Fungerar målstyrning?

Idag redovisar Naturvårdsverket att 14 av 16 miljömål inte kommer att nås. Allvarligt men knappast förvånande. En bra miljöpolitik innebär förändringar av stora delar av samhället, förändringar som kanske inte alla gillar. Det borde vara självklart att analysera vilka förändringar som krävs och vilka målkonflikter som kommer att finnas.

Men målstyrning bygger på den naiva tanken att det inte finns målkonflikter som behöver klargöras innan målen antas. Och ännu mindre ingår de åtgärder som behövs för att nå målen. Det strider mot målstyrningens hela väsen men det skulle förstås vara ett sätt att se målkonflikterna.

Så här beskriver Naturvårdsverket varför miljömålen inte nås: ”det finns flera orsaker till att många miljökvalitetsmål och etappmål blir svåra att nå. En orsak är konflikterna mellan miljöhänsyn och andra samhällsintressen. Många gånger går ekonomi före miljöhänsyn hos olika aktörer. Tydligare prioriteringar och bättre samordning mellan miljömål och andra samhällsmål är nödvändigt för öka möjligheten att nå miljömålen.”

Precis så. Allt annat är faktiskt väldigt naivt.

Målstyrningen lanserades som nån sorts tulipanaros på allvar i slutet av 80-talet. Det blev ett stöd för New Public management genom att den, eventuella, politiska styrningen placerades långt ifrån verksamheten. Det är dags att på allvar ifrågasätta den svaga demokratiska styrning som New Public Management lett till. Ibland blir det inget resultat alls, som med miljömålen. Och ibland blir utfallet nånting som knappast ingen förväntade sig, eller som åtminstone inte redovisades, som med Riksbanken och penningpolitiken. Jag tror det här är allvarligt för demokratin.

Jag har bloggat om detta tidigare, då skrev jag bland annat:

”Det borde vara självklart att politiska mål åtföljs av åtgärder och en analys av målkonflikter men genom målstyrning så kan de politiskt ansvariga låtsas/intalas att det inte behövs. Men så är förstås inte fallet och idag kom ett nytt tydligt exempel.”

https://larsbjurstrom.wordpress.com/2010/03/23/malstyrningens-dod/

https://larsbjurstrom.wordpress.com/tag/vansterpoltik/

 

En vänsterlinje behövs

Skolan kommer att bli en av de frågor som valrörelsen kommer att handla om. Det är alldeles tydligt att alliansregeringen förlorat det mesta av sin trovärdighet i skolfrågorna men deras linje ligger ändå, i allt väsentligt, fast.

• Mer betyg och mer disciplin
  Det fria skolvalet ska vara styrande för skolans utveckling

Effekterna kan vi se, alltför tydligt. Ökad segregation. Större skillnader i skolresultat. Det vore en överdrift att påstå att det bara är skolpolitiken som åstadkommit detta men den har definitivt ”hjälp till”. Kanske tror de borgerliga partierna på sin politik men de gör säkert också en krass kalkyl över vad som i snäv mening gynnar deras väljargrupper.

Det borgerliga kortet vet vi hur det ser ut och dagens artikel i DN om tidigare betyg och mer prov är bara en bekräftelse på det. Men vad kommer oppositionen och den politiska vänstern att svara? Vänsterpartiet har en klar linje om vinster i skolan och en ganska klar linje om skolvalet men i övrigt är det den borgerliga agendan som styr alltför mycket.

Nu borde det vara slut att jamsa med om betyg, disciplin och kunskapsmätning. Nu borde en vänsterlinje om skolans uppgift istället formuleras. Det är förstås inte en skola utan kunskap och ordning men en skola med barnen och barnens behov i centrum. Men också en skola där jämlikhet och demokrati borde vara viktiga utgångspunkter i all verksamhet och planering.

Ett rungande NEJ till dagens förslag, om tidigare betyg, borde kunna vara första steget för att kunna utmejsla ett alternativ till en fortsatt borgerlig inriktning av skolan. En av de som på sin blogg kommenterat och berömt förslaget om tidigare betyg uttryckte sig så här:

Hurra för betygen!

Själv fick jag betyg från tredje klass (om jag minns rätt) och det var roligt för jag hade alltid bra betyg. Jag var ingen plugghäst, men hade det lätt för mig i skolan. Och tyckte det var kul vare sig jag fick betyg eller inte.

Ann Helena Rudberg, på sin blogg idag.

”det var roligt för jag hade alltid bra betyg” alltså. Och hur påverkas de som alltid får de låga betygen? Jag tycker att uppgiften måste vara att alla ska tycka att skolan ska vara rolig, meningsfull och utvecklande. Mer och tidigare betyg bidrar inte till det, tvärtom.  Den återkoppling till eleverna som ger resultat för elevernas framsteg ska ges dagligen och till varje barn utifrån hens förmåga.

En vänsterlinje borde bygga på betyg så sent som det nånsin är möjligt, om de överhuvudtaget behövs i grundskolan.  En vänsterlinje borde förstås också bygga på att skolan ska minska segregationen, inte öka den. Men kanske framförallt måste en vänsterlinje bygga på att alla elever får möjlighet att utveckla mycket fler förmågor än att ta till sig mätbara faktakunskaper.

Jag ska medge att en del av kritiken mot att prov bara mäter det som är enkelt att mäta har gjort att konstruktionen av prov har ändrats och gjorts bredare. Men priset är då istället resurskrävande provkonstruktioner och att rättningar av proven tar mycket, från nåt annat förstås. Kanske fyller sådana prov en funktion men måste då ställas mot andra viktiga insatser i skolan.

Privatisera inte kommunerna

Den tidigare borgerliga majoriteten på Gotland drev igenom nån sorts konkurrensprogram för kommunala verksamheter. Jag tycker hela idén är fel och för några veckor sedan redovisades en del av vad som hänt. Upphandlingarna har till stor del hanterats av regionens serviceförvaltning och det är deras rapport som nu kommit till regionstyrelsen.

Det är till stora delar en läsning som borde göra även den mest inbitna konkurrenskramare tveksam. Försöken att få in anbud har kostat stora pengar och inte sällan har inga anbud alls inkommit. Pengar i sjön på sätt och vis, men kanske inte, om den kunskapen används på rätt. Slutsatsen borde förstås vara att det är en dålig idé och insatserna bör istället inriktas på att stödja och utveckla de verksamheter som regionen själv bedriver. Gotlands Folkblad skriver om detta idag.

Tyvärr verkar inte den slutsatsen självklar och enligt Radio Gotland finns nu ett förslag att upphandla några stora måltidsverkssamheter i Visby. Lite svårt är det ändå att förstå. Erfarenheterna från många privatiseringar är ju mycket dåliga och serviceförvaltningen pekar ju också på de stora kostnaderna med klent ekonomiskt resultat.

Bakom konkurrensidéerna finns ju en nedslående människosyn som leder till att människor och verksamheter utvecklas bäst under hot. Dessutom är det fel signal till stora viktiga verksamheter som borde ses som en integrerad del av skolan och förskolan. Lägg ner privatiseringstankarna!

PS: Radio Gotland har ändrat text och rubrik i den text på deras hemsida som jag länkat till. När jag skrev mitt inlägg, ca 12.15 idag, fanns en text som hävdade att finns ett förslag om att gå ut med anbud på två stora skolkök i Visby. Lite besynnerligt att det inte framgår att de ändrat texten men så är det.

 

DN:s falsifikat

Idag redovisar (DNdebatt) en forskningskommission, som Socialdemokraterna tillsatt, tio ”slutsatser” om vad som kan göras för att sänka arbetslösheten. Det finns flera viktiga förslag som bör kunna ligga till grund för förändringar men för att mer radikalt sänka arbetslösheten behövs en större förändring av den ekonomiska politiken.

Och det är bra att alternativ till den borgerliga arbetsmarknadspolitiken redovisas. En politik som präglats av ökade löneskillnader, fler otrygga jobb och repressalier riktade mot arbetslösa.

Men visst är det uppseendeväckande hur DN försöker att lägga helt fel ord i munnen på författarna till de debattartiklar de publicerar.

”Gör det billigare att anställa personal” utropar DN på första sidan när de berättar om debattartikeln. Det är en mening som leder tankarna till en typisk borgerlig politik men den punkt som DN ryckt ut några ord ur handlar om hur staten kan bidra till att minska antalet osäkra anställningar och istället få till stånd en ökad andel fasta anställningar. Långtifrån ett förslag i borgerlig riktning alltså.

DN:s citatteknik denna dag är ett rent falsifikat. Det är tyvärr inget undantag för hur DN hanterar sin debattsida. På debattsidan har DN lagt till ordet ”fast” och rubriken lyder då ”Gör det billigare att anställa fast personal”. Den rubriksättningen är inte så grov som påannonsen på ettan men något korrekt citat är det inte.

PS: Fantastiskt; nu har DN ändrat sin rubriksättning till det betydligt mer korrekta ”Gör fasta jobb billigare för företag”. Så det är klart att mitt inlägg blir lite mindre giltigt men det får stå kvar. Jag tycker att en ska var försiktig med att radera.