Konkurrensen hotar välfärden.

SNS välfärdsråd presenterar idag (19 nov) en rapport som behandlar den svenska välfärdpolitikens utmaningar i en globaliserad ekonomi. Jag har inte haft möjlighet att läsa rapporten men på DN Debatt så har författarna en mycket intressant artikel om innehållet. Jag vill gärna passa på att gratulera DN Debatt till att man lyckats ha gjort en rubrik som har bra täckning i artikeln ”Satsning på svaga grupper ett hot mot välfärdsstaten”, även om citattecknen som vanligt betyder nåt annat än citat på DN-Debatt.

Jag tror dessvärre att det ligger en hel del i de problem som författarna tar upp, alltså en globaliserad ekonomi, så som vi känner den, är ett starkt hot mot den välfärd vi har i Sverige. Slutsatserna är dock inte alls självklara men läs bara följande citat (äkta citat från DN-artikeln):

• ”Många tar för givet att välfärdsstatens finansiering underlättas av hög produktivitetstillväxt. Detta är dock knappast fallet.”
• ”Att bli vinnare i den globala konkurrensen kan paradoxalt nog öka svårigheterna att få in lågproduktiva grupper på arbetsmarknaden, utan att dessa tjänar så lite att de blir ett låglöneproletariat.”
• ”Den ökade konkurrensen för med sig att skillnaderna mellan vinnare och förlorare kommer att öka, både inom och mellan branscher.”

Den globala ekonomin är till övervägande delen en otyglad marknadsekonomi. För oss (i Sverige) har den varit gynnsam genom att vi länge haft ett försteg gentemot stora delar av världen och hittills har det varit möjligt att driva en nationell politik som begränsat marknadskrafterna. Starka fackföreninghar har varit löneutjämnande och skattepolitiken har också utjämnat livsvillkoren en del.

I en verkligt globaliserad ekonomi med otyglade marknadskrafter kommer välfärdspolitiken att vara hotad. Jag är övertygad om att det inte är så vi vill ha det. Jag tror också att det finns andra vägar att välja. En väg där det inte är den internationella konkurrensen som blir styrande för utvecklingen.

Jag tror också att den allt hetare klimatfrågan kommer att kräva helt andra lösningar – alltså lösningar som inte utgår från att den internationella konkurrensen ska vara den viktigaste kraften.