Bostadsbristens profitörer behöver hjälp av staten!

mars 15, 2017

Sedan marknadskrafterna fått ökat spelutrymme inom bostadssektorn har det mesta gått snett. Bostadsbrist, höga priser och segregation för att nämna några av de tydligaste effekterna.

Nu inser uppenbarligen marknadstillskyndarna själva att staten måste ”hjälpa till” om inte effekterna av marknadiseringen ska bli orimliga. Sedan SKL redovisat att det är byggarna som fördröjer eller stoppar byggandet av bostäder, särskilt i mindre kommuner så förordar Sveriges byggindustrier att staten ska gå in med lån och därmed ta den stora risken – vinsterna ska förstås gå till företagen. Det är ju en melodi vi känner igen!

I dagens DN (15 mars) finns följande ” Oavsett hur stort bostadsbehovet är så måste byggherrarnas kalkyler gå ihop, påpekar Björn Wellhagen, samhällspolitisk chef på Sveriges byggindustrier.” Det kanske låter rimligt men Wellhagen glömmer då att nämna att avkastningskraven från byggföretagen är betydligt högre på mindre orter, en kalkylränta på 7 – 8 procent är inte ovanlig och sådan avkastning ligger långt ifrån vad som är rimligt på bostäder som ska byggas för åtminstone 50 år.

Wellhagen föreslår därför (enligt DN) att staten ska ta den största risken genom en speciell sorts lån.

Men som sagt; Vi har hört och sett det förut: Företagen driver på för att marknaden ska få styra och plockar gärna hem vinsterna men när det gäller att få det att fungera för alla då ropar de på staten.

Annonser

Bostadsbristens profitörer

mars 14, 2017

Alltför många tjänar stora pengar på bostadsbristen och dessvärre är det också alltför många som får betala ett högt pris. Många av de tjänar de stora pengarna har också ett strakt inflytande över bostadsproduktionen och agerar systematiskt för att upprätthålla bostadsbristen.

Bland de stora profitörerna finns givetvis de stora byggföretagen men där finns också bankerna och deras oheliga allians bidrar starkt till bostadsbristen. Det är den omfattande avregleringen av bostadsmarknaden som har gjort det möjligt för företagen att hålla nere bostadsproduktionen och därmed kunna fortsätta tjäna pengar på bostadsbristen.

Den viktigaste intäktskällan för byggföretagen är höga priser för nyproducerade bostadsrätter och därför ransoneras bostadsrätterna så priserna hålls uppe. I DN idag tar äntligen SKL (SverigesKommunerochLandsting) ”bladet från munnen” och klargör läget. Av artikeln framgår ” I två tredjedelar av de kommuner som under perioden har antagit planer för bostäder har byggherrarna underutnyttjat dem möjligheter som ges.” Många har ropat men knappast hörts och istället har skulden lagts på kommunernas handläggning av planer och bygglov men nu har SKL gjort en med gedigen genomgång som tydligt visar hur det ligger till.

Egentligen har nog alla vetat men marknadsfundamentalismen har varit alltför stark för att ett marknadskritiskt har varit möjligt. Dessutom är det många, många andra, alltså förutom stora byggföretag och banker, som tjänar grova pengar. Det är mäklare, andrahandsuthyrare och privata fastighetsägare. I vissa fall handlar det om mycket stora pengar. Andrahandshyror på 15 000 för bostäder med ett bruksvärde på 6 000 är inte ovanligt.

En av de allra tydligaste slutsatserna i rapporten är att byggföretagen undviker mindre orter trots att bostadsbristen finns i nästan hela landet. Bara helt säkra investeringar är det som gäller. Kanske är detta en av de starkaste faktorerna bakom den mycket starka inflyttningen till stora städer.

Underlaget från SKL är en rapport som blev offentlig idag (tror jag). Rapporten är inte lika tydlig som SKL:s uttalande i DN. Här finns rapporten: https://skl.se/tjanster/press/nyheter/nyhetsarkiv/detaljplaneprocesseningethinderforbyggandet.11594.html

Jag har, förstås, i första hand en bild av hur det ser ut och fungerar på Gotland och det är mycket tydligt att byggherrar som tilldelats mark fördröjer kraftigt och jag är övertygad om att motivet är att hålla uppe bostadsbristen.

Här går det att hitta en insändare jag skrivit om detta för drygt ett år sedan: http://gotland.vansterpartiet.se/2016/02/20/det-ar-nu-vi-behover-bostader/

 

 

 


Avbryt bostadssamtalen och sätt fart på bostadsbyggandet

april 21, 2016

S/MP-regeringen har ännu inte gjort nånting på riktigt för att få fart på bostadsbyggandet. Den ökning av byggandet som skett är resultatet av den enorma bristen och inte på en politik som på allvar kan bygga bort bostadsbristen.

Just nu blockeras en vettig bostadspolitik av att regeringen väljer att försöka bli enig med alliansen om bostadspolitiken. En allians som under sina åtta år ställde till med bostadsbrist, ökade priser och ökad segregation.

Under tiden som regeringen förhandlar så händer inget nytt och beskedet om det nödvändiga investeringsstödet kommer inte. Ett investeringsstöd som riksdagen gav klartecken för förra året men som nu fastnat i regeringskansliet.

Det är mycket allvarligt att ett ”utlovat” investeringsstöd dröjer. Dels sprider sig förstås en stor tveksamhet om det överhuvudtaget kommer att genomföras och dels kommer säkert många att vänta in besked innan projekten drar igång. Ingen vill ju bygga fel avseende ytor, energieffektivitet eller nåt annat och därmed riskera ett uteblivet stöd och den förordning som regeringen har på gång förväntas ju reglera detta ganska noga.

Vi har absolut rätt att kräva mer av en socialdemokratiskt ledd regering. Det väldigt pressade läget kräver mer än samtal med alliansen, samtal som dessutom förväntas pågå flera månader till!

Jag stjäl här några rader ur förslaget till partiprogram som ska behandlas på Vänsterpartiets kongress i början av maj:

De senaste decenniernas nedrustning av den sociala bostadspolitiken har visat att marknaden inte kan förse alla med en god bostad till överkomlig kostnad. Samhället måste återta initiativet och återupprätta det demokratiska inflytandet över och ansvaret för bostadsförsörjningen.

Just så är det! Därför är det knappast rimligt att göra upp med alliansen om den framtida bostadspolitiken.


Marknadshyror gynnar bara fastighetsägarna

augusti 4, 2015

Marknadshyror kommer att leda till ökad segregation och rikare fastighetsägare. Men det hindrar inte att det finns många som förespråkar marknadshyror och den 30/7 gjorde GA (Gotlands Allehanda) det i sin ledare. Idag har jag ett svar i GA som jag också publicerar här, i något bearbetat skick.

Det är egentligen ingen ny väg utan mer ett fullföljande av den bostadspolitik som Bildtregeringen inledde med mer makt till marknadskrafterna och mindre möjlighet till demokratiskt inflytande och förstås mindre social bostadspolitik.

Nu kan vi se effekten av den politiken, som socialdemokraterna dessvärre inte ändrade. Ökade kostnader, stora spekulationsvinster, segregation och bostadsbrist! Och det är alltså mer av den politiken som GA förordar.

Minskade regleringar har inte lett till lägre kostnader, istället har effekten varit den motsatta. Och när investeringsstödet avskaffades av Reinfeldtregeringen 2006 så ökade byggkostnaderna precis tvärtemot vad regeringen påstod skulle inträffa. Och förstås så upphörde byggandet av hyresrätter nästan helt och hållet under flera år. Det bidrog förstås kraftigt till bostadsbristen.

Jag är bedrövad över att det finns moderatledda kommuner som inte vill bygga fler bostäder men problemet är framförallt att de privata intressen som fått ett allt större inflytande över byggandet bara vill bygga så mycket, eller så lite, så att bostadsbristen behålls. Då ökar nämligen möjligheterna att tjäna pengar!

GA:s ledare jämför Sverige med den mer avreglerade bostadssektorn i Belgien. Där finns marknadshyror men där finns också ”social housing”, dvs särskilda bostäder och områden för de fattigaste. Den sortens bostadspolitik har det hittills funnits enighet om att säga nej till i Sverige. Vi har redan för mycket segregation och politiken måste istället inriktas på att bekämpa segregationen.

Och vem tror egentligen på att marknadshyror löser ett enda viktigt problem? En hel del hyresgäster skulle få kraftigt bökade hyror, i vissa fall med över 100 procent, enligt en färsk utredning från maj. Är det nån som tror att en enda hyresgäst skulle få hyran sänkt?

Mest skulle hyran öka i de stora städernas innerstäder och här på Gotland förstås också i Visby innerstad. Alltså i områden där det knappast är möjligt att tillgodose det stora behov av nya bostäder vi har. Det är alltså en total felsyn att marknadshyror skulle öka byggandet.

För att få till stånd ett ökat byggande är det tvärtom lägre hyror som krävs så att de som behöver bostad verkligen har råd att flytta in i de nybyggda bostäderna. Marknadshyror löser heller inget viktigt problem men kommer att göra fastighetsägarna rikare.

Därför är det bra att regeringen nu öppnar för möjligheten att åter ge investeringsbidrag till byggande av hyreslägenheter. Men det förslaget behöver skärpas och det måste förstås gälla hela landet.

 

 


Bygg före desperationen

maj 3, 2015

Läget på bostadsmarknaden (?) håller på att bli alltmer pressat. Byggandet håller visserligen så sakteliga på att rulla igång men det är långtifrån tillräckligt och dessutom måste frågan ställas om det är rätt byggande som planeras och byggs.

Efter många år med succesivt minskat demokratiskt inflytande håller nu marknadskrafterna på att få chansen att ytterligare ta greppet och kanske börja avskaffa de sista, men viktiga, resterna av regler. Regler som ska skydda hyresgäster, som ska begränsa segregation och som ska bidra till att det ska vara för möjligt för alla att ha en egen riktig bostad.

Vi måste vara mycket medvetna om hur mycket nyproducerade bostäder betyder för hela bostadsmarknaden. Nyproduktionen bidrar mycket starkt till att sätta priset också på gamla bostäder. Det är förstås ett av skälen till att starka krafter inte försökt hålla tillbaka när kostnaderna för nya bostäder rusat iväg. Det är helt enkelt många som tjänar på att priserna sticker iväg – både stora företag och massor av enskilda ägare till villor och bostadsrätter.

För hyresbostäder är inte mekanismerna exakt de samma men hyresmarknaden kommer förstås inte att fungera om hyrorna mellan nya och gamla bostäder skiljer sig väldigt mycket.

Vi är nu på väg att på allvar ta itu med det stora underskottet av hyreslägenheter på Gotland och då i synnerhet i Visby. Det krävs flera hundra lägenheter men det krävs också att de nya lägenheterna kan byggas till priser som är rimliga för de flesta.

Tyvärr verkar det vara ganska främmande i den gotländska politiken att på allvar diskutera kostnader för bostadsbyggande, trots att det är så avgörande och att det finns med i Region Gotlands bostadsförsörjningsplan (kolla hemsidan).

När jag kollar på Gotlandshems lediga lägenheter så framgår att de för fem som just nu finns så har den som stått i kö längst bland de som anmält intresse stått i kö mellan 8 och 16 år. Sådana köer fungerar förstås inte och troligen kommer den som får lägenheten i flera fall ha färre köpoäng men länga väntetider handlar det om.

Jag hör just en forskare från Chalmers som i ”God morgon världen” (P 1) väljer att peka ut ”regleringen” i Sverige som orsaken till problemen. Men hur ser det ut i andra länder utan den svenska regleringen? Trots bristerna i Sverige har vi knappast något att hämta från länderna i vår omvärld. Där finns, minst, samma bostadsbrist och det går att se bland annat att ”unga” som flyttar hemifrån är äldre i alla andra europeiska länder än de är i Sverige. Det finns också en ännu värre segregation genom att ”social housing” förekommer i många länder.

Men det är precis så här det låter bland marknadsförespråkarna. De tror att om de sista resterna av reglerna tas bort så kommer bostadsmarknaden att fungera. Det är kanske sant i en mening men det kommer inte att ge alla en bra bostad till rimliga kostnader. De sista årens avregleringar visar väl att motsatsen skulle inträffa. Ännu större vinster. Ökad segregation. Mer bostadsbrist. Men det är sådana förslag som kan lanseras när desperationen har gått långt.

En liten försmak av de desperation som kan komma framkom på DN-debatt igår. Där förordas helt öppet ökad segregation och dessutom som en god sak. Det handlar då om studentbostäder som ska byggas efter andra regler och framförallt på platser där studenterna verkligen kan umgås med varandra utan inblandning av andra! Argumentet är att kontakterna under studenttiden är så viktiga – ja just det – därför ska väl högskolor och universitet vara en del i samhället!

Du som tvivlar på tesen att nyproduktionen betyder väldigt mycket: Kolla på elproduktionen och elpriserna. Där såg vi för några år sedan (2006…) kraftiga prisökningar när en mycket liten del av elproduktionen blev dyrare, pga nya regler. Och de senaste åren när gröna certifikat har fått fart på ny produktion som har små marginalkostnader.

 

http://www.dn.se/debatt/sarskilda-byggregler-kan-losa-studentbostadskrisen/