Bostadsbyggandet viktigare än ränteavdragen

augusti 15, 2015

Byggandet av nya bostäder har stor betydelse för hur hela bostadsmarknaden fungerar. Litet byggande till höga priser skapar bostadsbrist (förstås) men också stora vinster till de som redan har en eget ägd bostad. Högre nivå på byggandet och prisvärda nyproducerade bostäder lägger grunden för att alla ska kunna få ett bra boende men pressar också priserna vid försäljningar av äldre bostäder.

Därför bör ett högt bostadsbyggande med rimliga priser vara en högt prioriterad fråga för Vänsterpartiet. Det är förstås också viktigt att de nya bostäderna är bra och har lägen som inte uppfattas som ett tredjehandsval. Därför måste stor möda läggas på att åstadkomma/skapa bra lägen med attraktiva omgivningar, bra service och andra kvaliteter som gör bostäder attraktiva.

Visst kan ränteavdragen starkt ifrågasättas, så som förutsättningarna nu ser ut, men det finns goda skäl att tro att slopade eller kraftigt sänkta ränteavdrag skulle minska byggandet. Därmed skulle flera problem snarare öka än minska om inte andra, mycket kraftfulla, åtgärder sätts in. Jag saknar dessvärre den diskussionen helt och därför är risken uppenbar att det ”bara” blir ränteavdragen som kommer upp på bordet.

En självklar möjlighet är förstås att införa ganska generella investeringsbidrag till byggande av alla bostäder. Ett annat alternativ är ett investeringsbidrag till hyresbostäder och att behålla, helt eller delvis, ränteavdragen för ägda bostäder men också införa en fastighetsskatt som då även skulle omfatta bostadsrätter.

Ränteavdragen är ju konstruerade som en del av ett ”större system” där kapitalintäkter, till exempel aktieutdelningar, beskattas med 30 procent och kapitalkostnader, bland annat räntor, kan dras av med 30 procent. I detta ”system” fanns också fastighetsskatten som var tänk t så här. Om pengar investeras i en bostad som man använder för eget boende så kommer en del av avkastningen som lägre boendekostnad och den ska beskattas som alla andra förtjänster av investeringar.

Men sedan ett antal år är fastighetsskatten, i stort sett, avskaffad och den har aldrig funnits för bostadsrätter som tidigare var ett stort undantag i skattereglerna.  Ett liknande undantag har aktualiserats för investeringar i vindkraftverk där delägarna då skulle kunna få billigare el utan kapitalbeskattning, jag har för min del aldrig tyckt att just det varit en smart en lösning.

Jag tycker att en riktig fastighetsskatt skulle återinföras och då gälla också bostadsrätter. Ett återinförande skulle kunna ske succesivt och vara ett alternativ till avskaffande av ränteavdrag.  För många skulle effekten bli densamma men för de som inte behöver låna till bostaden, de som har mycket pengar alltså, skulle det vara oförmånligt men framförallt skulle det vara ett sätt att hålla uppe byggandet och gärna då genom att fullfölja nuvarande regler med skattefrihet de första fem åren.

Jag tror att avskaffade, eller kraftigt minskade, ränteavdrag drabbar bostadsbyggandet men också försvårar en rimlig kapitalbeskattning. Möjligen är det därför det verkar finnas en hel del stöd för avskaffade ränteavdrag och förstås det just nu låga ränteläget.


Fastighetsskatt och byggande!

oktober 18, 2014

Byggföretagens ransonering av byggandet har skapat stora sociala och ekonomiska problem. Tyvärr verkar debatten nu framförallt handla om hur de ekonomiska riskerna ska undvikas och väldigt lite handlar om hur alla ska få ett bra boende.

Men jag kan ändå hålla med om förslaget om att återinföra en riktig fastighetsskatt, som två ekonomiprofessorer för fram på DN-debatt idag. Men mina skäl är till stor del helt andra.

Alla kapitalinkomster bör beskattas och en rätt utformad fastighetsskatt är ett sätt att beskatta det kapital som finns i fast egendom (mark och byggnader). Jag tycker därför att det är tveksamt att utöka denna skattefrihet till nya områden, till exempel energiproduktion/konsumtion.

Dessutom är det ju så att en stor del av de ökade fastighetsvärden som vi sett har tillkommit genom åtgärder och samhällsförändringar som hela samhället betalat för. Det kan vara byggandet av en högskola/universitet eller en ny tunnelbanestation för att ta två enkla exempel.

En återinförd fastighetsskatt kan också vara ett sätt att utjämna ekonomiska skillnader mellan gamla och nya bostäder och därmed bidra till ett ökat nybyggande. Tyvärr verkar intresset för just detta vara väldigt litet och debatten verkar mer inställd på hur vi ska klara oss trots bostadsbrist.

För två veckor sedan handlade Ekonomiekot (P 1)om hur riskerna med en allt högre skuldsättning för hushållens bostadslån skulle hanteras. Många förslag nämndes och diskuterades. Det var amorteringskrav, bolånetak och möjligheten för gräns för hur stora lån till rörlig ränta som ska tillåtas, för att nämna några exempel. Ingen nämnde däremot möjligheten att minska bostadsbristen som driver upp bostadspriserna. Det verkar som om vi gett upp eller kan det rentav vara så att alltför tjänar stora pengar på de stora prisökningarna och det är dom som sitter på beslutande positioner och i debattprogrammen! Lyssna själv på Ekonomiekot, 4 oktober;  http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/437952?programid=3626

De förändringar som krävs handlar i hög grad om att bryta bygg- och bostadsföretagens makt över byggandet. Marknaden ska inte längre få styra och då för förstås inte heller kommunerna använda ”marknadslogiken” vid till exempel försäljning av mark. Bygg- och bostadsföretagen har tydligt använt sin ökade makt, som följde av avvecklingen av bostadspolitiken, till att ransonera byggandet för att kunna hålla uppe priserna.

Dessutom måste nya planeringsinstrument börja användas för att bryta den allt starkare centraliseringen. Elementärt borde vara att nya områden byggs så att de verkligen fungerar med en bra lokal service, både offentlig och kommersiell. Det borde väl vara rimligt att de gigantiska köpcentra som byggs upp kan vara med och finansiera en bra lokal service så att de allra flesta kan klara sina dagliga inköp på gång- eller cykelavstånd från hemmet.

Återupprätta allmännyttan och hyresrätten som bra alternativ för alla. Då måste hyresrätten bli en boendeform som har rimliga hyror och stor trygghet. Två krav som var självklara för 20år sen men som nu alltmer luckras upp. Hyrorna har stuckit iväg alldeles för mycket och besittningsskyddet (rätten att bo kvar) hotas alltmer av möjligheten till ganska gostyckliga hyresökningar.

Bra fungerande utbud av hyresbostäder är viktigt av flera skäl. Dels, förstås, är det en möjlighet för den som inte har de ekonomiska resurser som krävs för att köpa en bostad men möjlighet att hyra en bra bostad till rimlig kostnad är också ett sätt att hålla nere en orimlig spekulation på bostadsmarknaden. Det går helt enkelt inte att sälja en bostad till vilket pris som helst om en likvärdig bostad går att hyra till en rimlig hyra.

För att komma hela vägen till en bra bostadspolitik behövs också någon typ av stöd till byggande av hyreslägenheter, åtminstone så att det blir rättvisa mellan olika upplåtelseformer.


Fastighetsskatt fungerar.

februari 21, 2013

17 eller kanske 25 miljarder beräknas en ny tunnelbanelinje kosta. Igår föreslog Socialdemokraterna i Stockholm just att en sådan, en lila linje, ska byggas. En ny linje ska minska trängseln och öka möjligheterna till bosstadsbyggande när nya områden får tillgång till bra kollektivtrafik.

DN Stockholm beskriver lite mer i detalj och olika reaktioner på förslaget. Kostnaderna och finansieringen blir förstås blir förstås en viktig fråga. Staten förutsätts vara med och betala. Kanske är det rimligt men i Socialdemokraternas egen presentation pekar de också på en annan finansieringsmöjlighet, som nämndes i DN:s första version av nyheten men nu inte getts utrymme.

Så här skriver Socialdemokraterna i Stockholms län på sin hemsida:

”Lila linjen beräknas bli 17 kilometer lång till en kostnad av cirka 17 miljarder. Vi vill se över finansieringsmodeller för hur stigande markvärden kan tas till vara. Fastighetsutveckling, statlig medfinansiering och intäkter från trängselskatten kan också bidra till utbyggnaden.”

Jag tänker framförallt på ”hur stigande markvärden kan tas till vara” och det låter väl ganska rimligt men hur tänker man sig göra. Det var ju så här som fastighetsskatten skulle fungera och till stor del också gjorde. Det problem som uppfattades alltför stort var att många blev miljonärer mot sin vilja! Tänk om omsorgen om de som blir fattiga mot sin vilja var lika stor som de borgerligas omsorg om de ”motvilligt” rika.

Om fastighetssatten inte används så kommer väl en större del av kostnaden att läggas på nyproducerade bostäder och därmed kommer priserna på befintliga bostäder att ytterligare öka. Ingen borde tycka att det är rimligt men kanske är styrkan och förmågan att bilda opinion ändå sådan att det orimliga får gälla.

Socialdemokraternas förslag omen ny tunnelbanelinje visar att det är dags att ta upp diskussionen om en ny form av fastighetsskatt. Vem vågar?


Fastighetsskatt är bra!

maj 4, 2012

Ett väl fungerande välfärdssamhälle förutsätter att det är möjligt att ta in skatter som solidariskt betalar alla de tjänster som idag bedrivs inom offentliga sektorn. Därför är det ganska obegripligt att bostadsfastigheter idag knappast allas beskattas.
Nu håller en utredning på att se över alliansregeringens hafsverk (läs gärna mer på slutet av detta inlägg) och föreslår en lite mer differentierad fastighetsskatt mellan landets olika delar, beroende på att fastigheterna är så olika mycket värda.

Snabbt är (förstås) Villaägarna där och protesterar på DN-debatt. Och visst pekar de verkligen på något intressant – alltså skillnaden som finns, och som tidigare var ännu större, mellan villor och bostadsrätter. Bostadsrätter betalar knappast någon fastighetsskatt/fastighetsavgift alls. Men det finns förstås (minst) två sätt att ta bort en skillnad.

Dagens skattesystem bygger på att avkastning på investeringar ska beskattas. Räntan på bankkontot och aktieutdelningar för att nämna de tydligaste exemplen. Men dit hör också vindkraftverk om investeringen ger rätt till billig el. Den senare frågan är det ju strid om och där är det högern som vill beskatta och de mer vänsterinriktade är beredda att förorda skattefrihet. I just denna fråga stödjer jag högern! Jag tycker att det är rimligt att alla investeringar som ger avkastning ska beskattas, dvs avkastningen eller en rimlig bedömning av avkastningen ska beskattas.

Därför bör vi ha en fastighetsskatt som påminner om den tidigare och där bör även bostadsrätter ingå. Och vi bör definitivt inte skattebefria den billiga elen som en del kan få genom att investera i ett vindkraftverk. Visst skulle en ny riktig fastighetsskatt riskera att slå ganska hår mot en del som nu köpt villor och bostadsrätter och inte kalkylerat med denna kostnad. Men med ett successivt införande och genomtänkta skyddsmekanismer skulle en fastighetsskatt säker kunna bidra med bortåt 100 miljarder om året till välfärdens tjänster.

Jo, visst var regeringens avskaffande (åtminstone delvis) fastighetsskatten ett hafsverk, annars skulle den sittande utredningen inte behövas men; Kanske var förändringen av fastighetsskatten ett av regeringens viktigaste beslut för att krisen inte skulle slå så hårt i Sverige. Just när fastighetspriserna kraftigt började sjunka i praktiskt taget hela världen så sänktes skatten på just fastigheter i Sverige. Så hade regeringen inte tänkt sig – när besluten togs, sent 2006, så fanns inte den kommande krisen alls i tankarna. Alla beslut som då togs utgick från att de goda tiderna skulle fortsätta men började genomföras när krisen slog hårt 2008 och 2009.