Marknaden fungerar inte!

juni 28, 2013

Eftersom marknaden inte fungerar borde det vara dags att kommunalisera kommunerna.

Idag redovisar regeringens utredare Johan Höök, på DN-debatt, huvuddragen i en utredning som försöka åtgärda de värsta bristerna med privata utförare inom välfärdsområdet. Förslagen kommer knappast att lösa de viktigaste frågorna men utredningen har en mycketb intressant beskrivning av hur de så kallade valfrihetsreformerna fungerar:

”Kommuner och landsting har dock alltid det övergripande och yttersta ansvaret för verksamheten i förhållande till medborgarna. Det går inte att säga att kvalitetsbrister får lösas genom att medborgarna väljer en annan utförare. Kommunerna och landstingen måste se till att verksamheten håller den kvalitet som anges i lagar och andra föreskrifter.”

Se där – vilken spark i magen på alla tillskyndare av att införa kundvalsmodeller där själva grundtanken är att och marknadsmekanismerna leder till bra kvalitet. Jag har aldrig trott på det resonemanget en att den borgerliga regeringens utredare så grundligt skulle såga de borgerliga idéerna var kanske inte helt väntat även om verkligheten tydligt visat att det förhåller sig som Johan Höök påstår.

Därmed borde väl saken vara ganska klar. Dags att kommunalisera kommunerna! Men istället väljer Johan Höök att föreslå att verksamheterna ska kunna fortsätta drivas av privata företag med vinstintressen och samtidigt styras allt hårdare av kommunerna. Risken är uppenbar att det som blir kvar är det sämsta av två system.

Vinstintressena bli kvar och på nåt sätt måste vinsterna betalas. Brukarna eller personalen eller kanske både ock!

Ökad byråkratisering för att kontrollera och i bästa fall förhindra de värsta avarterna. Risken är uppenbar att den ökade kontrollen och byråkratiseringen försvårar möjligheten till lokala och kreativa lösningar som jag är övertygad om att vi behöver mer av. Dessutom kostar kontroll och kontrollsystem pengar! Och givetvis måste en ändamålsenlig kontroll bli mycket mer omfattande när utföraren drivs av vinstintressen.

Och inte på något sätt nämns i DN-artikeln som utredaren skrivit om hur segregationen ska hållas tillbaka eller hur kundvalsmodellerna ska kunna förenas med garantier om bra service i hela kommunen. Det finns väldigt många exempel på hur redan resurssvaga områden har ytterligare utarmats när privata aktörer skummar marknaden.

Hellre demokrati än marknad! Dags att kommunalisera kommunerna!

 

http://www.dn.se/debatt/okad-kontroll-och-insyn-over-de-privata-utforarna/

Annonser

20-årigt fiasko

augusti 1, 2012

När det så kallade producentansvaret infördes för snart 20 år sedan så var en grundläggande idé att det var marknaden och företagen själva som skulle lösa viktiga miljöproblem. Producentansvaret omfattande inledningsvis förpackningar och tidningspapper och har sedan utökats något.

Syftet var att påverka hela produktionskedjan till mer miljövänliga, i första hand återanvändbara, förpackningar. Därför skulle hela ansvaret läggas på producenterna och kommunerna skulle hålla sina fingrar borta.

Som enskilda konsumenter har vi framförallt kommit i kontakt med producenterna genom de inlämningssystem/återvinningsstationer som efter hand har byggts upp, men som fortfarande, nästan 20 år efter starten, ännu inte finns överallt. Och där de finns fungerar det ofta dåligt.

Producenterna organiserade sig snabbt i så kallade materialbolag som naturligtvis inte alls hade nån verklig möjlighet att påverka de enskilda företagens produktion och förpackningsdesign. Istället blev materialbolagens uppgift att hitta kryphål i regelverket och på så många sätt som möjligt slippa undan det ansvar som var själva tanken med producentansvaret. Ren marknadslogik alltså: Gör det som är mest lönsamt!

Tyvärr har också den centrala tillsynsmyndigheten, Naturvårdsverket, hjälpt producenterna att slippa undan. Naturvårdsverket har framförallt varit alltför passivt men också aktivt bidragit till misslyckandet. Jag ska här bara nämna två tydliga exempel:

2004 började Naturvårdsverket redovisa plast som förbränns blandad med övriga hushållssopor som återvunnet genom energiutnyttjande. Detta var ett helt nytt synsätt som troligen inte föresvävade nån när producentansvaret infördes. Det innebär att de förpackningar som är sämst ur återvinningssynpunkt gynnas i systemet dvs tvärtemot själva syftet. (Numera har det ändrats igen).

Den förändring av insamlingen som riksdagen beslutade om 2003, med insamling mer nära de boende, struntade Naturvårdsverket i att försöka få producenterna att genomföra. Istället uteslöt Naturvårdsverket de organisationer som företrädde de boende ur det centrala kretsloppsrådet eftersom de hävdade riksdagens beslut.

Och det är inte alls bara insamlingsorganisationen som inte fungerat. Det kanske rentav är det som fungerat bäst! Under den tid som producentansvaret gällt för förpackningar så har mängden förpackningar ökat med 75 procent. Under den tid som producentansvaret har gällt så har flera retursystem försvunnit och det som finns kvar fått en kraftigt minskat andel. Detta trots att hela syftet var att minska materialåtgången till förpackningar.

Nu verkar det finnas en chans att det kommer en utredning som kommer att föreslå en förändring av producentansvaret och det är verkligen på tiden. DN rapporterar kort om detta idag. Det är bara att hoppas att förändringen blir tillräckligt omfattande genom att:

Inse att marknaden inte löser så här omfattande systemfrågor.
Ta itu med hela frågan, inte bara insamlingen.
Ge kommunerna en verklig chans att bygga in detta i en samhällsstyrd infrastruktur.
Lägg inte några viktiga frågor hos Naturvårdsverket.