Fungerar målstyrning?

mars 28, 2014

Idag redovisar Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer att nås. Allvarligt men knappast förvånande. En bra miljöpolitik innebär förändringar av stora delar av samhället, förändringar som kanske inte alla gillar. Det borde vara självklart att analysera vilka förändringar som krävs och vilka målkonflikter som kommer att finnas.

Men målstyrning bygger på den naiva tanken att det inte finns målkonflikter som behöver klargöras innan målen antas. Och ännu mindre ingår de åtgärder som behövs för att nå målen. Det strider mot målstyrningens hela väsen men det skulle förstås vara ett sätt att se målkonflikterna.

Så här beskriver Naturvårdsverket varför miljömålen inte nås: ”det finns flera orsaker till att många miljökvalitetsmål och etappmål blir svåra att nå. En orsak är konflikterna mellan miljöhänsyn och andra samhällsintressen. Många gånger går ekonomi före miljöhänsyn hos olika aktörer. Tydligare prioriteringar och bättre samordning mellan miljömål och andra samhällsmål är nödvändigt för öka möjligheten att nå miljömålen.”

Precis så. Allt annat är faktiskt väldigt naivt.

Målstyrningen lanserades som nån sorts tulipanaros på allvar i slutet av 80-talet. Det blev ett stöd för New Public management genom att den, eventuella, politiska styrningen placerades långt ifrån verksamheten. Det är dags att på allvar ifrågasätta den svaga demokratiska styrning som New Public Management lett till. Ibland blir det inget resultat alls, som med miljömålen. Och ibland blir utfallet nånting som knappast ingen förväntade sig, eller som åtminstone inte redovisades, som med Riksbanken och penningpolitiken. Jag tror det här är allvarligt för demokratin.

Jag har bloggat om detta tidigare, då skrev jag bland annat:

”Det borde vara självklart att politiska mål åtföljs av åtgärder och en analys av målkonflikter men genom målstyrning så kan de politiskt ansvariga låtsas/intalas att det inte behövs. Men så är förstås inte fallet och idag kom ett nytt tydligt exempel.”

https://larsbjurstrom.wordpress.com/2010/03/23/malstyrningens-dod/

https://larsbjurstrom.wordpress.com/tag/vansterpoltik/

 

Annonser

Det är en tydlig vänsterpolitik som behövs

december 27, 2012

Idag blir den svenska miljöpolitiken utdömd av ett antal forskare/akademiker på DN-debatt. Tyvärr har de nog i allt väsentligt rätt. Miljöpolitiken kräver en betydligt större samhällsförändring än vad regering och riksdag hittills varit beredda att genomföra. Endast två av sexton miljömål kommer att uppnås.

Men inte heller artikelförfattarna är särskilt tydliga med vad som behövs, istället ägnar de sig framförallt åt spekulationer om vad som kan tänkas har orsakat att miljöpolitiken inte alls ens har nått upp till de mål som riksdagen själv har beslutat om. Några antydningar om hur en bättre politik skulle kunna se går dock att utläsa och det leder till en tydlig vänsterpolitik, men det är ”förstås” ett ord om inte används i artikeln.

Jag syftar framförallt på deras skrivningar:

”Då måste politikerna bryta de ideologiska blockeringar som i hög grad lämnar ansvaret för planetens framtid åt aktörerna på marknaden.”

Men det kräver ocksåen rättvis fördelningspolitik så att alla har råd med omställningen, och rättvisa spelregler så att inte samhällets privilegierade tillåts att ta för sig oproportionerligt ur resurskakan. ”

Mindre marknadsstyrning och rättvisare fördelning alltså. En tydlig spark i magen på regeringen Reinfeldt som ju satsat ju på mer marknadsstyrning och en politik som inneburit ökade inkomstskillnader och nya klassorättvisor.

I just diskussionen om riksdagens sexton miljömål borde dessutom finnas ytterligare en aspekt som handlar om politikens redskap och implementering. Miljömålen är ju ett försök att använda just målstyrning och mer eller mindre överlämna genomförandet till myndigheter och företag, men det är ett väldigt naivt sätt att se på samhället och politiken. En stor del av politiken ställs ju på prov när den konfronteras med andra intressen och därför kan inte en trovärdig politik utformas bara som en önskelista/mål utan att förses med redskap och resurser om hur den ska genomföras.

Riksdagens miljömål är tyvärr en övertydlig illustration att målstyrning inte fungerar på ett rimligt sätt. Jag skrev på min blogg om detta redan i mars 2010 när regeringen redovisade att endast ett av sexton miljömål skulle klaras.