Rotavdragen hotar välfärden

maj 1, 2013

Jag har skrivit det förut. Rot- och rutavdragen hotar välfärden. Rot- och rutavdragen är väldigt orättvisa.

Ikväll har Uppdrag granskning visat det (väl) alla visste; kontrollen är svår och bristfällig och det leder till att kostnaderna för rot- och rutsystemen ökar. Ska jag vara uppriktig så trodde jag nog kontrollen var lite bättre än skatteverket anser sig ha möjlighet att göra.

För någon vecka sedan beskrev P 1- programmet Kaliber att en stor del av rotjobben dessutom utförs av svart arbetskraft.

Och precis som väntat är det i första hand redan välbeställda som kan utnyttja avdragen.

Det borde vara självklart också för den här regeringen att noga fundera över om avdragen överhuvudtaget är rimliga och i så fall vilka förändringar som krävs. Tyvärr kommer nog ändå ingen sån omprövning. Rot- och rutavdragen ger helt enkelt borgarnas egna väljargrupper alltför stora fördelar.

Läs gärna mina tidigare bloggar, en av dem handlar faktiskt om just den frågan som Uppdrag granskning tog upp ikväll. Den skrevs i september 2011 så frågan är som sagt inte ny.

 

https://larsbjurstrom.wordpress.com/2011/09/30/gokungen-rot/

https://larsbjurstrom.wordpress.com/2012/11/30/rutavdraget-underminerar-valfarden/


Får forskare göra hur som helst?

december 18, 2012

Kanske är priset för fri forskning att en del forskare gör propaganda när de presenterar sitt material. Idag presenterar två forskare hur se ser på de RUT-avdragen och vad som blivit konskevensen av RUT-avdragen.

Enligt artikeln på DN-debatt har forskarna (?) kommit fram till att ett av de största problemen för de som jobbar inom sektorn är att det förs en kritisk debatt om de arbeten som subventioneras med RUT-avdragen.

Alldeles uppenbart är att de jobb som forskarna i första hand skriver om i sin artikel, städning i hemmen, aldrig kommer att bli välbetalda eller ges ett sånt innehåll så att Vesa och Lars, forskarna som skrivit artikeln, kommer att söka sig dit. Men Vesa och Lars väljer att jämföra med andra jobb som de troligen inte eller kommer att söka för att visa att hushållsarbete innehåller en del fördelar.

Det tycks som om Vesa och Lars har missat att det förs en kritisk debatt också om arbetsvillkoren i andra branscher, bland annat för att många jobb är hårt styrda och övervakade.

Jag har inte uppfattat att den huvudsakliga kritiken mot RUT-avdragen handlar om att just de jobben är mycket sämre än alla andra jobb. Men för Vesa och Lars blir kritiken mot en del arbetsförhållanden det stora arbetsmiljöproblemet.  För att visa det ägnar de sig bland annat åt ett rejält sifferdribblande, eller vad sägs om följande formulering som de använder på DN-debatt:

”Det är tydligt att nedlåtenheten är ett av hushållsarbetarnas viktigaste arbetsmiljöproblem. Mer än var fjärde uppger att påståendet om att andra människor ser ner på deras arbete stämmer ganska eller mycket väl. Mindre än fyra av tio säger att påståendet inte stämmer alls.” Ett tydligt försök att manipulera tanken.

Det är ju uppenbart att det är fler som inte tycker att andra ”ser ner på arbetet” men skrivningen leder tanken åt motsatt håll. Dels försöker ”forskarna” genom ordvalet att få 26 procent att låta mer än 39 procent. Dels har de lagt samman två svarsalternativ för att få fram ”26 procent” men till de ”39-procenten” räknas bara den gruppen som uttryckt sig säkrats, alltså inte ”ganska-gruppen”.

För mig handlar RUT-avdragen av hur vi ska klara välfärden. Hur ska den finansieras och hur ska vi se till att de som har de största behoven av vård och omsorg också får den. RUT-avdragen går i motsatt riktning.

Bland förespråkarna för RUT-avdragen har många framhållit att RUT-jobben ger många utan utbildning en chans att ta sig in på arbetsmarknaden. I den forskning som Vesa och Lars gjort tidigare har de till stor del funnit att det inte alls är människor med särskilt svag utbildning som jobbar. Den vanliga hushållarbetaren är ”42-årig svensk kvinna som har avslutad grundutbildning och minst gymnasieskola eller yrkeshögskoleutbildning i bagaget ” enligt högskolans (Kristianstad) hemsida.

Visst kan man tycka att det är märkligt att detta inte framhålls. Det slår ju faktiskt sönder en hel del av argumentationen hos förespråkarna. Men uppenbarligen passar inte det de två aktuella forskarna.

Tyvärr ligger inte deras allra senaste rapport tillgänglig, trots att det påstås på DN-debatt, så därför har jag uppskattat 26 respektive 39 procent för att illustrera vad mer än var fjärde och mindre än fyra av tio betyder. Mindre än fyra av tio kan ju vara 1 procent också om man hårdrar innebörden.

Mycket mer kan sägas men en viktig slutsats är att forskarna måste granskas!