Varning för nationalekonomi

juni 28, 2016

Under Mats Edmans tid som chefredaktör på Dagens Samhälle (SKL:s tidning) så blev tidningen en stark röst för privatiseringar av välfärden. Trots att Edman nu är borta så lyser varningslampor när Dagens Samhälle kommer med ”sanningar” privata företag i välfärden.

I senaste numret låter DS en ekonomiprofessor, Per Strömberg, berätta att dagens debatt är korkad och naiv: ”Politikerna pratar om att förbjuda vinster när det handlar om att alla marknader behöver sina specifika spelregler”. Och det är väl just det som inte är en sanning utan exakt det som det politiska vägvalet handlar om. Alltså: ”Ska välfärden styras av marknadskrafter”?  Men vi ska väl inte bli förvånade över att en ekonomiprofessor ser marknaden som den enda lösningen. Det är ju det ekonomi-ämnet handlar om på dagens universitet och högskolor. Hur marknaden fungerar. Hur konsumenter påverkar marknaden. Hur skatter förstör marknaden. Hur marknaden kan bli effektivare. Inte om hur allas rättigheter tas tillvara. Inte om hur demokratin ska vara stark.

Men eftersom vi inte förväntar oss att läkare och sköterskor ska sluta sina utbildningar och börja bekämpa förekomsten av sjukvård så kan vi väl inte förvänta oss att professorer i ekonomi ska ifrågasätta marknaden!

I artikeln diskuteras Strömbergs ”objektivitet” eftersom hans professur betalas av företag med affärsintressen i välfärdssektorn. Strömberg avfärdar ifrågasättanden med ”Jag skulle vara totalt rökt om mina kolleger skulle uppfatta mig som något annat än objektiv”. Troligen ingen större risk – kollegerna har väl lärt sig samman teorier, ”marknaden framförallt”.

Artikeln i DS (#24) är till stor del en hyllning till Per Strömberg, dvs framförallt hans forskarinsatser och andra akademiska meriter. Den uppläggningen av artikeln bidrar starkt till att jag valt att skriva en kritisk blogg. De nationalekonomiska utgångspunkterna måste granskas kritiskt även om det finns ett imponerande stort antal formler som anses styrka marknadens överlägsenhet.

Det är förstås tron på marknadens överlägsenhet som gör att Per Strömberg alldeles i slutet av artikeln oemotsagd får uttala ”det kommer aldrig att vara det offentliga som driver utvecklingen, utan företagen. Så har det alltid varit”.  En kan ju undra om han tänker på demokrati, kortare arbetstid…rättvisare löner eller om är det fler smaker på Coca-cola som driver utvecklingen.

Och lite om min syn på ämnet nationalekonomi/economics: Sånt här kan man läsa på lärosätenas egen presentation av ämnet:

Delkursen syftar till att ge förståelse för de krafter som driver en marknadsekonomi. All ekonomisk teori handlar om knapphet; tillgången på varor och tjänster är inte oändligt stor och alla önskemål kan därmed inte tillfredsställas. Individen måste välja mellan olika alternativ; ett val som innebär en ekonomisk uppoffring. Mikroteorin handlar om detta val. Utgångspunkten för delkursen är en marknadsekonomisk lösning där individer och företag agerar utifrån de prissignaler som marknaden ger. (Lunds universitet)

Mikroekonomisk teori fokuserar på ekonomins beståndsdelar. Hur kan man förklara vad som sker på marknaden; vad styr utbud och efterfrågan, vad driver och förklarar beteendet hos konsumenter, företag eller myndigheter; hur samordnas dessa aktörers beslut? Varför fungerar inte alla marknader? (Handels)

Och, vi är väl ganska många som läst ”de där kurserna” och kan intyga att precis så är det. Det är marknaden som är utgångspunkten och lösningen. Just därför är det märkligt (eller inte?) att Dagens Samhälle väljer att låta en nationalekonomin oemotsagd recensera debatten och berätta hur det egentligen hänger ihop med privat välfärd och vinster i välfärden.

Annonser

Naiva nationalekonomer

december 22, 2013

Professor Per Krusell beskriver idag (på DN Debatt) nationalekonomin som viktig samhällsforskning och undrar över varför detta ifrågasätts. Hans artikel visar bra hur samhällsfrånvänd nationalekonomin är. Trots massiv kritik så förmår Krusell inte att förstå vad kritiken går ut på.

Jag ska ta två exempel där nationalekonomiska teorier använts i samhällsdebatten i Sverige. Två exempel som visar hur oerhört begränsat synssättet kan bli när nationalekonomin används som utgångspunkt.

13 november kom Boverket med sin marknadsrapport och där hade deras ekonomer räknat ut att samhällets välfärdsförlust var 9 miljarder om året därför att fel människor bodde i attraktiva hyreslägenheter. Enligt boverket ökar välfärden om fler med högre inkomster bor i Stockholms innerstad, för att ta exempel. Troligen hade de räknat ut detta helt korrekt enligt de teorier och mallar om nationalekonomin erbjuder men deras svar blir ändå så totalt fel! Jag har bloggat om detta tidigare: https://larsbjurstrom.wordpress.com/2013/11/13/cynismen-pa-boverket/

Förra veckan hävdade professorn Lars Calmfors att låglönekonkurrens från utländsk personal som jobbar i Sverige är bra för välfärden. Det är väl uppenbart att såna slutsatser av, kanske, Sveriges mest ansedde nationalekonom inte ökar trovärdigheten hos denna ”vetenskap”. Här är Calmfors artikel: http://www.dn.se/ledare/kolumner/tillat-laglonekonkurrens/

Jag förstår att det finns starka ekonomiska och politiska krafter som vill öka orättvisorna i samhället men det kan knappast kallas vetenskap. Krusell gör i sin artikel en lite jämförelse med partikelfysik och det kanske kan vara en bra jämförelse. Nationalekonomin tenderar just till att studera ”små partiklar” och utifrån detta försöka generalisera en politik för hela samhället. Nog borde Krusell ha sett detta och bättre förstått kritiken.