Dags för brasan

september 30, 2009

Nu börjar eldningssäsongen och det kommer att kännas väldigt mysigt i flera månader eller veckor åtminstone.

 Jag går efter almanackan, i oktober får man börja använda veden. Det har varit frost några mornar men som sagt, jag följer almanackan, det är nu sommaren definitivt är slut.

 Mest eldar jag i två rörspisar eller fattigmanskaklelugnar. Det är hög mysfaktor, åtminstone när man kommer till själva eldningen. Veden är egentligen mest till besvär men jag ska inte prova utan.


Jag är inte soffliggare

september 29, 2009

Min tilltro till börsspekulanter är noll och därför var det de låga avgifterna som avgjorde.

 PPM-systemet ska göras om lite grann. Nåt annat var väl inte att vänta men den stora valfriheten och de kostnadsfria bytena var argument som användes när systemet introducerades. Nu avskaffas detta (åtminstone delvis) – bra tycker jag men nog måste konstruktörerna undra vad de gjort och sagt.

Det var ett orimligt system från början, alltså PPM (premiepensionssystem). Det byggde på en naiv idé om börsen, om valfriheten och om vår vilja att sitta och glo på börskurser. En större förändring borde göras, av flera skäl. Nog borde vi kunna använda ”våra” pensionspengar till nåt klyftigare än att handla på börsen/börserna. Och det är givetvis orimligt att var och en ska välja mellan 800 fonder!

 Den förändring som nu förslås av regeringen blir en liten, väldigt liten förbättring. Men jag blir förbannad när jag blir kallad soffliggare, som jag blev när Mats Odell intervjuades. Inget fel på soffan men jag gjorde ett mycket medvetet val när jag valde den så kallade premiesparfonden. Låga avgifter var det jag gick på. Det var ju helt omöjligt att bedöma vilken avkastning fonderna skulle få, alltså valde jag låga avgifter. Det blev ju inte sämre av att man slapp skicka in blanketten men det hade jag givetvis gjort om det varit nödvändigt. Premiesparfonden har haft ungefär genomsnittlig tur, för det är nog det det handlar om.


Björklunds nyspråk

september 28, 2009

Är det språk- eller räkneproblem som Björklund har?

 Idag berättar utbildningsminister Jan Björklund att individuellt program ska avskaffas och istället ska fem program startas, varav två har ”individuell” i sitt namn. Enligt Björklund behövs fler alternativ. Fler än vadå måste man nog undra?

Individuellt program är ju just vad namnet säger – ett program som ska anpassa efter varje elev och hans eller hennes behov. Antalet program kan alltså bli så många som det finns elever och nog borde det räcka. Fem program är i varje fall inte fler.

 Sanningen är nog att Björklund tidigt förtalade individuellt program (Skolverket är ganska noga med att det ska vara i obestämd form eftersom det ska anpassas efter varje elev). Nu har han förstås insett att det behövs en bredare ingång till gymnasieskolan och därför blir individuellt program kvar men under nya rubriker. Då tar regeringen till nyspråk.


Populära syndabockar

september 26, 2009

Det verkar vara väldigt lätt att skylla på kommunerna, men har man läst på?

 Igår redovisade skolverket rapporten ”Vad påverkar skolresultatet”. Det är fyra områden som pekas ut som förklaring till de försämringar som skolverket anser har sketts sedan början av 90-talet:

 Segregering, decentralisering, differentiering och individualisering.

 När Örebros lokaltidning, NA, sätter rubrik på TT:s telegram så blir det ”Kommunala skolor ett misslyckande” och i ingressen fortsätter det ”Kommunaliseringen av skolan slog fel…”.  SVT:s Rapport hade igår en liknande påannons.

 Skolverkets rapport är på 60 sidor och är en sammanfattning av flera hundra sidor forskningsrapporter så det är klart att det är svårt att sammanfatta rapporten i en rubrik.  Rapporten har medvetet (väl?) valt att skriva om decentralisering och inte kommunalisering och i det avsnittet står bland annat följande:

 ”Här finns alltså begränsade möjligheter att dra säkra slutsatser…”

 ”kommunvariationen i de totala resurserna och i lärartäthet minskade som en följd av decentraliseringsreformerna”

 ”Sedan mitten av 1990-talet har skolornas handlingsfrihet ökat kraftigt när det gäller att prioritera och besluta om hur tilldelade resurser ska användas.”

 Men det står mer i rapporten så jag tycker det är väldigt svårt att dra nån slutsats alls om hur kommunaliseringen påverkade. Troligen knappast alls, utan det är andra utvecklingslinjer och krafter som styrt utvecklingen. Aftonbladet/Ingvar Persson är nog nåt viktigt på spåren.


Dåligt resultat

september 25, 2009

Skolverkets redovisning visar att mer marknadskrafter i skolan ger sämre skolresultat.

 När Skolverket beskriver förändringarna i grundskolan sedan början av 90-talet så väljer de att särskilt peka på fyra områden. Segregering, decentralisering, differentiering och individualisering. Alla dessa förändringar har, enligt skolverket, gett sämre resultat.

 Under den här tiden har också ”det fria skolvalet” och alltfler friskolor blivit en allt viktigare planeringsförutsättning för alla skolor. Vid en snabb (obs) genomläsning av skolverkets rapport så tycker jag att påverkan från skolvalet och friskolereformen verkar ha varit styrande för väldigt många av de förändringar som Skolverket pekar ut som negativa.

 Hur många skolor vill bli bäst på att hjälpa de mest resurskrävande eleverna? Hur ska kommunerna klara en bra resursfördelning när de kommunala skolorna ”attackeras” av friskolor inom de lönsamma nischerna.?

 Dessutom har skolorna tvingats hålla på med en massa aktiviteter för att värva elever och jag är övertygad om att det gått ut över den pedagogiska diskussionen och utvecklingen.

 Jag tror tyvärr inte att Skolverkets rapport kommer att leda till en omprövning av skolpolitiken – knappast från något parti. Jag gjorde ett försök på ledarsidan i ETC Örebro för några veckor sen men gensvaret har inte varit överväldigande.

 


Inte mer juridik (4)

september 24, 2009

Ge inte domstolarna mer makt och auktoritet

 Skolinspektionen ansåg att Haninge kommuns betyg/omdömen i förskolan stred mot skollagen. Kommunen överklagade beslutet och vann i länsrätten. Kommunens agerande är alltså inte förbjudet men kan givetvis kritiseras ändå. Det är ju inte säkert att någonting är lämpligt bara för att det inte är förbjudet.

 Det är illa att lagstiftningen är så otydlig att skolinspektionen och länsrätten kommer till olika slutsats. Båda myndigheterna har ju bedömt just lagligheten och inte lämpligheten. När riksdagen är otydlig så lämnas ju viktiga beslut till domstolarna och det försvagar demokratin. 

Riksdagen måste besluta om regler som är tydliga och begripliga och dessutom vara beredda att stå för lagstiftningen och sluta med att hänvisa till domstolarnas praxis.

 Ibland blir också nyhetsrapporteringen av domstolsbesluten väldigt konstig. SVT:s text-TV väljer att rubriksätta nyheten ”Rätt att ge ”betyg” till 6-åringar” (obs denna länk är nog en färskvara). Kanske gick rubriksättningen hos SVT för fort men det uttrycker också vilken auktoritet vi alltför ofta ger domstolarna. Länsrätten har (trots namnet) inte alls bedömt vad som är rätt utan vad som lagligt och det kan många gånger vara helt olika saker.


Funkar polisen?

september 23, 2009

Visst är det lätt att se konstigheter när polisen granskas eller sätts på prov lite extra.

 Det var naturligtvis ett välplanerat rån som gjordes tidigare idag mot värdedepån i Västberga alldeles utanför centrala Stockholm. Vi kräver att polisen ska vara redo när som helst mot nästan vad som helst och det är förstås alls inte enkelt. Men hur kan rånarna lyckas stoppa polisens båda helikoptrar genom att lägga en väska där helikoptrarna stod?

 Med en väldigt ”enkel” åtgärd så fick rånarna ett försprång när de stack iväg med sin helikopter. Polisens förutseende övertygar inte alls och liknande har hänt förut, alltså att brottslingar slår ut helikoptrar men då var det betydligt mer avancerat. Polisens agerande blir ju inte direkt bättre av att deras presstalespersoner försöker skyffla ifrån sig ansvaret till nån annan del av polisen.