeringen lyckades ju göra samma sak med ett utlovat investeringsbidrag som dröjde nästan två år från utspel till ikraftträdande.

Läs hela inlägget här »


Utvidga demokratin

januari 22, 2017

Idag, 22 januari, skriver DN i sin huvudledare om svårigheten att reglera och begränsa avarter av verksamheter i privatägda och vinstdrivande företag. Deras syfte är att stoppa förslaget om vinstbegränsning av företag inom välfärdssektorn men det självklart går det att dra helt andra slutsatser av deras påståenden, som jag faktiskt delvis kan hålla med om!

Det är svårt att reglera och begränsa avarter inom vinstdrivande företag utan att nya problem och avarter riskerar att dyka upp. Det kan handla om en omfattande byråkrati som krävs men det kan också leda till att innovationskraften inom företagen mest ägnas åt att hitta kryphål i regelverket. Det ser vi redan inom friskolor som försöker hitta alla möjliga knep för att slippa en del elever eftersom det är den viktigaste delen av affärsidén. Massor av sådana exempel finns också inom assistansföretagen som snabbt började utnyttja systemet och som hela tiden hitta nya metoder när lagen ändrats och kontrollerna skärpts. Läs hela inlägget här »


Fastighetsskatt och byggande!

oktober 18, 2014

Byggföretagens ransonering av byggandet har skapat stora sociala och ekonomiska problem. Tyvärr verkar debatten nu framförallt handla om hur de ekonomiska riskerna ska undvikas och väldigt lite handlar om hur alla ska få ett bra boende.

Men jag kan ändå hålla med om förslaget om att återinföra en riktig fastighetsskatt, som två ekonomiprofessorer för fram på DN-debatt idag. Men mina skäl är till stor del helt andra.

Alla kapitalinkomster bör beskattas och en rätt utformad fastighetsskatt är ett sätt att beskatta det kapital som finns i fast egendom (mark och byggnader). Jag tycker därför att det är tveksamt att utöka denna skattefrihet till nya områden, till exempel energiproduktion/konsumtion.

Dessutom är det ju så att en stor del av de ökade fastighetsvärden som vi sett har tillkommit genom åtgärder och samhällsförändringar som hela samhället betalat för. Det kan vara byggandet av en högskola/universitet eller en ny tunnelbanestation för att ta två enkla exempel.

En återinförd fastighetsskatt kan också vara ett sätt att utjämna ekonomiska skillnader mellan gamla och nya bostäder och därmed bidra till ett ökat nybyggande. Tyvärr verkar intresset för just detta vara väldigt litet och debatten verkar mer inställd på hur vi ska klara oss trots bostadsbrist.

För två veckor sedan handlade Ekonomiekot (P 1)om hur riskerna med en allt högre skuldsättning för hushållens bostadslån skulle hanteras. Många förslag nämndes och diskuterades. Det var amorteringskrav, bolånetak och möjligheten för gräns för hur stora lån till rörlig ränta som ska tillåtas, för att nämna några exempel. Ingen nämnde däremot möjligheten att minska bostadsbristen som driver upp bostadspriserna. Det verkar som om vi gett upp eller kan det rentav vara så att alltför tjänar stora pengar på de stora prisökningarna och det är dom som sitter på beslutande positioner och i debattprogrammen! Lyssna själv på Ekonomiekot, 4 oktober;  http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/437952?programid=3626

De förändringar som krävs handlar i hög grad om att bryta bygg- och bostadsföretagens makt över byggandet. Marknaden ska inte längre få styra och då för förstås inte heller kommunerna använda ”marknadslogiken” vid till exempel försäljning av mark. Bygg- och bostadsföretagen har tydligt använt sin ökade makt, som följde av avvecklingen av bostadspolitiken, till att ransonera byggandet för att kunna hålla uppe priserna.

Dessutom måste nya planeringsinstrument börja användas för att bryta den allt starkare centraliseringen. Elementärt borde vara att nya områden byggs så att de verkligen fungerar med en bra lokal service, både offentlig och kommersiell. Det borde väl vara rimligt att de gigantiska köpcentra som byggs upp kan vara med och finansiera en bra lokal service så att de allra flesta kan klara sina dagliga inköp på gång- eller cykelavstånd från hemmet.

Återupprätta allmännyttan och hyresrätten som bra alternativ för alla. Då måste hyresrätten bli en boendeform som har rimliga hyror och stor trygghet. Två krav som var självklara för 20år sen men som nu alltmer luckras upp. Hyrorna har stuckit iväg alldeles för mycket och besittningsskyddet (rätten att bo kvar) hotas alltmer av möjligheten till ganska gostyckliga hyresökningar.

Bra fungerande utbud av hyresbostäder är viktigt av flera skäl. Dels, förstås, är det en möjlighet för den som inte har de ekonomiska resurser som krävs för att köpa en bostad men möjlighet att hyra en bra bostad till rimlig kostnad är också ett sätt att hålla nere en orimlig spekulation på bostadsmarknaden. Det går helt enkelt inte att sälja en bostad till vilket pris som helst om en likvärdig bostad går att hyra till en rimlig hyra.

För att komma hela vägen till en bra bostadspolitik behövs också någon typ av stöd till byggande av hyreslägenheter, åtminstone så att det blir rättvisa mellan olika upplåtelseformer.


Ja till återförstatligande!

juni 7, 2014

Riksbanken har finansierat en undersökning om ”svenska folkets” åsikter om avregleringar och privatiseringar. Beskedet är ganska tydligt: De avregleringar och privatiseringar som genomförts har inte stöd av de som svarat på undersökningen. Särskilt tydligt är det när det gäller järnvägen, där vill 70 procent ha ett återförstatligande.

Undersökningen beskrivs idag på DN-debatt och artikelförfattarna tycks inte riktigt vilja dra samma slutsats som jag men det beror mer på att de poängterar svaren på en del andra frågor. Möjligen borde jag sluta inlägget här eftersom undersökningen i sin helhet inte finns att läsa och dessutom är svarsfrekvensen så låg som 57 procent.

Men några ytterligare kommentarer ändå.

En del frågor är handlar om genomförda privatiseringar och andra om tänkbara privatiseringar. Det finns allmänt ställda frågor och en del mer konkreta. Jag väljer att tycka att svaren på de mest konkreta frågorna om hur utfallet blivit är de mest genomtänkta, där finns ju en tydlig bild. Och där är kritiken stark men samtidigt tycks det finnas ett visst stöd för nya avregleringar för hyressättning och alkoholförsäljning.

Men det finns en tydligt kritisk opinion när det gäller avregleringen av järnvägen, utförsäljningen av apoteken och vinster i sjukvården. När det gäller elavregleringen och telekombranschen är frågorna mer allmänt ställda och där dominerar svar som är positiva. Samtidigt påverkas säkerligen svaren av att elpriserna just de senaste åren gått ner lite, efter många års stora höjningar, liksom de påverkas av järnvägens bedrövliga underhåll som tycks kulminerat just sista året.

Jag skulle vilja dra två slutssatser av artikeln i DN. För det första finns det anledning att vara kritisk till den här typen av undersökningar. De ganska motsägelsefulla svaren understryker det. För det andra så kommer detta att vara ett av de stora politiska slagfälten de närmaste åren.


Se upp för Göta Energi!

april 14, 2014

Snabbt insåg jag att Göta Energi tillhör den kategori av företag som förtjänar att kallas skurkföretag. Det var häromdagen när den så kallade slutfakturan för min mammas lägenhet kom till mig som jag insåg att hon hade betalat ett skyhögt elpris. Nästan dubbla priset (före skatt och moms) tyckte Göta Energi att de hade rätt att ta betalt.

Jag tror att alla, utom möjligen Göta Energi, inser att många, kanske särskilt i åldergruppen över 90, har svårt att navigera bland elavtalen. Kanske har särskilt den åldersgruppen också på nåt sätt har lärt sig tro att elbolag åtminstone har en juste prissättning.

Eftersom min mamma har bott i lägenhet så handlar det bara om några tusenlappar som elbolaget, Göta Energi, har blåst henne på. Men många drabbas säkert hårdare och systemet är förstås alldeles orimligt. Det är orimligt att det är lagligt och det är orimligt att elbolagen, bland annat Göta Energi, så grovt utnyttjar systemet. Det är alltså systemet med tillvidarepriser som drabbar de som inte väljer något särskilt pris som det handlar om.

Ofta är det företagens allra ”trognaste” kunder som drabbas. De som inte ringer och bråkar. Just de straffar företagen, bland annat Göta Energi, genom att ta ett högre pris, ett mycket högre pris. Och det är inte olagligt.

Förklaringen är väl precis så enkel. Det är just för att de här kunderna inte tar strid, inte ifrågasätter och inte heller driver sina intressen som detta skurkaktiga sätt att ta betalt kan fortsätta.

Jag tycker det finns många goda skäl att riva upp den så kallade avregleringen av elmarknaden som drabbade oss i mitten av 90-talet. Företagen sätt att behandla tillvidarekunder är ett tillräckligt att riv beslutet, trots att det inte är det viktigaste skälet.


Avregleringar och skurkfasoner

februari 19, 2014

Ibland framhålls telekommunikationsbranschens som ett lyckat exempel på avreglering. Jag tycker inte detta granskats tillräckligt men jag är säker på att den stora mängd av avarter är ett betydande problem för branschen och hela samhället.

Just nu är jag lite extra engagerad efter att ha blivit utsatt för en försäljare som utryckte sig direkt bedrägligt. Och det var nära att jag åkte dit – väldigt nära. Det handlade inte om jättestora summor men ändå.

Jag (vi) har mobilt bredband hos Tele 2. (Jag vet, men de är i alla fall billigast). Jag betalar 229 kronor i månaden och det fungerar för mig. Jag har varit bunden i två år eftersom det ingick en router och lite sånt men nu går bindningstiden ut och:

Igår ringde A och utgav sig att ringa från Tele 2 och frågade hur mitt mobila bredband fungerade. Jag hade varken tid eller lust att kallprata så jag frågade vad samtalet egentligen gällde. ”Det var dags att förlänga abonnemanget” och snabbt rabblade A upp vad jag skulle få och vad det skulle kosta, även om just månadskostnaden var svår att höra men när jag frågade som framgick det att den kostnaden var 369 kronor.

Eftersom jag inte ville betala mera så ifrågasatte jag förstås varför det nu var en högre kostnad och A spelade då ovetande om min nuvarande kostnad men pressade sedan fram ett lägre belopp för ett annat (lite sämre abonnemang) men också det högre än min nuvarande månadskostnad.

Jag tyckte då att jag hellre bara ville fortsätta rulla på mitt nuvarande avtal men just den meningen hann jag inte riktigt säga färdig förrän A avslutade samtalet. Nu har jag kollat med Tele 2 hur mitt avtal ser ut och det är nu utan bindning, men tre månaders uppsägningstid och 229 kronor i månaden.

Jag tycker det var ett rent skurkförsök jag blev utsatt för igår. Försäljaren var väldigt väloljad och det stämde förstå inte alls med den spelade okunnigheten om hur mitt nuvarande avtal ser ut. Men någon skulle förstås tjäna pengar på att jag skulle börja betala 140 kronor mer i månaden och dessutom binda mig i två år!

Jag har bloggat om frågan tidigare.

https://larsbjurstrom.wordpress.com/2012/03/09/finns-det-lyckade-avregleringar/

Men visst är det bedrövligt att det verkar finnas verksamheter som bara försöker tänka ut konster och knep för att luras. De var nära att lyckas och jag undrar hur många som vet exakt hur deras månadskostnad och hastigheter är på till exempel sitt bredbandsabonnemang (jag vet bara kostnaden!).

För några dagar sedan skrev Ali Esbati en artikel i Dagens Arena som tar upp innovationer och kreativitet. Den ligger åtminstone av det här – läsvärd var den.

http://www.dagensarena.se/magasinetarena/ali-esbati-innovation-vs-pahitt