Funkar grön skatteväxling?

juni 30, 2019

Idag (30/6) är det lite av skatteväxlingens dag i Almedalen, dvs det är Miljöpartiets politik som uppmärksammas. Visst låter det rimligt att öka skatten på miljöfarlig verksamhet och sänka skatten på arbete.Tanken är förstås att miljöfarlig verksamhet ska minska och att en del arbetsintensiv verksamhet ska kunna öka, till exempel reparationer av trasiga prylar, men jag tror att vi måste inse att det finns stora begränsningar och en del problem.

Skatter tas ju i första hand ut för att finansiera gemensamma offentliga utgifter, till väldigt stor del välfärden, därför är det en viktig fråga om ekvationen kommer att gå ihop. Ett annat syfte med skatten kan och bör vara att utjämna orättvisor och därför är det viktigt att bedöma hur högre ”gröna skatter” påverkar för olika personer och hushåll och hur detta kan mötas med skatterna på inkomster och förmögenheter.

Med stor säkerhet kommer höjda miljösktter att slå relativt hårt mot många med måttliga inkomster eftersom även om förbrukning av bensin och annan energi till viss följer inkomsten. Visst kan ändrade inkomstskattera och en del andra insatser kompensera men det är givetvis ett stort problem att regeringen utlovat att värnskatten, som bara betalas av de med höga inkomster, ska avskaffas! Dessutom skulle vi behöva mer resurser till välfärden, alltså högre skatter.

Förra året uppgick skatten på arbete till 1 240 miljarder (till staten och kommunerna sammantaget) och alla punktskatter uppgick till 130 miljarder, varav cirka 85 miljarder är tydligt miljörelaterade. En fördublling av alla punksskatter skulle alltså kunna betyda att skatten på arbete kan sänkas med 10 procent, dvs om inte konsumtionen som beskattas kommer att minska och det är ju det som är meningen. Bensinpriset skulle öka med ungefär 9 kr per liter för att nämna ett exempel, och kommer givetvis att påverka bensinförbrukningen.

Huvudinriktningen är förstås att istället stimulera alternativa energilösningar inom transportsektorn och i samhället i övrigt. Flera av de uppläggen, till exempel mindre anläggningar för solel , bygger idag på ganska kraftiga bidrag från staten, ingen energiskatt, 60-öre bidrag per kWh (för den el som ”säljs) och dessutom investeringsstöd.

E 85 och biogas utgår ingen energiskatt eller koldioxidskatt, de skatter som för bensin uppgår till 7 kr per liter.

Inom ramen för nuvarande skattesystem är det troligen en stor utmaning att upprätthålla inkomsterna från punktskatter med tanke på att många koldioxidsnåla lösningar är praktiskt taget skattefria och nu ganska snabbt ökar i omfattning. Att dessutom utlova sänkta skatter på arbete tycker jag är väldigt vidlyftigt och riskerar att slå tillbaka.

Min slutsats är att en ”grön skatteväxling” inte rätt väg att gå. Tankarna är att enkla marknadsprinciper ska leda till att alla gör det som är bäst för den egna plånboken och summan blir ett mer miljövänligt agerande. Utmaningen att klara klimatutmaningen är större än att hoppas på de egna plånböckerna. Klimatet är verkligen en gemensam angelägenhet som kräver ett samlat agerande och där alla gör sin insats i förvissningen att alla andra också gör det.

Annonser