Visst har de alltid enkla lösningar och ”lösningar” som alltid också ökar de ekonomiska skillnaderna i samhället. Och tyvärr har de enkla recepten ”lyckats” på flera områden de senaste åren. ”Lyckats” i meningen att lösningar fått genomslag och kommit att påverka många människors syn på hur välfärden ska organiseras och hur bostadspolitiken ska utformas.
Alltför många har pressats att välja lösningar som är bra för de själva (eller helt enkelt nödvändiga) och därefter tvingats att försvara sina egna val. Det kan handa om val av en segregerad skola eller köp av en bostad till ett alldeles orimligt pris. Konsekvensen blir då alltför ofta att synen på segregation blir mindre kritisk och uppfattningen om fortsatt orimlig prisutveckling på bostadsmarknaden påverkas.
Men nu är marknadsföreträdarnas budskap lite mer rakt på. Skillnaderna måste öka för att det marknadsekonomiska systemet ska fungera bra. Lägre löner för de som redan har de lägsta lönerna och högre hyror som framförallt gynnar alla som äger fastigheter och som kommer att drabba de med låga eller måttliga inkomster. Många kommer att tvingas att flytta och det är faktiskt det som är själva poängen med förslaget.
Marknaden är cynisk och resultaten av de ekonomiska modellerna (”nationalekonomi”) är ofta häpnadsväckande och just cyniska. Läs gärna ett blogginlägg jag haft om hur Boverket (!) använt marknadsmodellen.
Därför borde det nu vara läge att lite mer systematiskt slå tillbaka. Lägre löner och högre hyror känns lite mer ”svårsålt” än val av skola eller löften om feta vinster på bostadsaffärer.
Vänsterns syn har alltid varit marknadskritisk men med lite varierande styrka och övertygelse. Det politiska läget och vårt självförtroende har inte alltid varit sånt att vi alltid och konsekvent stått upp för en tillräcklig marknadskritisk linje. Ibland har också vi efterlyst bättre konkurrens.
Vi ska inte delta i diskussionen om hur ”marknaden” kan förbättras. Vår lösning ska istället utgå från att det är mer demokrati som är lösningen för att bestämma över välfärden, bostadsproduktionen och hur samhällsekonomin som helhet ska utvecklas.
Sluta ropa på mer eller bättre konkurrens. Den typ av teoretiska konstruktioner om en ”perfekt marknad” fungerar i praktiken inte alls i ett litet mer komplext samhälle, där alltid ”inträdeskraven” till marknaden är höga. Kolla bara på hur de offentliga upphandlingarna är utformade eller vad som krävs för att starta en bank.
Sluta tro på marknadsmekanismer. Marknadsmekanismer bygger alltid på att var och en ska maximera just sin egen nytta men det som behövs är lösningar som är bra för alla.
Givetvis måste vi också lite bättre kunna visa hur lösningar som bygger på demokratiska beslut också fungerar på riktigt. Det kan gälla hur skolan fungerar och just nu borde bostadsbyggandet vara ett utmärkt område. Vi måste också återupprätta en arbetsmarknadspolitik som får ner arbetslösheten utan att konstruera en låglönemarknad.
Okategoriserade | Taggat: 
Publicerat av Lars Bjurström 
Lars Bjurströms blogg 