Odell vet vad han gör.

mars 31, 2010

Nya sätt att sätta hyror ska få fart på byggandet. Är det nån som tror att det kan betyda nåt annat än högre hyror?

 Igår kom regeringens proposition om de allmännyttiga bostadsföretagen och nya sätt att sätta hyror. Nu väljer den ansvariga ministern Mats Odell att betona att förslaget ska ge ett ökat byggande och metoden är självklar. Öka lönsamheten i fastighetsbranschen så ökar investeringarna. Enklaste sättet att öka lönsamheten är förstås att höja hyrorna och det är i hög grad vad det här handlar om. Givetvis finns helt andra metoder att välja men det skulle nu vara ett avsteg från att bejaka marknaden.

 De kommunala bostadsföretagen ska upphöra (i realiteten) att vara allmännyttiga och istället drivas affärsmässigt. En del av allmännyttan har varit att ha självkostnad som princip men det upphör nu, dvs om propositionen går igenom. Hyrorna har hittills satts med de allmännyttiga bostadsföretagens hyror som norm men det kommer inte att gälla i fortsättningen.

 En lite förenklad beskrivning är att det hittills varit den kommunala allmännyttiga bostadsföretagen som varit modellen och normen också för de privata och nu blir det tvärtom. De privata företagens princip, affärsmässigheten, ska styra även de kommunala. På sikt är det här förstås en mycket stor förändring av bostadsmarknaden.

 Det kommer att bli högre hyror men också betydligt större hyresskillnader, jämför gärna med bostadsrättmarknaden. Segregationen kommer att öka.

 Det har ju varit en ganska lång process men knappast nån stor allmän diskussion. Jag tycker det verkar som om för många vill att frågan ska lösas i en ganska begränsad krets och så verkar det nu bli. Möjligen är frågan lite för krånglig.

 Det som såg att dra ihop sig till en stor ideologisk strid blåstes av genom ett gemensamt förslag från Sabo (de kommunala bostadsföretagens organisation) och Hyresgästföreningen. Tyvärr var det inget bra förslag utan snarare ett förslag som verkar vilja rädda det som räddas kan, inte minst den egna organisationen.

 Och över alltihopa vakar EU och EU:s regler som var den direkta bakgrunden till att utredningen en gång i tiden tillsattes av Mona Sahlin som då var samhällsbyggnadsminister. Troligen är relationen till EU den mest avgörande faktorn till att frågan inte tas upp som en viktig ideologisk fråga. Det skulle naturligtvis vara ett allvarligt bakslag om det visar sig att EU verkligen har en avgörande roll, för ingen minns väl att den frågan var redovisad inför medlemskapet och folkomröstningen 1994.

Annonser

Svajig Euro

mars 25, 2010

Euro-samarbetet visar att det EMU:s grundidé inte fungerar. Penningpolitik räcker helt enkelt inte.

 När jag argumenterade mot en svensk anslutning till EMU/Euron inför folkomröstningen 2003 så tog jag bland annat upp risken för kriser när ekonomin utvecklas olika i olika delar av valutaområdet. Skillnaden till en nationell valuta är ju väldigt stor, framförallt för att omfördelningsmöjligheterna genom statens/EU:s budget är så olika.

 Staterna har ju en budget på mellan 30 och 50 % av BNP men EU:s budget är på ungefär en procent. Det ger ju väldigt begränsade omfördelningsmöjligheter i EU jämfört med hur en nationell omfördelning mellan olika regioner kan fungera. Och det är ju precis det vi ser nu.

 Det blir en ingen omfördelning till de delar av Europa som fåt problem med ekonomin istället gäller Eurons järnhårda lagar och tvingar fram nedskärningar i de offentliga utgifterna, välfärden alltså. Det är så det är tänkt och därför borde ingen vara förvånad.

 Euron är lite av nyliberalismens krona (!) på verket. Den ventil som en rörlig valuta kan vara finns ju inte längre. Och några omfördelningsmöjligheter av betydelse finns ju inte heller. Återstår nedskärningar och lönesänkningar.


Målstyrningens död

mars 23, 2010

Idag visar regeringen tydligt målstyrningens misslyckande, miljön får betala.

 Sedan ganska länge har målstyrning varit den politiska styrningsmodell som dominerat i Sverige. Under 80-talet pågick slaget men sedan början av 90-talet har målstyrningen alltmer vunnit. Det går inte att säga tanken bakom målstyrning är god, den är bara naiv.

 Det borde vara självklart att politiska mål åtföljs av åtgärder och en analys av målkonflikter men genom målstyrning så kan de politiskt ansvariga låtsas/intalas att det inte behövs. Men så är förstås inte fallet och idag kom ett nytt tydligt exempel.

 Idag har regeringen tvingats redovisa att de miljömål som riksdagen beslutat inte kommer att klaras, möjligen ett av 16 kommer att klaras. Är det nån som är förvånad? Visst är det ett politiskt misslyckande att regeringen inte bättre beslutat om insatser för att klara målen men framförallt är det misslyckande för styrmodellen.

 Politik är ju i själva verket i hög grad en intresseavvägning och ställningstaganden till målkonflikter. Där är målstyrning naiv, det är bara att beklaga att miljöpolitiken är ett av de områden där misslyckandet märks tydligast.


Finns en genomtänkt bostadspolitik?

mars 20, 2010

Jag kan inte hitta några förslag som löser de viktiga bostadspolitiska frågorna, när jag läser de rödgröna partiernas artikel.

 Jag tyckte det var hoppfullt när de rödgröna partierna kom med ett gemensamt bostadspolitiskt förslag i början av februari. Visst saknades en del och visst verkade det väldigt exakt när det gällde kilowattimmar men väldigt luddigt när det gällde hur nya bostäder skulle byggas med rimliga hyror. Men det fanns ju tid att utveckla politiken.

 När partiledarna/språkrören idag på DN-debatt kommer med några mer konkreta besked med också tvingas välja vad de vill betona så blev jag väldigt besviken. Nu blir det tydligt att det är beskeden om fastighetsskatten som är det viktiga. Kostnadsneutraliteten mellan upplåtelseformer ska utredas men inga som helst konkreta redovisningar om vad det kan innebära. Fastighetsskatten som borde kunna vara ett instrument för kostnadsneutralitet ska uppenbarligen inte användas.

 Och så förstås fortsatt total tystnad om regeringens förslag att göra allmännyttan affärsmässig. Hur tolkar de rödgröna partierna det egentligen? Jag tror att det förslaget, som tydligen de rödgröna partierna stöder, innebär allvarliga begränsningar att bedriva den bostadspolitik som partierna säger sig önska, men önska räcker inte.

  • Hur ska nyproduktionen klaras?
  • Hur ska kostnadsneutralitetens uppnås?
  • Vilka instrument tänker sig de rödgröna partierna att använda i kampen mot segregationen?

 Till alldeles övervägande del så saknas svaren. De borde komma nu innan riksdagen behandlar förslaget om nya förutsättningar för allmännyttan och hyressättningen.

 Jag hittade en illavarslande formulering i dagens artikel (som jag missat i det tidigare materialet). De rödgröna partierna skriver så här

 ”Vi vill möta bostadsbristen genom ökat bostadsbyggande. Vårt gemensamma mål är att bostadsbyggandet 2016 ska uppgå till 40.000 bostäder om året varav en majoritet bör vara hyresrätter. Möjligheterna att klara detta är beroende av den ekonomiska utvecklingen samt insatser från kommunerna.”

Jag tror att nyproduktionen av bostäder är väldigt avgörande för bostadspolitiken. Det går inte att försvara en bostadspolitik om den inte klarar att ge alla möjligheter till ett boende, då kommer kraven på att marknaden tar över. Men det är också viktigt att nya bostäder kan produceras till rimliga priser, annars kommer nyproduktionen att öka värdet och priset på gamlas bostäder som innebär mycket stora förmögenhetsöverföringar. De rödgröna partierna verkar dessvärre vara tomhänta när det gäller en av bostadspolitikens grunder.


Avregleringen märks. Taken rasar.

mars 18, 2010

Inom byggsektorn kom avregleringen tidigt och effekterna märks tydligt.

 Under 90-talet genomfördes en omfattande avreglering av byggsektorn. Mest uppmärksammat var nog avregleringen av bostadssektorn även om debatten om detta inte har varit särskilt stor. Till stora delar la staten ner sin bostadspolitik och n u kan vi tydligt se effekterna, men det har jag skrivit om tidigare och tänkte inte ta upp just detta nu. Men en del av avregleringen gällde allt byggande. Normer mjukades upp och kontrollen privatiserades.

 Skälen till avregleringarna var både en stark kritik från byggarna och en alltmer uppbyggd skepsis mot myndigheters verksamhet. Jag kan inte påstå att det helt saknades grund men givetvis hade förändringar kunnat göras utan att ta steget till en privatisering.

 Genom att byggarna nu själva får välja vilka som ska kontrollera deras byggen så blir mekanismerna såna att de som har hård kontroll säljs bort och försvinner eller får lätta på sina insatser.

 Det verkar nu allt tydligare att vinterns takras beror på att konstruktionen eller utförandet har varit för dålig. På DN-debatt tas detta upp idag och debattören menar också att forskningen är eftersatt. Jag tror att det har starkt samband med att staten dragit tillbaka sina aktiviteter i byggsektorn. Därmed har kompetensen och intresset flyttat till företagen som drivs av betydligt mer kortsiktiga intressen. Nu är det dags att staten och kommunerna tar tillbaka initiativet.

(Om du går till DN-debatt så läs inte bara rubriken, den är som vanligt missvisande).


Socialisera myndigheterna

mars 15, 2010

När de demokratiskt kontrollerade myndigheterna inte tillåts göra sitt jobb så dyker privata myndighetsliknande lösningar upp. Det kallas certifieringar.

 Nu kommer böndernas och slakteriernas svar på kritiken mot de dåliga förhållandena inom svinuppfödningen. Det ska bli en ny certifiering av hela branschen, eller snarare de delar av branschen som väljer att gå med i systemet. Det kommer naturligtvis de allra flesta att göra men troligen inte riktigt alla för obligatoriskt blir det förstås inte. Det borde det bli.

 Vi borde veta att all grisuppfödning i landet görs på ett rimligt sätt. Därför borde helt enkelt de statliga reglerna skärpas och myndigheterna ges de resurser som behövs. Nu kommer istället reglerna att fastställas av något eller kanske några privata certifieringsföretag som också ska se till att kontrollen görs

 Det finns många skäl till att myndigheterna försvagats och det har inte alltid varit negativt. De politiska beslutsfattarna har inte alltid vågat ta striden mot bland annat näringslivsintressen. Finansieringen av myndigheter verkar också vara svårare än motsvarande privata lösningar fast det borde vara tvärtom, eftersom alla måste vara med. Dessutom har offentliga verksamheter blivit alltmer snärjda av hårda regler bland annat av EU:s regelverk som inte alls omfattar privata företag.

 Jo, jag tillhör också dom som många gånger svurit över ”hopplösa” myndigheter och visst måste vi se upp med alltför starka myndigheter men hellre kontrollerade offentliga myndigheter än privata okontrollerade myndighetsliknande strukturer.

 Men med rätt uppdrag, bra regler och demokratisk kontroll så väljer jag ändå riktiga myndigheter hellre än en djungel av certifieringar.


Inte bara i Holland

mars 14, 2010

”Matens pris” i SR redovisar att den holländska växthusindustrin släpper ut stora mängder koldioxid utan att betala koldioxidskatt. Man behöver inte åka till Holland för att hitta sånt.

Sveriges Radio har i en programserie ”Matens pris” bland annat uppmärksammat matproduktionens stora miljöpåverkan. Det är bra, men när exemplen förläggs till andra länder kan man kanske tro att den svenska produktionen och de svenska reglerna är bättre.

Idag, 14 mars, handlade programmet om den holländska växthusindustrin som släpper ut stora mängder koldioxid och, enligt programmet, så har växthusindustrin förmånligare skatteregler för koldioxidutsläpp än andra branscher.

Det stämmer säker och samma förhållande gäller i Sverige. Till exempel är skatten på el som används i växthus bara 0,5 öre men systemet med låga skatter gäller all energisanvänding i växthus, som framgår av skatteverkets information.

Så här års brukar vi dessutom få lite märkliga smakprov på slöseriet i växthusbranschen. Redan för en månad sedan kom faktiskt det första exemplet men redovisningen den gången handlade bara om priset, som var 798 kronor för ett kilo gurka. Då skrev jag bland annat . ”Snart kommer tomaterna och lite senare potatisen och jordgubbarna. Samma tokpriser och orimlig energiåtgång. Köp dom inte. Det är inte bara priset som är galet.

Det är ju inte alls första gången men jag blev ändå lite förvånad att grönsakerna redan kommer. Det har ju knappast varit plusgrader någonstans i Sverige sedan vintern kom.” Nu har potatisen också kommit men jag kommer inte ihåg hur mycket den kostade.

Visst är det bra att Matens pris uppmärksammar växthusbranschen i Holland, den är ju gigantisk jämfört med den svenska. Möjligen fick jag ett intryck att de kryddade anrättningen lite väl hårt. Jag tänker på uttryck som att ”koldioxiden släpps rakt ut i luften”, eftersom det inte finns nån reningsmöjlighet så är det ju så det går till men vid ett tillfälle så sas faktiskt att ”50 procent av koldioxiden går rakt ut i luften”. Jag blev väldigt nyfiken på var resten tog vägen men nåt svar kom inte.