Blir vi alla lurade på ”elmarknaden”?

Jag har sagt och skrivit tidigare att elmarknaden är sjuk men det verkar nästan inte finnas några gränser. Idag uppmärksammas (P 1) att elhandelsbolagens påslag har ökat kraftigt, från cirka 10 öre/kWh till 30 öre/kWh. Alltså det pris som elkunder med rörligt pris får betala jämfört med det pris som Nordpool har presenterat som månadens genomsnittliga spotpris.

Elhandelsbolagen är förtegna om skälen och omöjliga att nå för en vanlig elkund så jag har inte ens försökt. Jag får förlita mig på de ganska knapphändiga förklaringar som P 1 redovisat efter kontakter med några elhandelsbolag som försäkrar att deras marginaler inte ökat! De redovisar orsaker.

1. Kostnaden för ursprungsgarantierna har under 2022 ökar från 2 öre/kWh till 10 öre/kWh. Alltså det papper som utvisar hur elen producerats! 8 öre mer innebär cirka 11 miljarder på ett år! Vem tar de pengarna? Tyvärr har P 1 i sina inslag inte ens ställt den frågan men det bör förstås ställas!
2. Tydligen är Nordpools statistik så usel så att den inte tar hänsyn till att elförbrukningen inte är lika hög hela dygnet. Priset är ju lägre på natten och givetvis också förbrukningen, det är därför priset är lägre! Elhandlarna hävdar att när priset volymviktas, vilket det rimligen måste göra, så har skillnaden mot Nordpools redovisade snittpris ökat. Kanske stämmer det? Men hur kan vi(?) acceptera att en så viktig aktör för elhandeln producerar så usel statistik? Den enda rimliga förklaring jag kan se är att det är ett sätt att göra hela ”elmarknaden” ännu svårare att förstå och att det i sin tur underlättar för företagen att ta ut för höga priser.

Hur har detta kunnat bli så här och varför har det accepterats? Vad har regeringen/regeringarna gjort de senaste 10 åren för att få ihop en sån här soppa? Avregleringen skulle förstås aldrig gjorts men så här borde ingen tycka är rimligt.

Kanske är inte alla bekanta med vad ursprungsgarantier är. Så här skriver energimyndigheten:

Ursprungsgarantier är elektroniska handlingar för att garantera ursprunget på el. Ursprungsgarantier kan köpas och säljas på en öppen marknad som omfattar elproducenter och elleverantörer. Syftet är att slutkunden av el ska få kunskap om elens ursprung på ett tydligt sätt. (www.energimyndigheten.se)

Här ett av inslagen i P 1: https://sverigesradio.se/artikel/darfor-skiljer-sig-elpriserna-elbolag-vi-har-aktivare-prissattning

Vem tog vinsten?

Kanske lite småaktigt att gnälla över priset på en ostbit men visst finns det en intressant frågeställning om vart pengarna hamnar när inflationen är så hög som den är nu!

Häromdagen köpte jag en ostbit som lagrats ”12 – 15 månader”. Inte billigaste varianten men absolut inte nån högprisost och åtminstone 40 % högre pris än för ett år sedan.

Vi har ju fått höra att mjölkproduktionen sedan Rysslands invasion har blivit betydligt dyrare. Det finns givetvis många oerhört allvarligare konsekvenser av kriget men just nu vill jag ägna några tankar och ord om detta. Priset på foder, priset på utsäde, priset på gödsel, priset på diesel är exempel på varor som bönderna nu fått betala mer för. Det stämmer säkert men kanske borde även dessa prisökningar granskas.

Men åter till osten, alltså den som lagrats 12 – 15 månader. Hur mycket av priset på mjölken till den osten har påverkats att kriget? Inte alls borde väl vara det rätta svaret, kriget bröt ju ut efter att osten gjorts och lagts på hyllan!

Givetvis inser jag också att långlagrad ost inte kan säljas billigare än ost som lagrats kortare tid även om mjölken till mer kortlagrade osten varit dyrare. Men min poäng är att många nu ser sina marginaler krympa och har svårt att få vardagen att gå ihop och samtidigt är det väl uppenbart att det finns en hel del som drar stor nytta av ”krisen” som vi ser nu som en hög inflation. Det borde vi diskutera mer och givetvis borde insatser mot detta gjorts tidigare. Jag föreslog det i en insändare den 23 maj då jag förordade en särskild krisskatt. Det hade inte gjort osten billigare men det kanske hade gjort det möjligt att omfördela en del av de ”obefogade” prisökningarna gärna till barnfamiljerna genom höjda barnbidrag.

Just nu ser jag att oljebolaget Exxon gjorde en vinst under 2022 på 580 miljarder kronor. Och så, också idag, kom Swedbanks siffror för fjärde kvartalet och det är en vinst på över 10 miljarder, nästan dubbelt så mycket som samma kvartal under 2021.

Stora vinster till några alltså och svåra tider för många. Sådan är ka…….

Det här inlägget är publicerat också på http://dagensdebatt.se/

De djävla bankerna

Det är väl ingen tvekan om att inflationen pressar många hushåll med höjda matpriser, höjda bränslepriser och höjda räntor. Nu börjar det dra ihop sig till bolagsstämmor och beslut utdelningar till aktieägarna. Kanske har vi ingen anledning att tro att de besluten kommer att präglas av återhållsamhet och när företrädare för bankerna uttalar sig, i en TT-intervju, är det lätt att bli provocerad.

Eller vad sägs om beskeden från Danske bank som återgetts i en TT-intervju:

Andreas Håkansson, bankanalytiker på Danske Bank, ser det som orimligt att bankernas styrelser ska ta hänsyn till inflation, fallande reallöner eller lönerörelsen när de bedömer hur stor utdelning ägarna ska få.

– Om det ser illa ut? Det kan man tycka. Men tittar man på verkligheten är ägarna till bankerna till stor del aktiefonder som ägs av svenska folket. Och det är pensionsfonder, som AMF och Alecta, och privatsparare. Så det är väldigt positivt för svenska samhället att det kommer stora utdelningar, säger han.

TT: Är detta något man sitter och diskuterar i styrelserummen?

– Det hoppas jag verkligen inte de gör. Det är inte deras uppdrag. Inflationen ska hanteras av centralbanken. Det har i och för sig Riksbanken misslyckats med, men det kan inte vara företagens uppgift att bedriva någon sorts penningpolitik, säger Håkansson.

– Det vore betydligt sämre om bankerna behöll pengarna. Då gör de ju ingen nytta. Det blir ju skatt på utdelningen också, så det är ju samhällsekonomiskt positivt med stora utdelningar, tillägger han.

Eller kanske det är väldigt positiva besked. Analytikern säger ju att det är skadligt om bankerna har pengar. ”Då gör de ju ingen nytta”. Jag tror dessvärre att det bara sägs när pengarna ska gå till aktieutdelning, i alla andra lägen ser bankerna till att få så mycket pengar som möjligt. Men det är väl inga nyheter men deras agerande borde leda till en bredare diskussion om bankernas agerande och vinster. Just nu förväntas det att 80 miljarder delas ut till ägarna efter beslut på vårens bolagsstämmor. Det är naturligtvis pengar som ”folkhushållet”, dvs vi alla har dragit ihop eller snarare plundrats på, pengarna behövs ju uppenbarligen inte bankernas verksamhet.

Detta inlägg är också publicerat på http://dagensdebatt.se/2023/01/18/de-djavla-bankerna/

Kanske har Johan Pehrson rätt?

I dagens partiledardebatt (18 januari) uttalade Johan Pehrson ambitionen att alla elever ska få godkända betyg, detta skulle då vara grunden för en bra start i vuxenlivet. Ett väldigt enkelt sätt att komma en bit på den vägen skulle förstås att vara att betyget F, som är underkänt tas bort.

Skolforskare, till exempel Jörgen Tholing forskare i pedagogik vid Göteborgs universtet har förordat detta. Förre skolministern Lina Axelsson Kihlblom (S) öppnade för detta i somras men nuvarande skolminister Lotta Edholm (L) ”kommer aldrig att medverka till att F-betyget tas bort” enligt ett uttalande i tidningen Läraren.

Det kan förstås verka alldeles för enkelt att bara ta bort underkända betyg men jag tror att det skulle kunna ha en viktig positiv effekt, kanske framförallt för att det skulle göra det lättare för många att få plats på en gymnasieutbildning. Men det är nog också att så att många reagerar på att bli underkända och därmed delvis förklarade som dåliga. Det är ingen bra start i livet.

Självklart får skolans arbete att försöka ge alla elever bästa förutsättningar inte bli mindre bara för att underkända betyg slopas och så behöver det förstås heller inte bli. De undersökningar jag sett har visat att det finns elever som ökar sina ansträngningar om det finns betyg men bland de elever som får de lägsta betygen har betygen ofta motsatt effekt.

Så som opinionen är i Sverige just nu finns det knappast nån möjlighet att driva en allmän betygskritisk diskussion men det borde ändå finnas möjlighet att få en bra diskussion om det underkända betyget F.

Inlägget är också publicerat på:

Kanske har Johan Pehrson rätt?

Marknadshyror ska höja hyran!

Marknadshyrorna ska höja hyran!

Det är inte varje dag som förespråkarna för marknadshyror så tydligt beskriver vad deras förslag handlar om, men idag på DN-debatt, så förklarar två tidigare professorer i nationalekonomi just detta. Marknadshyrorna kommer att höja hyrorna så mycket att ”bostadsbristen” försvinner. Med bostadsbrist menar de förstås inte att behoven försvinner utan efterfrågan – det är ju så som nationalekonomer helst mäter.

Deras artikel visar förstås hur viktigt motståndet mot marknadshyror är eftersom argumenten för marknadshyror visar sig vara att det handlar just om att lösningen är högre hyror och det kommer marknadshyrorna att innebära. Inget snack om ökad effektivitet eller mer byggande som en del andra förespråkare försöker hitta på.

Ibland kan det vara svårt att hitta tydliga citat som visar hur de som sprider galna idéer tänker, men inte i denna artikel. Här finns många ”godbitar”:

Föreställningen att bostadsbristen kan byggas bort vilar på ett djupt fel­aktigt synsätt.

Så länge hyrorna på Östermalm och i andra delar av Stockholms innerstad hålls under marknadsnivån kommer det alltid att finnas brist på hyreslägenheter.

De som har en hyresreglerad lägenhet håller fast vid den även om de inte behöver den för tillfället.

Bostadsbristen är resultatet av den rådande hyresregleringen.

Marknadshyror skulle snabbt eliminera bostadsbristen.

Läs gärna igen ”De som har en hyresreglerad lägenhet håller fast vid den även om de inte behöver den för tillfället.” I vilken värld lever professorerna? Jag träffar på ganska många som är arga för att de ibland i samband med in- och utflytt kan vara tvungna att behöva betala en extra månadshyra. Men professorerna verkar tro att de flesta lägenheter är nästan gratis! För de allra flesta hushåll som hyr sina bostäder så är hyran den absolut största kostnaden.

Utmaningen just nu är väl snarast att verkligen få ett hyressättningssystem som fungerar och ger hyresgästerna den trygghet som är tanken med förhandlade hyror. Tyvärr försvagades det kraftigt genom riksdagsbeslut 2010 och tyvärr har inte Hyresgästföreningen förmått försvara det som blev kvar på ett särskilt bra sätt.

Här finns hela inlägget på DN-debatt, 3 januari

https://www.dn.se/debatt/klyschor-och-populism-loser-inte-bostadsbristen/

Det här inlägget är också publicerat på www.dagensdebatt.se

Rädda en sjuk marknad – nödvändigt?

Regeringen föreslår att staten ska ge kreditgarantier på hundratals miljarder till energibolagens handel med el. Nödvändigt anser regeringen, riksbanken och finansinspektionen för att ”elmarknaden” inte ska braka ihop!

Visst är det en exceptionell situation med prisökningar av elen på flera hundra procent men att ”elmarknaden” fungerar mycket konstigt är väl ingen nyhet. Ändå har regeringen eller regeringens myndigheter inte alls försökt agera för att undvika de enorma vinster som elbolagen nu gör och som betalas av elkonsumenterna.

Det som nu får regeringen att agera är att priserna nått sådana nivåer så att bolagen som vill handla med framtida elpriser måste ställa så enorma garantier så varken bolagen eller bankerna har den förmågan. Regeringen har, just nu, troligen inget annat alternativ som inte skulle riskera att delar av elförsörjningen havererar.

EU -kommissionen har alldeles nyligen tagit fram ett förslag som ska begränsa marknadens fria spel och därmed sänka elproducenternas vinster och elkonsumenternas priser. Bra ett regeringen nu verkar hänga på men visst hade ett tidigare agerande varit angeläget.

Det kan finnas anledning att påminna om vad som fanns på den valsedel som stöddes av Socialdemokraterna (linje 2) i folkomröstningen om kärnkraft,

”Samhället skall ha ett huvudansvar för produktionen och distributionen av elektrisk kraft. Kärnkraftverk och andra framtida anläggningar för produktion av elektrisk kraft av betydelse skall ägas av stat och kommun.”

Istället gick utvecklingen i rakt motsatt riktning sedan slutet av 90-talet när en ny sorts elmarknad infördes, med en börs och sk marginalprissättning. Det är bland annat av detta vi nu ser resultatet.

Jag är medveten om att detta inlägg inte är komplett, dvs det finns inget förslag på hur ett alternativ ser ut utan är bara kritik av hur det fungerar (eller inte) just nu. Men nånstans måste väl diskussionen börja…

Så ska den ”perfekta” marknaden smörjas av skattebetalarna.

De senaste veckorna har elpriset rusat i höjden. Stora pengar kan kammas hem av elproducenterna som kan utnyttja en ganska liten brist på el för att få högrev intäkter. Det är förstås så att en del el som produceras vid en sådan här bristsituation är ganska dyr att producera, till exempel den fossilel som produceras i Karlshamn, men huvuddelen av elen kostar ju inte mer att producera nu än för någon månad sedan men; Det högre elpriset som sätts gäller alla elproducenter – det är så en ”perfekt marknad” fungerar. Elmarknaden är ”perfekt” i två avseenden. Det är exakt samma el som produceras av alla. 220 Volt 0ch 50 Hz, så måste det vara. Det är också möjligt att sälja el i ett väldigt stort område, många andra, de flesta faktiskt är ju betydligt mer avgränsade i tid och plats.

Ofta får vi ”marknadskritiker” höra att problem med prisbildning och liknande inte beror på att marknaden inte fungerar utan på så kallade ”marknadsmisslyckanden” och i någon omfattning finns förstås sådana men just elmarknaden präglas av att den är så nära ”perfekt” en marknad kan vara.

Trots, eller just därför, att marknaden är ”perfekt” så slår nu de höga elpriserna stenhårt mot industrin och hushållen där förstås särskilt de hushåll med svag ekonomi drabbas hårdast.

Vi ska inte tillåta att marknadsmekanismerna tillåts att breda ut sig. Det var förstås ett stort misstag avreglera elmarknaden på 90-talet, det har framför allt ökat vinsterna hos elproducenterna och dessutom finns fortfarande de skumma tillsvidareavtalen kvar där den mindre pålästa konsumenten får betala extra dyrt!

Nu har EU-kommissionen hittat på att skattebetalarna ska träda in och betala en del av elräkningen för de som inte klarar de högre elpriserna. Kanske är någon sådan åtgärd nödvändig men varför ifrågasätts inte de mekanismer som lett till de höga elpriserna och vinsterna till elbolagen? Skattebetalarnas pengar borde inte användas som smörjmedel för marknadskrafternas cyniska spel.

Även om det vi nu ser mycket väl kan vara en ganska tillfällig prisökning så anser jag att det visar att varor och tjänster som viktiga för att samhället ska fungera inte ska överlämnas till marknadskrafterna.

Bra analys men starkare förslag behövs

(Publicerad på NA-debatt den 29 september med lite kortare rubrik).

Socialdemokraternas partikongress (3 – 7 november) ska lägga fast politiken för de närmaste åren. Ett av underlagen är förhoppningsvis den rapport om jämlikhet och rättvisa som tagits fram av en arbetsgrupp som letts av finansminister Magdalena Andersson.

Rapporten har en mycket lovande ansats där det redovisas varför ”jämlikheten en bärande idé i det socialdemokratiska samhällsbygget” men också vad som gått fel de senaste decennierna. Till exempel hur ”friskolesystemet underminerat” just detta. Men också hur marknadsliberalismen påverkat politikens innehåll så att den lett till avregleringar av offentlig sektor, skattesänkningar för de rikaste och ett försvagat anställningsskydd som inneburit att inkomstklyftorna har ökat.

Det är en mycket bra genomgång av historien och dagsläget men det krävs förstås också en politik som tar itu med dessa missgrepp. Om bostadspolititiken slås fast ”Över tid har politiken abdikerat från bostadsfrågorna.” Exempel på detta som nämns är allmännyttans försvagning och kommunernas markpolitik. Fler exempel kunde ha nämnts, till exempel de nya regler om hyressättningen som riksdagen beslutade om 2010. En tydlig effekt av den nya lagstiftningen är de stora hyreshöjningar som vi ser när bostäder renoveras.

Med denna bakgrund anser jag att de förslag som redovisas är alldeles för svaga och därför kommer här mer starka förlag.

Kommunerna måste få starkare instrument för en bra markpolitik, än den förköpsmöjlighet som föreslås. Sedan avregleringarna av bostadspolitiken påbörjades har priset på nyproduktion ökat kraftigt. Det har bland annat inneburit att hyrorna i nybyggda lägenheter blivit allt högre också i förhållande till de befintliga lägenheterna. Under många år har markpriset varit den del av nybyggnadspriserna av bostäder som ökat snabbast och från att tidigare varit en ganska marginell kostnad blivit en allt högre del av slutpriset och därmed de framtida hyrorna. En bättre markpolitik kan minska markspekulationen och därmed hålla nere priserna. Dessutom ökar det möjligheten att hålla uppe produktionen och inte göra det möjligt för spekulanterna att begränsa produktionen för att hålla priserna uppe.

Lagstiftningen om hyressättning måste ändras så att det ökar tryggheten för hyresgästerna men kanske framför allt för att hålla tillbaka de hyreshöjningar som följt av lagändringen 2010. Tidigare var allmännyttan normerande för hyresnivåerna och skulle drivas enligt självkostnadsprincipen. Nu finns inte den normen och allmännyttan ska drivas ”affärsmässigt”. Det har banat vägen för hyreshöjningar som vi ser tydligast i samband med renoveringar. Det krävs en lagändring för att bruksvärdeshyran och hyresförhandlingarna ska få det riktmärke som idag helt saknas.

Gör de allmännyttiga bostadsföretagen allmännyttiga. Ta bort kravet på ”affärsmässighet” så blir det lättare för de allmännyttiga bostadsföretagen att kunna vara med och genomföra en social bostadspolitik där bra bostäder till alla med rimliga kostnader ska vara en grundsten.

Lars Bjurström

Medlem i Wasa socialdemokratiska förening

Fortsätt kämpa mot höga hyror

Förslaget att börja införa marknadshyror är nu tillbakadraget, åtminstone för tillfället. Men jag tror inte att det betyder att vi inte kommer att behöva kämpa emot stora hyreshöjningar som många starka krafter gärna vill ha genomförda. Kanske kommer marknadshyresfrågan snart tillbaka? Eller kommer en annan väg att med ungefär samma resultat att väljas.

För någon vecka sen kom ett annat förslag i hyresfrågan som på många sätt är väldigt problematiskt för oss som tycker att hyrorna redan idag är för höga. Det är en statlig utredning som regeringen beställt, det ingick i januariavtalet, utredningen heter ”Läge och kvalitet i hyressättningen” och den finns här: https://regeringen.se/pressmeddelanden/2021/07/lage-och-kvalitet-i-hyressattningen/

Det är tydligt att förslagen ska leda till högre hyror, åtminstone i de mer attraktiva områdena och lägena. Det kommer framförallt att gälla de centrala områdena i stora och medelstora städer. Jag anser att det är obegripligt att i det här läget komma med förslag som ytterligare ska ge fastighetsägarna högre intäkter utan att det går att se någon som helst positiv effekt.

Förslaget kommer att öka orättvisorna och segregationen och det kommer väl knappast att bidra till något ökat byggande att öka hyrorna i de områden som redan är ”nästan fullbyggda”. Eftersom boendesegregationen är allvarligare är på mycket länge kanske allvarligare än någonsin så borde givetvis en utredning om nya sätt att sätta hyror också gjort en ordentlig utredning om vad det kan innebära för segregationen men så är det inte, trots att det ingick i direktiven.

Utredarna/kommissionen skriver att de ”inte kunnat göra en fullständig analys av om förslagen kommer att minska eller öka boendesegregationen.” och ”Effekten av en ökad hyresspridning är därför inte självklar.” Istället förklarar(?) utredarna att vi redan har en väldigt segregerad bostadsmarknad bland annat därför att hyresvärdarna kan ställa mycket högra inkomstkrav vi uthyrning av lägenheter i attraktiva lägen även om hyran är relativt måttlig. Alltså: hyresvärdarnas diskriminering vid uthyrning av bostäder används nu som skäl för att de ska kunna höja hyrorna. Att få en sådan utredning måste vara pinsamt för en regering som pekar på ett sådant uppenbart problem som regeringen inte verkar ha några som helst planer på att ta itu med.

Jag ska återkomma i den här frågan när jag hunnit läsa funderat lite vidare på utredarnas/hyreskommissionens förslag.

Hyrorna är redan för höga

(Publicerad som debattartikel i NA den 29 juni 2021)

Efter många års avreglering av bostadspolitiken har hyrorna ökat, segregationen förvärrats och bostadsbristen är uppenbar. Nu kräver fastighetsägarna ännu högre hyror genom att börja införa marknadshyror. Centern och liberalerna drev deras krav i regeringsförhandlingar (januari 2019) och och dessvärre fick de med sig regeringspartierna, S och MP, trots att de partierna gick till val på att inte införa marknadshyror.

Fastighetsägarna har länge drivit på för att stärka fastighetsägarnas maktposition gentemot hyresgästerna. Därför gick de till EU-domstolen för att tvinga riksdagen att försvaga allmännyttan och att tvinga de allmännyttiga bostadsföretagen att höja hyrorna. Fastighetsägarnas plan var givetvis att pressa upp allmännyttans hyresnivåer för att på så sätt kunna höja sina egna hyresnivåer och därmed vinstnivåer. Och de lyckades! 2010 beslutade riksdagen om en försvagning av allmännyttans roll och en urholkning av det skydd mot oskäliga hyreshöjningar som lagen tidigare gav.

Ett väldigt konkret exempel på vad lagändringen innebär är mycket stora hyreshöjningskrav vid ombyggnationer. Däremot gav den lagändringen inte flera nya bostäder. Tvärtom ökade bostadsbristen kraftigt åren efter riksdagsbeslutet 2010.

Den ökning av byggandet av nya hyreslägenheter som vi sett de senaste åren är ett resultat av det statliga investeringsstöd som infördes 2016. Stödet till byggande av nya hyreslägenheter gick Fastighetsägarna emot. Jag tycker att det visar att det är inte ökat byggande som Fastighetsägarna vill ha utan just högre hyror.

Om fastighetsägarna får fortsatt inflytande så gäller marknadshyra inte bara nyproduktion, läs vad de skriver i sin rapport om en ny hyresmodell! Där står bland annat ”De lägre hyresnivåerna i det äldre beståndet blir därmed också ett hinder för nyproduktion av hyresrätter.” Det betyder att om de ska kunna ta ut de marknadshyror i nyproduktionen som de vill så måste alla hyror höjas! På den punkten tror jag de kan ha rätt och bland annat därför ska vi kämpa mot marknadshyror.

I Finland tog det fyra år att gå från marknadshyra ”bara” i nyproduktionen tills det gällde hela hyresmarknaden.

Nu är det viktigt att vi alla visar vad vi tycker om bostadspolitiken, byggandet och hyrorna. Låt inte Fastighetsägarna styra de förhandlingar som kanske kommer att vara avgörande för den framtida bostadspolitiken. Därför måste Hyresgästföreningen framförallt satsa på att stärka opininonsarbetet mot marknadshyror.

Bostadsbristen måste bort, segregationen måste bekämpas och hyrorna måste vara rimliga och rättvisa. Marknadshyror är inte svaret på detta. De avregleringar som hittills genomförts och som ökat fastighetsägarnas makt har gått åt precis motsatt håll.

Lars Bjurström

Ordförande Hyresgästföreningen Örebro-Lekeberg