EU-bidragseländet

EU måste hitta på nåt bättre sätt att fixa sin PR.

 Sedan vårt medlemskap i EU så har en ny bransch skapats i Sverige. Fundraisers som hjälper kommuner och organisationer att söka EU-bidrag. Det är ganska mycket pengar det handlar om och det är mycket omfattande ansökningsarbete. Dessutom kräver EU olika former av nationell eller lokal medfinansiering. Och givetvis noggrann uppföljning och revision. Många jobb i tjänstesektorn!

 Vi är förmodligen flera som varit med om bidragsansökningar, eller åtminstone varit i kanten av dom, och sett hur det kan gå till. Med all säkerhet så är EU-kommissionens ledning medvetna om läget men tror nog att ett penningflöde från EU ökar uppslutningen kring projektet. Möjligen så blir det ett antal fundraisers som gillar EU men för de flesta leder det troligen till stor tveksamhet.

 Jag tycker hela idén med den här typen av tusentals projekt som, åtminstone delvis, ska administreras på EU-nivå är helt fel. Nu har den årliga revisionsrapporten kommit med den vanliga kritiken. DN skriver om detta idag. Den som har sett lite av systemet måste inse att ökad kontroll knappast är rimlig. Förhoppningsvis leder det till en radikal omprövning av hela frågan. EU får helt enkelt försöka hitta på nån annan PR-idé.

Ett tecken i tiden

Om livbojar som sjunker

 Idag kan Ekot berätta att livbojar, som finns på hundratals färjor, sjunker. Det är förstås förfärligt att redskap som ska rädda liv istället riskerar att dra ner människor. Men det känns som ett tecken i tiden.

Mer medicin

På nåt sätt kommer vi att få betala tillbaka 5,9 miljarder, minst.

Troligen genom att käka mer medicin. Staten får 5,9 miljarder betalt för 2/3 av Sveriges apotek. Det ska knappast ses som en gåva till staten. De fyra bolag som har köpt apoteken kommer att se till att få betalt för sin investering. Apoteken, alla tillsammans, har hittills gett en vinst på 350 miljoner kronor om året. Givetvis kommer inte de nya ägarna att nöja sig med den nivån. Frågan är hur de tänkt sig att öka vinsterna.

Det går nog att pressa personalen lite till. Visst är det möjligt att trixa lite med priserna och öka marginalerna. Men för att det ska bli en riktigt bra investering så måste volymen öka! Och det kommer den nog att göra.

De kommer att sälja mer medicin på ett eller annat sätt, det är jag övertygad om. Jag tror inte vi kommer att bli friskare, snarare tvärtom. Svar om några år. Då vet vi vad det kostade och vad de tjänade.

Nu är dåliga råd dyra

Det verkar inte vara någon ände på att uppfinna finansiella tjänster.

 Det börjar väl bli mer och mer uppenbart att PPM-systemet för våra pensioner inte är till för pensionärerna. Det är många inom ”en finansiella sektorn” som ska ha sitt först. Idag skriver Lars-Erik Forsgårdh och Bengt Rydén på DN-debatt om kostnaderna för rådgivningen inom PPM-systemet.

 Det är ju så svårt att välja fond så därför har rådgivare dykt upp. Men det är ju så svårt att välja rådgivare så därför ska PPM själva hjälpa till. Hela varvet runt kan man säga och jag har bloggat om detta tidigare (19 september).

 Jag hade då inte klart för mig vilka enorma pengar som på det här sättet kommer att rinna ur systemet, alltså som inte kommer att hamna hos pensionärerna. Forsgårdh och Rydén redovisar att det kan handla om 3 miljarder om året. Enligt Forsgårdhs/Rydéns beräkningar så kan avgifterna innebära att ”efter 40 år till att ungefär halva det sparade beloppet har försvunnit till fondbolaget!”

 Det är ju tjänstesektorn vi ska satsa på och då är ju 3 miljarder om året inte fy skam.

Övertalningsekonomin kostar

Sextio miljarder om året (minst) får vi betala för glädjen och nöjet att förstå att vi ska konsumera mer.

 Idag erkänner de så kallade kommunikationsbyråerna att de kostar stora pengar. Sextio miljarder säger de själva i en helsidesannons i en av de morgontidningar jag läser. Det framgår inte alldeles klart men innan vi vanliga konsumenter nås av deras insatser så verkar det tillkomma kostnader för annonser, telefonförsäljare och tryckkostnader av olika slag. Sextio miljarder är liksom bara konsultkostnaden….

 Det är verkligen en utmaning och en fantastisk möjlighet, tror jag, att försöka få hela den här resursen att göra nåt viktigt. I annonsen påstås att det är tiotusentals män och kvinnor som jobbar i den här branschen. Bättre sjukvård? Kortare arbetstid? Visst finns många viktiga möjligheter.

 Det är Mats Alvesson, som är professor i företagsekonomi, som använt uttrycket övertalningsekonomi. Fler och fler har till uppgift att övertala andra att köpa. Han har definitivt rätt. Men hans egentliga poäng, som han utvecklat i boken ”Tomhetens triumf”, är att ökad konsumtion inte ger nåt bättre liv.

 

 

Jag var inte där

Men ryktena om en högersväng är ihärdiga

 Den socialdemokratiska partikongressen är en av de viktigaste politiska händelserna i Sverige, även när socialdemokraterna är i opposition. Det är svårt att bedöma på avstånd och alla formuleringar som till är kongressens slutliga texter är inte fullt tillgängliga än, men ändå. Bilden känns väldigt entydig. Det var höger ut som gällde.

Nu på morronen kommenterade (i P 1) Ursula Berge och Niclas Nordström den socialdemokratiska kongressen, det lät som om de varit där. Ursula Berge och Niclas Nordström är väl knappast kända som särskilt vänsterinriktade socialdemokrater men båda var ense om att kongressen gått åt höger.

 Ett av ombuden från Örebro, Björn Sundin, skriver på sin blogg ”Många av de inlägg som idag känns självklara skulle ha blivit brännmärkta som “högerinlägg” för tio år sedan.”

 Jag följde en del av kongressen på SVT 24, som sände hela eller nästan hela kongressen. Att döma av vad jag hörde så håller jag med Björn men jag drar inte samma slutsats som Björn. Möjligen skulle jag vilja tillägga att man kunnat säga samma sak för tio år sen.

 

 

 

Idrottens avarter

Är idrottens hälsorisker verkligen så stora?

Idag kan man läsa på SVT:s text-TV att hela Leksands ishockeylag fått influensavaccin. Det är ju bara riskgrupper som får vaccin i den här första omgången. Jag har vid några tillfällen försökt få fram lite underlag om hur elitidrott påverkar hälsan, i första hand, på lång sikt. Jag har helt enkelt tvivlat på att elitidrott är bra för hälsan – åtminstone på lång sikt. På nåt sätt har jag fått intrycket av att det finns en del intressant underlag som ingen riktigt vill släppa. Det verkar mest vara idrottens tillskyndare som forskar om såna här saker.

 Kanske är vaccineringen av ishockeylaget i Leksand en ny ingång i den diskussionen. Nåt måste ju vara skumt när ett helt lag bedöms tillhöra riskgruppen.

Bondeförbundet

Centerns långtgående liberalisering hindrar dom inte från att fortsätta vara bondeförbundet.

 ”Intresset ljuger aldrig” stämmer nog ovanligt bra på Bondeförb..jag menar Centerpartiet. När Centerpartiet ändrar politik så beror det på att förutsättningarna för bönderna har ändrats. Under lång tid så var olika typer av statsstöd viktiga för jordbruket, jordbrukets lönsamhet hade helt enkelt svårt att hänga med i den snabba industrialiseringen i samhället. Då var Centerpartiet ett mittenparti med en positiv syn på statliga interventioner.

 Sedan något decennium uppfattas produktiv jordbruksmark som en tillgång, bland annat för att klara klimatfrågan och som bli alltmer lönsam, om marknadsmekanismerna får styra. Centern är numera ett mycket marknadsliberalt parti men med några värdekonservativa inslag. Centerpartiet har alltid varit pålitliga när det gäller alkoholpolitiken. Men nu har ju bönderna ett annat intresse.

 Nu vill en del bönder få sälja alkohol på sina gårdar. Det ger bättre lönsamhet för bönderna. Nu vill Centern att det ska bli tillåtet att sälja alkohol på bondgårdar. Om Centerns och böndernas förslag genomförs så äventyrar det en av de sista, men viktiga resterna, av den restriktiva svenska alkoholpolitiken. Men för böndernas skull…

Försäkringseländet

Försäkringsbolagen har en alldeles för viktig roll i samhället.

 Konsumentmagasinet Plus (SVT) har åter redovisat några märkliga och delvis tragiska exempel på hur barnförsäkringar kan falla ut eller inte falla ut. Medfödda problem kan inte försäkras och för föräldrarna gäller det att teckna en försäkring så snabbt som möjligt. Det är väl på många sätt bra att Plus ger oss alla konsumenttips men är det nåt helt annat som behövs?

Varför ska det barn som drabbas av en sjukdom vid 6 månaders ålder eller senare få helt andra ekonomiska förutsättningar än barn som har sjukdomar som är medfödda. Det borde vara rimligt att det finns ett fullgott gemensamt skydd. Det borde väl vara behovet och inte orsaken till skadan som avgör den ekonomiska ersättningen och annat stöd som behövs.

De senaste dagarnas redovisning av pensionärernas grupplivförsäkringar hos Folksam visar ju också hur svårbegripliga även ganska enkla försäkringar kan vara. Det verkar inte vara någon försäkringstagare eller nån av de organisationer som samarbetet med Folksam som förstått hur den egentligen fungerar.

Hela idén med privata lösningar som ändå alltid måste vara kollektiva är tveksamma. Kanske kan många av dom som jobbar på försäkringsbolag hitta på nåt vettigare att syssla med.

Irritations-TV

Det är inte rimligt att stycka upp TV-inslagen bara för att få oss sittande framför apparaten.

 Det börjar bli alltmer vanligt med ”fortsättning följer” i alla möjliga TV-program. Först ut var förstås kommersiella kanaler och det är ju inte svårt att gissa varför. Men deras uppläggning verkar vara stilbildande så att till och med UR börjat med samma teknik.

 Ibland slår man ju på ett program bara för att se ett av inslagen men tvingas mer eller mindre följa med hela programmet eftersom alla inslag styckas upp i tre eller fyra delar. Jag tycker det är mycket irriterande och väldigt dålig respekt för oss tittare att göra så. Men lugn, det finns hjälp. Med rätt inställning på TV:n och/eller digitalboxen så kan du undvika den här uppstyckningen. Men mer om det på min blogg nästa vecka.